Manchester Uniteds historia – en introduktion

Det började för snart 130 år sedan när järnvägsarbetarna i Newton Heath, år 1878, bildade Newton Heath Lancashire & Yorkshire Railway Cricket and Association Football Club (Newton Heath LYR). Åren gick, klubben bytte namn två gånger – först, år 1892, till Newton Heath FC och sedan, år 1902, till Manchester United FC (namnändringarna var inte enbart pappersexercis men det kan vi ta en annan gång). Mycket, väldigt mycket, har hänt under de här åren och Newton Heath LYR har inte mycket gemensamt med dagens Manchester United – tröjfärgerna är andra, klubbens emblem har ändrats flera gånger, klubben har nu sin hemmaplan i Old Trafford och inte ens klubbens namn är samma. Men ändå, det är i Newton Heath som Manchester Uniteds historia börjar…

Nu är det emellertid inte meningen att jag i den här artikeln ska sammanfatta Uniteds historia. Tanken är istället att inleda MUSS historieavdelning och i ramen av denna ska jag i framtiden försöka presentera hela klubbens historia. Det är ett mastodontprojekt (ja, det går förstås att begränsa sig ordentligt men det är inte riktigt min stil) och det kommer att ta lång tid att färdigställa men hellre det än ett hafsverk som ingen har någon större nytta av. Med tanke på att det nästa år är 50 år sedan flygolyckan i München känns det självklart att börja med The Busby Babes, München och Sir Matt Busby. Jag har en löst formulerad mall i huvudet som i huvudsak kommer att följas men jag räknar samtidigt med att upptäcka alternativa vägar under resans gång – självklart med hjälp av läsarnas kommentarer.

Någon undrar säkert varför jag är lämplig att berätta Uniteds historia och svaret är enkelt: Intresse. Klubbens historia har alltid fascinerat mig. Jag har läst ett stort antal böcker om klubben, jag vet vilka frågor som ska ställas och jag vet var jag kan hitta svaren.

Manchester United gör idag anspråk på att vara världens största fotbollsklubb. Det är givetvis inget litet anspråk men det finns fog för det. United spelar ständigt inför fullsatta läktare och har massor av supportrar över hela världen. Vad beror det på? Den cyniska pekar omedelbart på klubbens framgångar och däri ligger självklart en del av förklaringen. Men, bara en del av förklaringen. För även när United inte vann gjorde man anspråk på att vara störst. Klubben vann inte ligan en enda gång mellan 1967 och 1993 men lockade ändå, undantaget ett år, mest publik av alla engelska lag år efter år – t.o.m. när man säsongen 1974/75 spelade i andradivisionen. Varför?

Billy Meredith brukar kallas fotbollens första stjärna, George Best var den första fotbollsspelaren som fick stjärnstatus även utanför fotbollsplanen och David Beckham är den största stjärnan i fotbollshistorien. Gemensam nämnare? Manchester United så klart. United har alltid lockat de största namnen och United har alltid varit en plats där stjärnorna får chansen att lysa. Eric Cantona var en bra spelare i Leeds men det var först när han kom till United som han kunde spela ut hela sitt register och bli den verkligt dominerande spelaren – inte bara i United utan i hela ligan. Edwards, Taylor, Charlton, Law, Robson och Whiteside till dagens Giggs, Rooney och Ronaldo. Någon skriker att Hughes saknas, en annan saknar Crerand och en tredje undrar var… Ja, jag skulle kunna räkna upp hur många spelare som helst. Gordon McQueen sammanfattar det hela ganska bra: ”99% av alla spelare säger att de vill spela för United – resten ljuger.”

Här faller det sig naturligt att fråga sig varför United ständigt tycks locka de största stjärnorna. Att laget alltid slåss om de stora titlarna är givetvis en viktig faktor, likaså de ekonomiska musklerna (Uniteds ekonomi är ett kapitel för sig och United har långt ifrån alltid haft mest pengar men den diskussionen ryms inte här). Men på något sätt är det som att Old Trafford är en perfekt plattform för den som vill bli riktigt stor. Hade Beckham och Best, båda blyga pojkar när de kom till United, verkligen nått samma status om de hade hamnat i en annan klubb? Samtidigt är detta något som verkar åt det andra hållet också. Vissa, och här ska jag inte nämna Gary Birtles namn, klarar helt enkelt inte den press det innebär att spela för United.

