Krönika: ”Så det var såhär Bayern kände sig”

Det känns fruktansvärt bittert att efter nio månaders tufft matchande med både toppar och dalar; fantastiska matcher, makalösa mål och magiska vändningar, att då förlora ligan på målskillnad. Det svider något fruktansvärt.

De första sekunderna efter att jag vaknade i morse så var allting normalt men sen så kom det som en lavett över kinden. Det kändes som the mother av alla bakisfyllor. Fy fan…

Om man tar några steg tillbaka och tittar tillbaka på säsongen som gått så måste man vara stolt och nöjd trots allt. Vi har i år plockat 89 poäng (80 poäng förra säsongen) till trots för att vi har varit det tveklöst mest skadedrabbade laget i serien. Under säsongen har vi aldrig haft mindre än fyra spelare skadade, vid ett tillfälle hade vi tretton stycken på skadebänken och vid två matchtillfällen var de tolv som inte var spelbara. Det gör det hela nästintill otroligt att vi efter den 38:e omgången har plockat hem lika många poäng som lillebror-City. De har i sin tur varit det minst skadedrabbade laget sett till hela säsongen.

Av de 38 matcherna i Premier League vann vi 28 stycken (15 på hemmaplan respektive 13 på bortaplan). Det skall jämföras med 23 vinster i fjol och 27 stycken året innan dess.

Det kan ses som angenäma problem att hålla just Manchester United varmt om hjärtat med tanke på den fantastiska framgångsrika historien. Jag, i synnerhet, skall skatta mig lycklig då jag (i egenskap av 22-åring) endast varit med ”de goda åren”. Varje säsong utan en trofé är en dålig säsong för oss Man Utd-fans. Och jag tror det är viktigt att det så får förbli, min känsla är att det genomsyrar hela klubben från ledning ner till ungdomsakademin. Det skapar en hängivenhet att slå tillbaka. Sir Alex kommer knappast kasta in handduken samtidigt som ligaguldet är på fel sida staden. Vi kommer att komma tillbaka, och det med råge.

Mina tankar inför gårdagen var inte speciellt hoppfulla. Var säker på att City skulle banka in 4-0 redan i första halvlek samtidigt som vi skulle få problem med Sunderland men förhoppningsvis nå en uddamålsseger. Såhär i efterhand hade jag mycket hellre sett att det blev så.

Även om det var fullständigt otänkbart att QPR skulle kunna rubba den mesblåa maskinen så var det så löjligt nära att jag fortfarande mår illa. 20 sekunder! Det var 20 jävla sekunder från att vi vann en 20:e ligatiteln! Om jag räknat rätt så var vi under den 38:e omgången serieledare ca 65 minuter och City var det i ca 30 min. Tyvärr, är det tydligen det lag som leder ligan när slutsignalen (i båda matcherna) ljuder som vinner ligan. Surt.

Det var någon som skrev på Twitter igår något i stil med ”så det var såhär Bayern kände sig ’99”. Fy, fan i helvete vad nära det var! Den här förlusten kommer att etsa sig fast ordentligt i mitt helröda hjärta men det kommer bara göra det så mycket mer fantastiskt när vi hämta hem ligaguldet nästa säsong.
Det hade känts bättre om vi förlorat igår så att vi inte tappat ligatiteln på målskillnad. Det är ett grymt och snöpligt sätt. Men jag står samtidigt först i kön för att förespråka att man skall skilja på lag på samma poäng via inbördesmöten. Och då, ja, då hade det ju skitit sig big-time…

Men en serie ljuger aldrig. När alla lag har mött varandra två gånger så är det det bästa laget som vinner. Hur smärtsamt det än är, för en serie ljuger aldrig.

Diskussionen angående att lillebror-City köpt sig en titel är svår att inte ryckas med i. Givetvis är det tack vare deras nytillkomna oljepengar som gör att det är de som får fira längs Manchester gator i dag. Men det är inte deras pengar som smärtar i dag, utan det är faktum att vi förlorade med några få måls marginal. En hel Vidic eller sjukdomsfri Fletcher hade gjort skillnad. Men jag är inte bitter, jag är bara fruktansvärt ledsen.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka för en trevlig supporterträff i Helsingborg i går och hoppas på återseende nästa säsong. Tack för de tjugotal mail med synpunkter, åsikter och glädjerop jag fått under säsongen samt för de kommentarer ni lämnat nedan.

Believe.


MANCHESTERGUIDE
  • Anton

    1995 var värre än detta för mig personligen och dessutom var avslutningen 1989 när Liverpool och Arsenal möttes ännu mer dramatisk och fantastisk då de två lag som kunde vinna möttes och Arsenal var tvunget att vinna med två mål vilket de gjorde.
    En viss Erik Niva vill mena att denna avslutning var bättre och mer spännande men så kommer det också från en Spurs-fan som knappast vill minnas 1989 eller ens sett filmen om det.
    Det är säkert normalt att de unga vill skriva sin egen historia och bygga myter kring det de upplevde under sin livstid men att bortse från allt annat före deras tid är respektlöst och rakt igenom korkat.
    Citys segrar över oss med 6-1 och 1-0 innebar 6 plusmål för City och 6 minusmål för oss så det handlade aldrig om 6 mål utan om 12.

  • Fredde

    Well, mentala inställningen sedan Everton 22/4 har varit att det var kört. Så därför var det ingen hets eller pina i soffan igår. Lugn å sansad.”Gick ju som jag trodde”
    Längsen sen jag mått så lite dåligt efter en United match som igår.

    We will be back.

    • Anton

      Precis samma för mig och med tanke på vad som stod på spel så var det märkligt att känna så lite eller så hade jag lyckats intala mig själv att sluta hoppas så pass bra att det kändes så lite som det gjorde.

  • Cantona

    Håller med om att det var ganska surt när city avgjorde på o.t. blir ganska intressant att följa sommarens värvningar, tyvärr känns det som city redan gjort klart med E.H. förmodligen oxå med R.V.P. vilket gör en redan suverän trupp ännu bättre får se vad SAF. kontrar med tyvärr har väl inte akademin levererat speciellt mycket efter class-92, Personligen hade jag gärna varit med på Winsor Park ikväll, då man spelar en testimonial för mannen, som är orsaken till att jag är Man.Utd. supporter nämligen HARRY GREGG, han blev min idol 1958 när han var målvakt i NordIrland i VM i Sverige, kan lägga till att fotbollsbevakning då skiljer sej ganska radikalt mot nu, då kom farsan hem med tidnigen Rekord Magasinet, som man i princip sov ihop med till nästa veckas utgåva, känns som livet var lite mer okomplicerat då.United We Stand.

  • Anders

    Bayern hade allt i egna händer, vi hade inget i egna händer. Det MÅSTE ha känts dubbelt så tungt för dom, minst.

    • Anton

      Ja lite dumt att jämföra matcher där två lag möttes i samma match med två matcher där lagen spelade på olika platser. Därför håller jag dessutom liga-avgörandet 1989 mellan Liverpool och Arsenal högre än Söndagens drama.
      Har man följt United i många år är man van vid drama och kan hantera både framgångar och motgångar. Numera vilar United som klubb och dess fans trygga i det faktum att vi faktiskt är mesta mästarna och inte har något att bevisa för några andra än oss själva.

Samarbetspartners

MUSS/MUSCS medlemmar har 15 procent rabatt på mat och alkoholfri dryck på O'Learys restauranger i Sverige.
Muss.se