Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Krönika: Kommer Fletcher tillbaka?

Det var med stor sorg och förtvivlan som vi i förra veckan fick beskedet att min älskade Darren Fletcher tar en paus från fotbollen på grund av sjukdom. Fletcher som över de senaste åren vuxit sig till en betydande roll på vårt innermittfält kommer att vara saknad. Beskedet kommer väldigt olägligt med tanke på vårt skadeläge i övrigt. Fletcher, som är kapten för det skotska landslaget, lider av ulcerös kolit och kommer att ta en paus från all fotboll och träning på obestämd tid.

Jag kommer väl ihåg när Fletcher var på väg upp i A-laget. Gillade honom inte alls till en början, tyckte han var ostabil, klen och gänglig. Vill minnas att jag och min fotbollstokiga och alltjämt United-älskande mamma (ja, ni läste rätt) kallade honom för darr-en, i bemärkelsen att han var darrig. Tyckte nästan att Ferguson gav sin landsman lite för många chanser. Men än en gång bevisade Ferguson att tålamod ger avkastning. Fletcher har växt till sig och lagt på sig muskler samt utvecklat ett fantastiskt spelsinne. Han är stöpt i United-skolan och jag skulle ha svårt att se honom i ett annat lag.

Fletcher var borta förra våren under väldigt lång tid och vi saknade honom då och jag är rädd att han kommer saknas ännu mer till den stundande våren. Utifall inte Ferguson gör någon sensationsvärvning. Jag lider med Fletcher och hoppas givetvis han lyckas tämja sina problem. Har själv magsjukdom med likartade problem och kan på så vis ana hur illa han mår, utan att egentligen veta någonting.

Skotten fyller 28 år i februari och jag är rädd att det är en lång resa för honom tillbaka till toppfotbollen och United. Kanske för lång. Det är givetvis svårt att spekulera i hur länge han blir borta. Men hans problem är hursomhelst så pass allvarliga att han officiellt gått ut och sagt att han tar ett break. Då handlar det inte om att han skall hem till Skottland och fira jul för att sedan komma tillbaka i januari. Ponera att han är borta 3-4 månader från Carrington. Utan ordentlig träning och ingen speltid mer denna säsong blir det tungt att komma tillbaka. Även om dörren alltid kommer vara öppen för en comeback så är det tungt psykiskt och fysiskt. Andra spelare kommer givetvis göra allt de kan för att ”ta hans plats”. Jag hoppas innerligt att Fletcher kommer tillbaka och gör det med bravur. Inte bara för att han är en av mina favoritspelare utan även för att vi behöver en spelare i laget som gjort hela resan genom klubben.

Fram till dess att han tillkännagav sitt uppehåll från fotbollen hade Darren Barr Fletcher hunnit med att spela över 300 tävlingsmatcher för Man Uniteds A-lag och 58 landskamper för Skottlands seniorlag.

Även om vår stjärna kanske inte har gjort så ofantligt många mål så har han hunnit med 23 mål i tävlingsmatcher i A-lagströjan för Man Utd. Det är fler än exempelvis Carrick. Speciellt kommer jag ihåg hans nickmål mot Chelsea när han lobbar över allt och alla. Ett annat härligt Fletcher-mål är när han sätter 4-0-målet mot AC Milan och den engelska kommentatorn summerar den italienska förödmjukelsen: Icing on the cake! Youtuba och njut.

Från det ena till det andra så följde vi upp vinsten mot Wolves med en 2-0-vinst borta mot QPR. Bra jobbat och dåligt jobbat. För er som såg matchen så förstår ni. Vi borde gjort 3-4 mål till. Även QPR borde ha hängt in en eller kanske två baljor. Det är bra att vi har fått igång målskyttet (göra mer än ett mål per match) men denna ineffektivitet får inte sätta sig i huvudet.

Samtidigt såg vi att Man City inte är så orubbliga som de stundtals verkat vara under hösten/vintern. Deras insats mot Arsenal var allt annat än imponerande. Gunners var inte långt ifrån ett kvitteringsmål.

Det må fortfarande vara 6 poäng till att kriga om innan vi säger ”gott nytt år” men jag tar jullov nu. Vi ses på andra sidan nyåret. Om ni vill!? God jul.