Men det handlar inte bara om stjärnorna heller. United har alltid varit i täten i utvecklingen. Matt Busby såg till att United som första engelska klubb deltog i Europacupen. Något som självklart bidrog till att Uniteds namn blev känt, inte bara i England utan i hela Europa. Sen kom München. Men United reste sig och blev blott tio år senare första engelska lag att vinna Europacupen. En längre tid utan stora framgångar följde men United låg alltid i toppen av publikligan. Så kom Alex Ferguson, United började vinna igen samtidigt som fotbollen utvecklades enormt utanför planen. Här låg United, på gott och ont, ånyo längst fram i utvecklingen.

Ytterligare en faktor som förklarar Uniteds popularitet är att United traditionellt har spelat en offensiv och underhållande fotboll med fart, aggressivitet och kantspel som nyckelorden. Jag har nämnt Billy Meredith ovan och självklart höll klubbens första stjärna till på kanten, likaså var förstås Best och Beckham kantspelare. Ja, faktum är att i stort sett samtliga Unitedlag, i alla fall i modern tid, har haft en riktigt vass lirare på vardera kant. För Uniteds supportrar räcker det inte med att laget vinner, laget ska vinna med stil.

När man tittar på Uniteds historia hamnar man emellertid förr eller senare (oftast förr) i München, den där bittra vinterdagen i februari 1958. Flygplanet som skulle bära Uniteds lag tillbaka till Manchester orkade inte lyfta, 23 människor dog, varav åtta var Unitedspelare. Laget hade vunnit ligan två år i rad och var i allra högsta grad med i kampen om att vinna ligan även 1958, man var klara för semifinal i Europacupen och man var kvar i FA-cupen. Drömmen om en unik trippel levde. Kanske skulle man inte lyckas det här året men med tanke på att de flesta spelarna hade sina förmodat bästa år framför sig såg framtiden onekligen ljus ut för Matt Busbys United. Med människorna dog också hopp och drömmar för många fler hemma i Manchester.

Flygolyckan i München fortsätter än idag att påverka Manchester United. Alla som besöker Old Trafford påminns om olyckan i form av minnesmärken utanför arenan och i klubbens museum har olyckan en central plats. Varje år den 6 februari samlas de som kan utanför Old Trafford för att minnas och hedra de som förlorade sina liv i München. Historien berättas om och om igen, för dem som aldrig har hört den förr men också för dem som kan den utantill. Låt oss aldrig glömma.

Uniteds sätt att, likt Fågel Fenix, resa sig ur askan efter München krävde mod och kraft. Men klubben hade inget val, man samlade de krafter som fanns kvar och stred. Bara några månader efter olyckan hade klubben kvalificerat sig för finalen i FA-cupen på Wembley, en match som man tyvärr förlorade. Några svåra år följde men 1963 var United tillbaka på Wembley och den här gången kunde inget stoppa United. Stärkta av FA-cupsegern bärgade United ligatiteln två år senare och klubben fick åter chansen att spela i Europacupen. Precis som i de två tidigare försöken fick man dock respass i semifinalen men en ny ligatitel 1967 bäddade för en ny chans i Europa. Och så, efter många om och men, kunde United och Matt Busby äntligen bärga sin heliga gral genom att besegra Benfica på Wembley, den 29 maj 1968. Passande nog var det två överlevande från München, Bill Foulkes och Bobby Charlton, som spelade huvudrollerna i semifinal (Foulkes) och final (Charlton).

Om Europacuptriumfen 1968 var Matt Busbys stora stund som manager så skulle Alex Fergusons triumf och Uniteds största dag någonsin komma 31 år senare, i Barcelona den 26 maj 1999 (vilket passande nog skulle ha varit Busbys 90-årsdag). United bärgade äntligen den omöjliga och unika trippel som ödet aldrig gav The Busby Babes chansen att vinna. Hur det gick till tror jag att de som läser den här texten redan vet så jag nöjer mig med att säga: Tack Teddy. Tack Ole. Football! Bloody Hell!

