Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Manchester United och brexit

Av | @mickeosterdahl | 28 juni 2016, 13.34

På midsommarafton vaknade vi i en ny värld. Folket i Storbritannien röstade för att landet ska lämna EU. I den här artikeln tittar vi på vad det kan betyda för Manchester United och för svenska Manchester United-supportrar.

Värt att notera är att det mesta fortfarande är oklart. Ingen vet säkert vad som kommer att ske och när saker kommer att ske.

Jag är ingalunda någon politisk eller ekonomisk expert men till min bästa vetskap gäller det som följer.

En snabb sammanfattning: Troligen blir det nog ungefär likadant, men det är omöjligt att veta.

Storbritannien är fortfarande med i EU

Det första som ska konstateras är att Storbritannien inte har lämnat EU. Folket i Storbritannien röstade förvisso för att landet ska lämna unionen men folkomröstningen var formellt rådgivande, inte juridiskt bindande. Det finns således en teoretisk öppning för att Storbritannien aldrig kommer att lämna EU. Alla politiker, på båda sidorna, har emellertid lovat att valresultatet ska gälla. Men flera ledande brittiska politiker har uttalat att det inte är någon brådska med uttåget medan ledande EU-politiker vill att Storbritannien ska lämna så snart som möjligt.

Formellt inleds den brittiska processen med att lämna EU då de åberopar artikel 50 i Lissabonfördraget. Hittills har inget land gjort detta så exakt hur detta ska gå till är osäkert.

Det mesta tyder på att det är upp till premiärministern att åberopa artikel 50. Nuvarande premiärministern David Cameron meddelade efter valresultatet att han kommer att avgå och han förklarade också att det är upp till nästa premiärminister att åberopa artikel 50. Det troliga är att Cameron avgår i oktober, således är det troligen först i höst som Storbritannien kan ge formellt besked om att de ska lämna EU.

När artikel 50 har åberopas ska det förhandlas om uttåget och då finns inte längre någon återvändo (möjligheten finns dock för ett land som lämnar EU att ansöka medlemskap på nytt). Det är dock först när förhandlingarna är avslutade som Storbritannien lämnar EU. Hur lång tid förhandlingarna kommer att fortgå är omöjligt att veta men Lissabonfördraget säger att landet som åberopar artikel 50 lämnar EU när förhandlingarna är klara eller när det har gått två år. Om båda parter är överens kan dock tidsfristen förlängas och i all rimlighet är det uteslutet att det räcker med två års förhandlingar.

Från brittiskt håll har uttryckts en vilja för informella förhandlingar innan de formella drar igång men detta förkastas av EU-ledare.

Vi kan därmed utgå från att Storbritannien som tidigast kan lämna EU i slutet av 2018 men det kan mycket väl dröja flera år till.

Hoppa till Guardian för mer information om artikel 50.

Om valresultatet

I valet röstade 52 procent, 17,4 miljoner personer, för att Storbritannien ska lämna EU medan 48 procent, 16,1 miljoner, röstade för att vara kvar.

Det fanns några generella trender i valresultatet: unga, välutbildade och personer i storstäder ville att Storbritannien skulle stanna kvar i EU.

Tittar vi på området runt Manchester så ville majoriteten i nordvästra England att man skulle lämna. I Manchester, samt närliggande Trafford och Stockport, ville emellertid en klar majoritet stanna. I städerna runt Manchester, som Bolton, Bury, Oldham, Rochdale och Salford ville majoriteten lämna. Några mil väster om Manchester, i Liverpool, var trenden densamma. Folket i Liverpool ville stanna medan folket i städerna runt Liverpool ville lämna.

Guardian har bra grafik för valresultatet.

Manchester Uniteds köpkraft

Sedan valresultatet meddelades har pundets värde sjunkit kraftigt. Det för med sig att Manchester Uniteds köpkraft försämras mot andra europeiska storklubbar. Men den effekten är svår att värdera. Pundets värdeminskning mot euron (ett pund var värt 1,3 euro för en vecka sedan mot 1,2 euro i skrivande stund) har varit extrem givet den korta tidsrymden men tittar vi över ett längre tidsperspektiv är sådana svängningar att räkna med. Därmed kan vi förutsätta att United på ett eller annat sätt planerar för valutasvängningar.

I det korta perspektivet (säg det här transferfönstret) bör den praktiska påverkan vara marginell. Det är orimligt att någon värvning ska utebli för att pundet har blivit svagare. För att United ska påverkas ordentligt krävs att pundet fortsätter falla och det är omöjligt att veta om det kommer att bli slå.

