Det var meningen att Manchester United skulle revanschera sig för förlusten mot Manchester city. Det blev inte alls så. United stod för en håglös insats och förlorade med 1-0 mot Feyenoord i Rotterdam. Andra raka förlusten för Mourinhos United.
Chans till uppryckning finns på söndag. Då måste United vinna, annars är den positiva säsongsinledningen snabbt utraderad.
Men den här matchen kommer snabbt att vara raderad från vårt minne, medan förlusten mot city fortfarande gör jävligt ont.
Mycket snack, lite verkstad
De senaste åren har Manchester United förlorat alldeles för ofta. Det för med sig att vi lär oss hur det låter efter en förlust.
“Nu ska vi gå vidare och fokusera på nästa match och vinna den,” brukar det låta. Väldigt sällan erkänner spelarna att de var att dåliga, att prestationen var undermålig.
Men det är lätt att säga så. När nästa match kommer finns där sällan någon reaktion från spelarna.
Igår var känslan att Uniteds elva spelare gick ut på planen för att spela av matchen.
Förlorade i omklädningsrummet
”Vi ska inte sova, vi ska inte förlora innan matchen börjar. Det är ofta vad som händer, du förlorar innan matchen börjar genom att inte vara motiverad,” sa José Mourinho på onsdagens presskonferens.
Men det var precis vad som hände. United förlorade i omklädningsrummet. Feyenoord är ett par klasser sämre men ville vinna. United ville inte vara i Rotterdam.
Feyenoord vann 23 tacklingar mot 18 för United, i tacklingsförsök var skillnaden ännu större (33-21). Det indikerar att United bara gick in i situationer där de var favoriter att vinna bollen. United drog bara på sig sex frisparkar under matchen, att jämföra med 22 för Feyenoord. Feyenoord var aggressiva, United var tama.
United vann skottstatistiken, passningsstatistiken och bollinnehavsstatistiken. So what? Tittar vi istället på skott på mål och hörnor var det lika. Unitedförsvaret blockerade ett av åtta avslut från motståndaren, ytterligare ett tecken på att det var inställningen som brast.
Spelarna har naturligtvis ett individuellt ansvar. Men när egentligen alla spelare underpresterar är det rimligt att managern får en stor del av skulden.
Ersättarna tog inte chansen
Mourinho gjorde åtta förändringar jämfört med derbyt. Ingen av de som vilade behöver känna sig oroliga för att de ska förlora sina platser.
Rooney, Shaw, Valencia och Fellaini kan redan nu förbereda sig på en plats i startelvan mot Watford. Kvartetten stärkte sina aktier genom att inte spela i Rotterdam. Zlatan, Bailly och Pogba är också givna i startelvan, även om Pogba var bedrövlig igår.
Det är väl inte uteslutet att Smalling tar Blinds plats i mittförsvaret, men jag tycker nog att det skulle vara att straffa holländaren väl hårt för misstagen mot city. Smallings insats igår var dessutom tämligen intetsägande.
Det gör att det finns två platser i startelvan att slåss om.
Jag skulle ge den ena av de platserna till Rashford, även om han på intet sätt tvingade sig in i startelvan igår. Men han hade en otacksam uppgift, sprang runt ensam längst fram isolerad från resten av laget.
Sen beror det ju på formationen som Mourinho väljer. Men det är väl primärt Mata, Herrera och Martial som gör anspråk på en plats i startelvan. Spelar Herrera innebär det att Rooney tvingas ut på en kant.
Men det är märkligt. De som kom in igår borde ha varit taggade till tusen för att visa att de ska vara med i startelvan.
Mittfältet svek
Fråga ett gäng Unitedsupportrar om hur den bästa startelvan ser ut och jag är övertygad om att en mittfältstrio bestående av Schneiderlin, Herrera och Pogba skulle få många röster. Igår fick de för första gången chansen tillsammans. Resultatet var inte alls bra.
Många var inne på att Pogba spelade som nummer 10 men jag tycker att det var tydligt att Schneiderlin spelade bakom Pogba och Herrera. Nåväl, det är väl mest en sifferexercis, Schneiderlin var defensivast och Pogba offensivast.
Pogba var inte alls bra. Han sprang omkring men kom liksom aldrig in i matchen. Defensivt gör han en liten insats och offensivt krånglar han ofta till det. Han skulle nog må bra av att spela enklare och rakare. Han var sensationell mot Southampton och okej mot Hull. Efter landslagsuppehållet har han varit dålig. Det är säkert naturligt. Men han kommer inte att hitta storformen om han ständigt försöker dribbla tolv motståndare för att sedan dra ett skott i krysset från mittplan.
Herrera kom in som en frisk fläkt mot city. Igår gjorde han väldigt lite. Och hans dåliga sinnesnärvaro defensivt är väldigt tydlig på Feyenoords mål. Herrera jobbar hem väldigt bra men har inte aning om att målskytten Vilhena är där han är.
Tittar vi i statistiken gör Morgan Schneiderlin ett hyggligt defensivt arbete. Tittar vi istället på hans arbete före det insläppta målet är det en annan bild vi får. Först misslyckas han med en svår mottagning, sedan chansstöter han på en 30/70-boll och därefter skiter han i att jobba hem. Han har gärna nån sån sekvens varje match.
Inte för att jag på något sätt tycker synd om Bastian Schweinsteiger. Men nog skulle han vara ett bättre alternativ än både Herrera och Schneiderlin?
Ytterbackarna bör skämmas
Men mittfältet var ingalunda sämst i United igår. Det var ytterbackarna. Darmian och Rojo hade en inbördes tävlan om vem som var sämst. Kampen var hård men Rojo avgjorde den med sitt ingripande före målet.
Men grattis till Jesse Lingard som numer bara är trea på listan över säsongens sämsta individuella prestation i United.
Jag begriper inte hur det är möjligt att Marcos Rojo spelar fotboll för Manchester United. Uppenbarligen är jag inte ensam om det.
How does Marcos Rojo play for Manchester United
— James Ducker (@TelegraphDucker) September 15, 2016
Kanske är Rojo sjukt populär i spelartruppen. Annars har jag svårt att se vilken funktion han fyller. Shaw, Blind, Borthwick-Jackson, Darmian, Fosu-Mensah, Young… Jag har säkert glömt några men United har en uppsjö spelare som kan göra ett bättre jobb på vänsterbacken än Rojo.
Jag vill inte riktigt döma ut Darmian på samma sätt. Rojo har ändå antibriljerat i två säsonger medan Darmian faktiskt har varit fantastisk i en av sina tio månader i United. Men det är tröttsamt att se Darmian på planen samtidigt som Timothy Fosu-Mensah sitter på bänken.
Någonstans i Manchester satt Shaw och Valencia, får det förmodas, och såg matchen på teve. De lär snabbt ha konstaterat att de inte behöver slita ut sig för att få starta varenda viktig match den här säsongen.