Fråga Micke
Det hela är väldigt simpelt. Ställ intressanta frågor om Uniteds historia så ska jag efter bästa förmåga försöka besvara dessa. Maila till micke@muss.se eller skriv frågan direkt i forumet. Frågor och svar publiceras sedan på Muss.se.

Läs mer…
Här har jag tänkt mig en återkommande avslutning på mina texter med lästips som är relevanta för ämnet (ibland kanske jag slänger in något filmtips också, rubriken till trots). Nu tänkte jag inleda med några allmänna tips. Det finns idag hundratals böcker som helt eller delvis handlar om Manchester United. Majoriteten är skräp eller i alla fall tämligen onödiga. United står själva bakom ett stort antal titlar, dessa är som regel bra producerade och snygga men samtidigt tråkiga och okritiska. Andra titlar är skrivna av supportrar och utgivna på mindre förlag – ofta slarvigt producerade, ibland fullständigt okritiska, andra gånger överdrivet kritiska, ofta humoristiska. Man vet aldrig riktigt vad man ska förvänta sig. Sen har vi de seriösa böckerna, ofta med en sportjournalist som författare, väldigt varierande i innehåll och stil. Några fokuserar helt på fakta och statistik, andra väljer ett specifikt ämne. Till sist har vi biografierna… Hoppas på det bästa men förvänta dig det värsta.

Personliga favoriter? Jag tenderar att falla för böcker som man bläddrar i snarare än böcker man sträckläser. Jag tänkte nämna tre här, inte nödvändigtvis de allra bästa men de jag fastnade för när jag tittade i bokhyllan.

Manchester United Pictorial History and Club Record av Charles Zahra, Joseph Muscat, Iain McCartney och Keith Mellor.
Tyvärr utgiven så tidigt som 1986 och aldrig uppdaterad men det här är ändå min absoluta favorit. Boken börjar med en gemomgång av Uniteds historia, därefter följer matchfakta (resultat, Uniteds laguppställning och målskyttar samt publiksiffra) för samtliga Uniteds tävlingsmatcher (som en bonus listas också resultat i träningsmatcher, vilket såvitt jag vet inte finns publicerat någon annanstans) och därefter korta biografier på alla Uniteds spelare samt diverse nyttig och onyttig statistik. Utspritt över hela boken finns, som titeln anger, ett stort antal bilder (ofta från författarnas egna arkiv). Magnifikt! Problem? Den gavs ut 1986 och finns endast att köpa dyrt och begagnat (jag vågar knappt bläddra i mitt exemplar p.g.a. rädsla för att sidorna ska falla isär).

The United Alphabet – a complete who’s who of Manchester United F.C. av Garth Dykes.
Ännu en ouppdaterad titel, utgiven 1994, men klart bäst i klassen. Boken gör precis vad titeln anger, drygt 400 sidor med biografier på samtliga Unitedspelare.

The Unseen Archives – A photographic history of Manchester United av Lance Bellers, Steve Absalom och Simon Spinks.
Bilder, bilder och ännu mer underbara bilder (i huvudsak i svartvitt). Ja, boken innehåller förvisso lite text men det är bilderna som är bokens fokus. Boken slutar med trippeln 1999.

Vidare kan jag varmt rekommendera allt som Andy Mitten har skrivit.

Webben då? Jag använder: http://www.red11.org, http://www.stretfordend.co.uk samt Google när jag söker information om Uniteds historia.

Till sist kan jag inte låta bli att nämna de tre fanzines – Red News, Red Issue och United We Stand – som finns att köpa utanför Old Trafford före match (går även att beställa via Internet). Alla tre innehåller regelbundet välskrivna och intressanta artiklar om Uniteds historia. Den insatte har säkert redan gissat att United We Stand är min favorit.


MANCHESTERGUIDE

Samarbetspartners

MUSS/MUSCS medlemmar har 15 procent rabatt på mat och alkoholfri dryck på O'Learys restauranger i Sverige.
Muss.se