Med Saint-Étienne överstökade kan vi nu fokusera helt och hållet på ligacupfinalen. I år, på söndag, är det Manchester United och Southampton som möts i finalen på Wembley.
I uppladdningen till finalen kommer vi att posta en diverse cupfakta. United är förstås i fokus men det blir också en hel del Southampton. I denna den första delen tar vi en titt på hur de båda lagen tog sig till finalen.
Omgång 3: Southampton – Crystal Palace 2-0
Ett reservbetonat Southampton inledde sitt cupäventyr med en 2-0-seger hemma mot Crystal Palace. Detta i den tredje omgången. Southampton, liksom United, hoppade över den andra omgången tack vare deltagande i Europa League.
Charlie Austin satte 1-0 på straff efter en halvtimme. Halvtimmen senare gjorde unge Jake Hesketh 2-0. Kvarten senare blev Hesketh utbytt på grund av skada. Ytterligare fyra månader senare, i måndags för att vara exakt, gjorde han comeback med en timmes spel för Southamptons reserver. Under skadeuppehållet passade han på att skriva långtidskontrakt med klubben.
En kuriositet är att Palace vann mot Southampton i omgång 3 i FA-cupen förra säsongen. Då var det ju Palace som gick till final mot United.
Southampton: McCarthy; Martina, Fonte, Yoshida, Targett; Ward-Prowse, Reed, Clasie; Hesketh (Hojbjerg 77); Long (Tadic 89), Austin (Redmond 57)
Mål: 1-0 Austin (straff 33), 2-0 Hesketh (63)
Omgång 3: Northampton Town – Manchester United 1-3
Manchester United inledde cupäventyret med en bortamatch mot Northampton Town. Det blev förstås en seger men inte riktigt så enkelt som planerat.
Det började annars bra. Matchen var bara kvarten gammal när Wayne Rooney (givetvis medvetet) vallade en frispark i muren till Michael Carrick som behärskat placerade in Uniteds ledningsmål.
Sämre gick det i slutet på första halvleken, då Daley Blind tyckte att det var lämpligt att lägga krokben i straffområdet. Revell satte 1-1 förbi Sergio Romero. Låga lagkompispoäng för Revell, emellertid. Killen sköt straff medan lagkamraten Buchanan desperat försökte knyta en sko.
Tio minuter in på andra halvlek hade José Mourinho fått nog. Ut med Memphis och Fosu-Mensah, in med Rashford och Zlatan.
Marcus Rashford hade varit på planen i 13 minuter när han la upp för Ander Herrera som sköt United till ledningen. Herrera hade ställt in siktet några minuter tidigare.
Bara sju minuter senare dödades matchen, då Herrera lirade fram till Rashford. Den unge anfallaren vann en löpduell mot motståndarens målvakt och dunkade sedan in bollen i nät. En given kandidat till årets mål!
Manchester United: Romero; Fosu-Mensah (Rashford 55), Smalling, Blind, Rojo; Schneiderlin (Fellaini 73), Carrick, Herrera; Young, Rooney, Memphis (Ibrahimovic 55)
Mål: 0-1 Carrick (17), 1-1 Revell (straff 42), 1-2 Herrera (68), 1-3 Rashford (75)
Omgång 4: Southampton – Sunderland 1-0
Jag såg inte matchen men nog kan vi väl förutsätta att Southamptons 1-0-seger mot Sunderland var en riktig klassiker? Okej, förmodligen inte.
Boufal gjorde det enda målet mitt i andra halvlek.
Igen en reservbetonad elva för Southampton.
Southampton: McCarthy; Yoshida, Fonte, Stephens, McQueen; Reed (Clasie 82), Ward-Prowse, Hojbjerg; Boufal, Rodriguez (Olomola 26), Isgrove (Redmond 72)
Omgång 4: Manchester United – Manchester city 1-0
Manchester United var i slutet på oktober i minikris. På tio matcher hade United resultatraden 4-2-4 och allra senast en pinsam 4-0-förlust borta mot Chelsea. Läget i Manchester city var nästan ännu värre, tre oavgjorda och två förluster på de fem senaste (dock tio raka segrar dessförinnan).
