Manchester United tog en tung bortaskalp borta mot Arsenal pÃ¥ lördagskvällen. Segersiffrorna skrevs till 3-1 efter tvÃ¥ mÃ¥l av Jesse Lingard och ett av Antonio Valencia. Bakom de siffrorna gömmer sig dock sÃ¥ mycket mer. Där finns, när vi borstar bort dammet, nervositet och oförmÃ¥ga. Där finns världens bäste mÃ¥lvakt och en egen grabb i form. Där finns ocksÃ¥ en tilltänkt lagkapten med dumstrut.Â
Äntligen en bortaseger
För det första. Före matchen målades det upp bortaspöken så gott som i varje mening som skrevs. José Mourinhos oförmåga att vinna de där svåra bortamatcherna som tränare för detta Manchester United är, eller snarare har varit, ett problem modell större. Ikväll kom så en seger, på en arena United brukar ha det kämpigt på. Nej, det var ingalunda den vackraste av bortasegrar och ingalunda heller den mest logiska sett över 90 minuter. Ändå står det 1-3 på ljustavlan när Andre Marriner blåser av. En perfekt start på december och en mental spärr mindre i detta vårt United. När vi summerar ligan efter 38 omgångar i maj kan just de här tre poängen ha varit ack så tunga.
Oförmågan att stänga en match
För det andra. Vi måste prata om första halvlek, ändå. Inte en levande själ hade väl kunnat ana sig till en 2-0-ledning efter elva minuter och att målskyttarna skulle heta Antonio Valencia och Jesse Lingard. Drömstart. Ingen fara på taket? Oj så fel vi som tänkte så skulle ha. Påståendet att en 2-0-ledning är den svåraste man kan ha i fotboll kändes, de avslutande 25 minuterna i första halvlek, som den sannaste av sanningar. Arsenal skruvade upp tempot och pressade ner ett United som stundom inte hade något att svara med. Tafattheten och ängsligheten som kom efter Lingards mål var stundom plågsam att se. Bollen brände i fötterna och Paul Pogba fick använda alla verktyg i verktygsboxen för att styra upp mittfältet. Det var ett under att det inte kom ett hemmamål i första halvlek. Det borde det ha gjort. United kunde inte hantera läget efter gjorda 2-0. Det oroar.
David De Gea
För det tredje. Manchester United har världens bäste målvakt. Han heter David De Gea. Det är fakta. Lika mycket fakta är det att världens bäste målvakt räddade tre poäng åt Manchester United på Emirates ikväll. De Gea var överallt. På linjen, ute i straffområdet. Han gjorde sig stor, krympte ytor, stod för reflexräddningar som inte är av denna världen. Dubbelräddningen i matchminut 55 är omänsklig. Först nyper han det första avslutet med näven nere vid stolpen, sedan parerar han returen som den bäste av handbollsmålvakter med foten. Gåshud. Frisyren är förlåten.
Jesse Lingard
För det fjärde. Vi brukar ofta prata om vikten av att ha de där egna spelarna som kulturbärare i gruppen. Det vore en smärre överdrift att plocka in Jesse Ellis Lingard i fack där bröderna Neville, David Beckham och Paul Scholes finns. Det vore en större överdrift att påstå att samme Lingard är en stor fotbollsspelare. Ändå känns det, lik förbannat, så skönt att se en egen grabb avgöra den här typen av matcher. Lingard följde upp soloraiden mot Watford med att göra inte bara ett utan två mål på Emirates. Det första skapar han själv ur vad som är ett försvarshaveri av hemmalaget. Vrickningen från Martial är läcker. Avslutet stolpe in är läckert. I andra halvlek ger Lingard oss sedan ett andrum av guds nåde när han kontrar in 1-3 strax efter att Arsenal haft gyllene lägen att kvittera. Jesse Lingard kommer aldrig att göra 500 matcher för United. Jesse Lingard kommer aldrig bli ihågkommen som en av de där stora spelarna. Ikväll bryr vi oss inte i det. Ikväll bryr vi oss i två mål och ett sänkt Arsenal.
Paul Pogba
För det femte. Hösten 2017 har stundom känts som en ökenvandring i Paul Pogbas frånvaro. Väl tillbaka efter skada har han visat varför han är en av världens absolut bästa mittfältare och varför han kostade de miljoner han kostade. Han har framställts som en framtida lagkapten och som den yttersta skillnaden mellan en godkänd säsong och ett rent fiasko. Just ikväll var nuddar Pogba vid begreppet fiasko. Visst, han fick sig två assist (till 0-1 och 1-3) men agerandet i 74:e minuten är så långt ifrån acceptabelt ett agerande kan vara och solkar ner insatsen. Pogba tappar boll och sätter dobbarna i knävecket på Hector Bellerin. Visst, vi kan diskutera hur avsiktligt det är, men vi kommer aldrig ifrån det fula i det. Vi kommer inte heller ifrån att Pogba ska sätta sig i det där läget inför december månads tuffa schema. Solklart rött och det egna laget i en så oerhört sårbar position med kvarten kvar. Inte nog med det. Pogba missar nu mötet med Manchester city nästa vecka.