Snackisar efter Manchester United – Everton 4-0

Manchester United är exakt lika med Manchester city i toppen av Premier League. Detta efter 4-0 mot Everton på Old Trafford. United öppnade med drömmål av Antonio Valencia efter fyra minuter. Sedan fick vi vänta i 80 minuter innan i tur och ordning Henrikh Mkhitaryan, Romelu Lukaku och Anthony Martial fann nätet.

Antonios kanon

Matchen hade knappt börjat när Nemanja Matics inlägg föll till Antonio Valencia i utkanten av straffområdet. Manchester Uniteds supporterskara enades näppeligen i en han drar upp den i krysset-känsla. Men det var precis vad Valencia gjorde. Och han fick den där träffen som vi alltid får i våra drömmar (men kanske inte lika ofta i verkligheten).

Ett alldeles underbart fotbollsmål.

Total dominans första kvarten

Om vi inte såg Valencias mål komma så som det kom så var det ändå väntat sett till hur matchen började. Everton såg från första avspark ut som ett slaget lag. Trenden fortsatte efter 1-0-målet och United gjorde lite som United ville.

Efter tio minuter vete katten om jag hade accepterat 4-0. Så överlägsna var United. (Och mer än 4-0 var ju också vad som behövdes för att passera city.)

Dominansen gav dock inte några klara målchanser och efter hand jämnades matchen ut.

Pogba saknades

När Manchester United kom till klara avslut föranleddes det av stora misstag i Evertons försvar. Lukaku borde ha punkterat matchen mitt i första halvlek, då han bjöds på friläge av Mata sedan spanjoren snappat upp en usel motståndarpassning.

Det här var annars en match som skrek efter Paul Pogba, en spelare som ständigt söker de svåra passningarna. Istället valde United oftast de enkla alternativen. Det innebar bollinnehav men få målchanser.

Inte tillräckligt tryggt i andra halvlek

Avslutningen på första halvlek var relativt jämn, även om det aldrig kändes som att Everton hotade. I andra halvlek var den defensiva tryggheten inte lika stor. Everton kom till några farliga avslut och Wayne Rooney borde kanske ha gjort mål.

David de Gea stod emellertid i vägen. Han brukar ju göra det.

Men United imponerade inte. Det var slarvigt, antingen i beslutsfattandet eller tekniken, när luckor öppnades. Everton fick mer och mer boll och det var ständigt smånervöst, om än United stod i vägen tillräckligt bra. Detta allra helst när Mourinho säkrade defensivt med Herrera.

Sista kvarten är Uniteds kvart

Everton slarvade igen, ett uppspel stoppades av Marouane Fellaini till Romelu Lukaku och Lukaku hittade Henrikh Mkhitaryan som hittade målet.

Sedan föll Everton ihop, medan United drev framåt i ökad takt. Romelu Lukaku fick göra mål och sedan Anthony Martial på straff.

United är väldigt starka i slutet på matcherna. I match efter match drar United in några bollar den sista kvarten. Givetvis beror det till stor del på att motståndarna tvingas flytta upp, då United gärna leder. Samtidigt är det också en oerhörd styrka hos United som bara maler på. Målen kan ju bli avgörande i slutet på säsongen, så givetvis mycket viktigt att ösa på, även när matcherna är avgjorda.

Mkhitaryan kan bättre

Det är lätt att titta i kolumnerna för mål och assists och tänka att Henrikh Mkhitaryan måste vara en av Uniteds absolut bästa spelare. Idag var han förstås på plats och sköt 2-0.

Jag tycker dock att vi kan kräva mer av Mkhitaryan. Det var några tillfällen under matchen där han drev bollen när han hade möjlighet att slå ganska enkla öppnande passningar. På Mkhitaryans minuskonto också att han har lite för många onödiga bolltapp på egen planhalva, idag en gång i vardera halvlek.

Min bestämda känsla är också att det mesta av Mkhitaryans positiva bidrag kommer först när ytorna blir stora i slutet på matcherna. Det är framför allt när motståndarna packar ihop sig i en kompakt mur som jag vill se Mkhitaryan ta tag i matcherna.

Rooney, då?

Wayne Rooney var tillbaka på Old Trafford och hamnade förstås i fokus. Jag tycker att han gör en bra match. Rooney är egentligen den enda i Everton som hotar. Kanske ett problem för Everton när han kliver ner för att hämta boll och de inte har någon spelare kvar i offensiv position, men det är ju mer en fråga för Koeman att lösa.

Samtidigt är det knappast så att Rooneys insats ger oss anledning att ångra att han såldes.

Lite märkligt kan jag ändå tycka, att supportrarna sjöng hans namn när han byttes ut. Då var det trots allt bara 1-0 och tio minuter kvar att spela. Det är liksom inte en tid för att hylla en gammal hjälte och det hade gott räckt med en stående ovation.


MANCHESTERGUIDE
  • Daniel

    Rashford personifierar slarvigheten i denna matchen. Sprang sig till bra lägen konstant men är fruktansvärt inkonsekvent i sitt beslutsfattande. Sen är hans defensiva arbete inte bra alls. Med än bättre högerkant hade vi stängt matchen i första halvlek.

Samarbetspartners

MUSS/MUSCS medlemmar har 15 procent rabatt på mat och alkoholfri dryck på O'Learys restauranger i Sverige.
Muss.se