Notabelt här är att övergångssummor som regel betalas över längre tidsperioder. United har således skulder till andra klubbar samtidigt som det finns klubbar som är skyldiga United pengar.

Ett större problem för United är sannolikt hur pundet står sig mot dollarn, detta då en betydande del av Uniteds lån torde vara i dollar. Pundet har försvagats ännu mer mot dollarn än mot euron. Men effekten är igen omöjlig att bedöma på längre sikt.

Uniteds aktie (NYSE) har, liksom börsen i stort, fallit. Men aktiekursen är markant starkare än i mitten på april, då kursen av någon anledning steg kraftigt. Det är emellertid ett relativt litet antal aktier som är till salu, varför Uniteds börsvärde inte självklart berättar hur mycket klubben är värd. Den som skulle vara intresserad av att köpa klubben av Glazers är inte nödvändigtvis intresserad av att köpa aktier idag.

Vad gäller för svenskar?

Om vi börjar med att titta på den svenska turisten så är det orimligt att tro att någon väsentlig förändring kommer att ske. Vi behöver pass för att ta oss in i Storbritannien idag och det kommer vi att behöva när Storbritannien lämnar EU. Att vi skulle behöva ansöka om visum för att besöka ett Storbritannien utanför EU ser jag som nära nog uteslutet.

Den kortsiktiga effekten är att pundet har blivit billigare vilket för med sig att det blir billigare för den svenska turisten. För en vecka sedan fick vi 83 pund för en tusenlapp, idag får vi 88 pund. Men hur det utvecklar sig på lång sikt är återigen omöjligt att veta.

En större fråga är hur det blir för den svensk som funderar på att jobba eller studera i Storbritannien. Idag är det problemfritt tack vare den fria rörligheten inom EU. Om Storbritannien lämnar EU kan det emellertid bli så att en svensk som vill jobba eller studera i Storbritannien måste ansöka om arbetstillstånd.

Men Storbritannien kommer även utanför EU att vilja ha tillgång till det som kallas den inre marknaden. För att få tillgång till den inre marknaden krävs sannolikt att Storbritannien accepterar den fria rörligheten inom EU, varvid svensken skulle kunna arbeta eller studera i Storbritannien utan arbetstillstånd. Men det är en förhandlingsfråga och något definitivt besked kan inte ges just nu.

Arbetstillstånd för fotbollsspelare

Tittar vi på arbetstillstånd för fotbollsspelare så handlar det återigen om den fria rörligheten. Om det efter att Storbritannien har lämnat EU fortfarande är fri rörlighet mellan landet och EU kommer inga ändringar att ske. Däremot kan en försämrad pundkurs resultera i att spelare väljer bort engelska lag, men det återstår att se.

Skulle förhandlingarna emellertid sluta med att rörligheten begränsas kommer det också att påverka fotbollen. I så fall kommer reglerna som idag tillämpas på icke-europeiska spelare att tillämpas på europeiska spelare. Ja, förutsatt att det inte skrivs speciella regler för europeiska spelare, men det är inte självklart.

Med Storbritannien utanför EU:s inre marknad skulle en möjlighet uppstå för FA att begränsa antalet utländska spelare, men det är ingalunda självklart att fotbollen skulle önska det. Vidare skulle möjligheten att värva utländska spelare under 18 år försvinna, vilket skulle betyda att värvningar som Timothy Fosu-Mensah och Adnan Januzaj skulle vara omöjliga att göra för Manchester United.

Bosmandomen kommer av allt att döma att fortsätta gälla.

Givet att ingen begränsning sker för antalet utländska spelare torde Manchester United inte påverkas i någon väsentlig utsträckning. Det är förvisso sant att flera spelare i dagens trupp inte kvalificerar sig för automatiskt arbetstillstånd men reglerna är inte så svartvita som det ibland påstås.

Idag gäller följande: En icke-europeisk spelare kvalificerar sig för automatiskt arbetstillstånd ifall denne har spelat en viss procent av sitt lands landskamper de senaste 24 månaderna (30 procent för länder rankade 1-10 på Fifas världsrankning, ner till 75 procent för länder rankade 31-50). Det är dock inte kört för spelare som uppfyller dessa krav, men de måste då ansöka om arbetstillstånd hos en panel. Där utdelas poäng baserat på vissa kriterier (till exempel övergångssummor, löner eller speltid i en toppliga) och sedan ska panelen bedöma om spelaren uppfyller kraven för arbetstillstånd.