Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget | Supporterklubben

US 6 – 2008 / 2009

18

Manchester United-Liverpool är den stora rivaliteten i engelsk fotboll. Det gäller inte minst den här säsongen, United har nämligen chansen att tangera Liverpools rekord på 18 ligatitlar. Det är passande att kampen om titeln också ser ut att bli en kamp mellan United och Liverpool, 18-18 eller 17-19?

“My greatest challenge was knocking Liverpool right off their fucking perch. And you can print that.”
Sir Alex Ferguson, 2002.

I maj 1990 var Liverpool, som vanligt, Englands bästa fotbollslag. Deras ligaseger, den 18:e i raden, var inte alls oväntad. I Manchester tittade United avundsjukt på. Uniteds seger mot Crystal Palace i FA-cupfinalen var förvisso en tröst men det var ligatiteln vi ville ha.

Nästan 20 år senare kan vi emellertid konstatera att 1990 innebar slutet på Liverpools dominans och början på Uniteds. United följde upp FA-cupsegern med att vinna Cupvinnarcupen och ligacupen innan ligatiteln äntligen bärgades 1993 – efter 26 långa års väntan. Efter ligasegern 1993 tittade United aldrig bakåt. Vi vann, vann och vann. Vi var, tvivelsutan, Englands kungar. Dubblar 1994 och 1996 följdes upp med en osannolik trippel 1999.

Liverpool kunde inte annat än titta på. I diskussion supportrar emellan hade Liverpool dock alltid ett svar – 18. Liverpool hade trots allt överlägset flest titlar av alla engelska lag. De hade något att vara stolta över. Det var osannolikt att något lag någonsin skulle kunna peta ner Liverpool från tronen som Englands mesta mästare.

Att någonsin ens komma nära Liverpools antal titlar var för en Unitedsupporter mest en avlägsen dröm. Avståndet var för stort, som mest elva titlar. Liverpool var bäst genom tiderna. Vi fick nöja oss med att vara bäst för tillfället.

Tillfället har emellertid varat länge. Efter Liverpools ligaseger 1990 har United vunnit ligan tio gånger, Liverpool inte en enda. 7-18 har blivit 17-18. Helt plötsligt är inte avståndet så stort längre. Det är fullständigt realistiskt att United ska tangera Liverpools rekord.

När jag skriver den här texten leder United ligan före Liverpool. Inget annat lag är på allvar med i kampen om ligatiteln. Vi är nära, nummer 18 går nästan att ta på. Men bara nästan. 18-18 eller 17-19? Skillnaden är gigantisk. Antingen går vi ikapp eller så drygar Liverpool ut försprånget. Det är en episk säsong. Vinner United behöver vi aldrig mer höra Liverpools tjat om 18. Ligan är överlägset viktigast den här säsongen.

United hatar Liverpool och Liverpool hatar United. Rivaliteten hade från början ingenting med fotboll att göra. Manchester och Liverpool är två närbelägna städer (53 km fågelvägen) som inte gillar varandra. På 1800-talet var Manchester en framgångsrik industristad medan geografin gjorde Liverpool till en viktig hamnstad. Liverpool utnyttjade läget och tvingade Manchester att betala dyra avgifter för att använda Liverpools hamn (avgifterna var faktiskt så dyra att det ofta var billigare för Manchester att utnyttja hamnen i Hull på andra sidan England). Manchesters svar var att bygga Manchester Ship Canal, vilken gav staden direkt tillgång till havet. Manchester Ship Canal blev en omedelbar framgångssaga och gjorde Manchester till Englands tredje mest använda hamn, trots att staden ligger 64 km från havet.

Rivaliteten på fotbollsplanen växte i takt med Uniteds och Liverpools respektive framgångar. Idag är det utan tvekan den största rivaliteten i engelsk fotboll. Lagen är historiskt sett Englands två mest framgångsrika. Rivaliteten är så intensiv att ingen spelarövergång har skett mellan klubbarna sedan 1964. Det hela manifesterades väl när Liverpool, 2007, försökte värva Gabriel Heinze. United och Sir Alex Ferguson vägrade sälja spelaren till Liverpool men hade inga betänkligheter alls med att sälja honom till Real Madrid. Heinze var länge en supporterfavorit i United, när han meddelade sin önskan att spela för Liverpool försvann emellertid all kärlek och Heinze belönades med nidnamnet Judas.

En dumdristig journalist frågade Sir Alex Ferguson om inte Ferguson unnade Liverpool en ligatitel efter så lång väntan. Fergusons svar var enkelt och effektivt: ”Du måste skämta. Ser jag ut som att jag är en masochist redo att skära mig själv? Hur låter det med nedflyttning istället?” Ferguson talar för alla Unitedsupportrar. Vi gillar helt enkelt inte Liverpool. Vi hatar dem. Alla framgångar för Liverpool är negativa för United. Och vice versa. Därför är det så viktigt att vinna nummer 18.