Mourinho såg en chans att återupprätta heder och självförtroende och valde nära nog starkast möjliga manskap. Guardiola tittade i kontraktet, såg att ligacupen inte gav någon bonus och valde en inte riktigt lika stark elva (jag har förstås ingen aning om vad som står i Guardiolas kontrakt).
Det blev en tät affär, där United var numret större än motståndaren.
Matchen avgjordes när Zlatan la upp för Herrera. Mittfältaren blev nersparkad. Juan Mata vågade inte lita på att domaren skulle blåsa straff och sparkade därför in bollen i mål.
Sedan stängde United matchen. Manchester city lämnade planen med noll avslut på mål. Guardiola var stolt.
“Jag är så stolt över vår prestation. Grattis till United. Jag är så stolt över hur vi spelade. Vi hade några chanser. Jag är så stolt,” sa citys tränare efter förlusten.
Manchester United: De Gea; Valencia, Blind, Rojo, Shaw; Herrera, Carrick, Pogba; Mata (Schneiderlin 73), Ibrahimovic, Rashford (Lingard 82)
Mål: 1-0 Mata (54)
Kvartsfinal: Arsenal – Southampton 0-2
Arsenal på bortaplan låter som en tuff kvartsfinal för Southampton. I själva verket blev det aldrig så. Arsène Wenger valde sin vana trogen att inte respektera ligacupen och bytte i stort sett ut hela laget. Southamptons manager Claude Puel hade läst i Wengers taktikbok. Således valde han ett starkt lag men långt ifrån det absolut bästa.
Det var aldrig något snack om saken. Clasie gav Southampton ledningen efter en knapp kvart och i slutet på första halvlek dödades matchen av Bertrand.
Arsenal vann skottstatistiken men Southampton var bättre och vann välförtjänt.
Efteråt ångrade Wenger att hans lag förlorade. Det är en väldigt konstig sak att ångra.
Southampton: Forster; Martina, Yoshida, Van Dijk, Bertrand; Clasie, Reed (Hojbjerg 65), Davis; McQueen, Long, Boufal (Sims 66)
Mål: 0-1 Clasie (13), 0-2 Bertrand (38)
Kvartsfinal: Manchester United – West Ham United 4-1
I slutet på november var Unitedhumöret fortfarande bedrövligt. Efter ligacupsegern mot city hade givna poäng kastats bort mot Burnley, Arsenal och West Ham.
Bara tre dagar efter 1-1 mot West Ham i ligan var det dags i cupen.
United chockade genom att göra 1-0 redan i den andra matchminuten, då Mkhitaryan klackade fram till Zlatan Ibrahimovic. En chanskavalkad senare anade vi vartåt det lutade. När David de Gea gjorde en tavla och lät förre Unitedspelaren Ashley Fletcher göra 1-1 visste vi hur det skulle sluta.
Icke!
Mkhitaryan inledde andra halvlek som han inledde första, det vill säga med en målpass. Den här gången var det Anthony Martial som agerade avslutare.
Nu fanns det ingen återvände för West Ham. Martial och Zlatan fyllde på med varsitt mål till. Mourinho kostade på sig att ge Schweinsteiger speltid.
Manchester United: De Gea; Valencia, Jones, Rojo, Shaw (Blind 46); Carrick, Herrera; Mkhitaryan (Rashford 90), Rooney, Martial (Schweinsteiger 87); Ibrahimovic
Mål: 1-0 Ibrahimovic (2), 1-1 Fletcher (35), 2-1 Martial (48), 3-1 (Martial 62), 4-1 Ibrahimovic (90+2)
Semifinal 1:2: Southampton – Liverpool 1-0
Semifinallottningen särade på Manchester United och Liverpool. Upplagt för en drömfinal!
Southampton hade andra planer. De gjorde en strålande hemmamatch mot Liverpool. Men de missade chanser, de missade så många chanser.
Dubbelmötet borde ha varit över efter den första matchen. Men det var bara Redmond som lyckades överspela Liverpools storspelande målvakt [sic!] Karius.
Fortfarande upplagt för drömfinal, det här skulle Liverpool så klart reda ut i returen.
Southampton: Forster; Soares, Yoshida, Van Dijk, Bertrand; Clasie (Hojbjerg 73), Romeu, Davis (Ward-Prowse 82); Redmond, Rodriguez (Long 82), Tadic
Mål: 1-0 Redmond (20)
Semifinal 1:2: Manchester United – Hull City 2-0
Zlatan hade snuva och var inte tillgänglig för spel i den första semifinalen mot Hull. Det spelade mindre roll. United gick in i matchen med åtta raka segrar och skulle utan större problem förlänga sviten.
Återigen var laget ineffektivt. Men genom Juan Mata tidigt i andra halvlek och Marouane Fellaini sent i andra halvlek säkrade United sig ett utomordentligt utgångsläge inför returen.
Manchester United: De Gea; Valencia, Jones, Smalling, Darmian; Herrera, Pogba; Mata (Fellaini 79), Rooney (Martial 59), Mkhitaryan (Lingard 71); Rashford
Mål: 1-0 Mata (56), 2-0 Fellaini (87)
Semifinal 2:2: Liverpool – Southampton 0-1 (totalt 0-2)
Southampton inledde semifinalreturen som de avslutade den första: med att missa chanser. Efter tre halvlekar borde det ha varit game over. Det skiljde bara ett mål. Vi vet hur det brukar sluta.
När Forster misslyckades med att parera Cans långskott var det över. I slowmotion såg vi bollen retfullt studsa in i mål. Då vaknade Forster plötsligt till liv och viftade bort bollen. Inget mål, sa målkameran.
Sedan var det Liverpool som tryckte på. Kanske skulle de ha haft en straff. Men Forster höll tätt och på tilläggstid dödade Long matchen på kontring.
Jürgen Klopp skyllde på vinden.
Southampton till final med 2-0 totalt. Southampton till final utan ett enda insläppt mål: fem raka segrar och 7-0 i målskillnad.
Southampton: Forster; Soares, Stephens, Yoshida, Bertrand; Ward-Prowse (Hojbjerg 59), Romeu, Davis; Redmond (Sims 81), Rodriguez (Long 46), Tadic
Mål: 0-1 Long (90+1)
Semifinal 2:2: Hull City – Manchester United 2-1 (totalt 2-3)
Something tells me I’m into something good, sjöng Manchester Uniteds fantastiska supportrar. Feststämningen var förstås påtaglig när Manchester United gick till final i ligacupen.
I alla fall på läktarna.
”Jag skulle inte säga lättnad, vi är besvikna över sättet vi spelade på och att vi förlorade. Vi ville hålla fast vid vår svit. Vi spelade inte alls bra. Det är en konstig känsla,” kommenterade Michael Carrick. “Det vi kan ta med oss är att vi är i final, men vi är ändå väldigt besvikna,” fortsatte han. “Vi gillar bara inte att förlora, så vi är besvikna.”
José Mourinho vägrade erkänna att hans lag hade förlorat. Inte för att det blev seger totalt utan för att straffen som Hull gjorde 1-0 på var horribel. Horribel var också Uniteds insats, därav Carricks irritation. Men United gjorde tillräckligt för att gå vidare. Paul Pogba satte 1-1 mitt i andra halvlek och då spelade det ingen roll att Niasse gjorde 2-1 för Hull.
Mourinho utnämnde Southampton till finalfavorit, med en tydlig passning till Klopp: ”Vanligen blåser det mycket på arenan. Och det är svårt.”
Manchester United: De Gea; Darmian, Smalling, Jones, Rojo; Herrera, Carrick, Pogba; Lingard (Rooney 79), Ibrahimovic, Rashford (Fellaini 90+2)
Mål: 1-0 Huddlestone (straff 35), 1-1 Pogba (66), 2-1 Niasse (85)