Sir Alex Ferguson har förstås varit med på hela resan. Han vet vad det handlar om, till skillnad från Liverpools manager Rafael Benitez. Där Ferguson mår bra av pressen det innebär att leda ett lag som slåss för att vinna ligan verkar det motsatta gälla Benitez. Där Ferguson är en van vinnare som har byggt ett lag fyllt med karaktärsspelare som presterar bäst när det gäller som mest är Benitez en nybörjare i sammanhanget. Benitez må ha några bra spelare men hans lag saknar spelare som är vana att vinna.

Chansen att vinna den 18:e ligatiteln är en chans som inte får missas. Vi har chansen att tysta Liverpool en gång för alla. Säsongsavslutningen kommer att bli olidligt spännande. Varje poäng är viktig, varje mål betydelsefullt. United kan hantera den situationen, kan Liverpool det?

Nu är vi som Unitedsupportrar förstås vana med att säsongsavslutningen är spännande. I mars, april och maj tenderar tabellen att överskugga allt annat. Vi tittar i tabellen före varje match, efter varje match och också mellan matcherna. Till slut kan vi tabellen utan och innan. Men vi tittar ändå. Vi tittar på spelschemat, spekulerar i resultat, räknar poäng och hoppas. Mest av allt hoppas vi. Vi kan egentligen inte göra så mycket mer. I slutändan är det ju inte vi som spelar.

När kampen är mot Arsenal eller Chelsea är det inte riktigt lika jobbigt. En framgång för Arsenal eller Chelsea är inte riktigt lika dålig som en framgång för Liverpool. Vi har ett utmärkt utgångsläge den här säsongen, bättre än förra säsongen och motståndet i år är, i mitt tycke, sämre än förra året. Ändå är jag mer nervös den här gången.

Jag betraktar tabellen. Den ser likadan ut som för fem minuter sen. Inga nya svar. Fan.

Hade United varit i Liverpools position hade United givetvis vunnit ligan den här säsongen. I motgångar och i underläge är United som bäst. Det ligger i Uniteds natur, i vår karaktär. Vi kämpar tills domaren säger att matchen är slut. Samtidigt tenderar vi att alltid göra livet svårt för oss själva. Det är först när matchen nästan är slut som Teddy Sheringham dyker upp och kvitterar. I Moskva låter vi John Terry vara en enda spark från att bli hjälte.

Marginalerna är små. Så mycket kan gå fel. Så mycket kan gå rätt. Den här gången jagar vi samtidigt som vi är jagade.

Nu är inte Liverpool vår enda motståndare. Asiaten och sydamerikanen är redan besegrad – United är bäst i världen. Men vi nöjer oss inte med det. Vi vill vara bäst i England och Europa också. Och så vill vi vinna de inhemska cuperna. Ligacupfinalen mot Tottenham är redan spelad när ni läser det här. Förhoppningsvis innebar den matchen att vi bärgade säsongens andra titel (nej, Community Shield räknas inte).

I FA-cupen är vi klara för kvartsfinal och lottningen där (Fulham eller Swansea på bortaplan) ser inte oöverkomlig ut. När ni läser det här vet ni hur den matchen slutade, förhoppningsvis stundar en semifinal. Vi har vunnit världens äldsta fotbollsturnering flest gånger av lag. Vår senaste titel kom emellertid för fem år sedan så det är definitivt läge att göra ett ordentligt försök den här säsongen.

I Champions League har United, när jag skriver det här, chansen att som första klubb försvara sin seger (flera klubbar har lyckats försvara en Europacuptitel, men ingen har gjort det sedan turneringen bytte namn och format). Ni vet förstås hur åttondelsfinalen mot Inter slutade när ni läser det här. Jag kan, när jag skriver det här, bara hoppas att chansen fortfarande existerar. Cupspel är vanskligt, vägen till Rom lång men vi har chansen att skapa historia.

Totalt slåss vi alltså för att vinna makalösa fem titlar den här säsongen. Det borde vara omöjligt. Måste man välja är ligan i slutändan trots allt viktigast. Det är ligan vi spelar om varje vecka, det är laget som vinner ligan som är bäst. Men det är inte vår sak som supportrar att välja. Det är Giggs, Scholes och Neville som sparkar bollen. Vi kan bara hoppas och stötta vårt lag.

Matchen med stort M den här säsongen är hemmamatchen mot Liverpool. När jag skriver den här texten ser det ut att vara en match som antingen avsågar Liverpool totalt eller också på allvar för Liverpool in i kampen om titeln. En match mot Liverpool är alltid viktig, oavsett lagens position i tabellen. Den här säsongen är matchen större än vanligt. Det är United och Liverpool som slåss om titeln och inte nog med det – vi försöker tangera deras 18 ligatitlar medan de vill dra ifrån igen. Vi har fördel av hemmaplan och även om Liverpool vann i höstas har vi också ett historiskt övertag. Det är en utmärkt chans att en gång för alla visa vilka som faktiskt är bäst. Vi är nära nu. De är nervösa, vi har en utmärkt chans ta deras rekord. En osannolik dröm är på väg att besannas. Vi hoppas. Och drömmer. Nummer 18.

Are you watching?
Are you watching?
Are you watching Merseyside?!
Are you watching Merseyside?!

/Mikael Österdahl