Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Leicester it is – med Wazza

Embed from Getty Images
Wayne Rooney har “besvarat kritikerna” genom att prata med sina kollegor pÃ¥ MUTV. Som vanligt har han skyddsmasken pÃ¥, pÃ¥ gränsen till löjeväckande hÃ¥rt. Mycket är han, Wayne Rooney, men självkritisk är inte en egenskap han skulle haft 20 pÃ¥ i gamla hederliga Championship Manager.
Nej, i stället påstår han att vi vanliga dödliga bara snackar skit om hans prestationer. Själv lever han i sin egen drömtillvaro där han inte kan göra någonting fel.
“I don’t really listen to what a lot of people out there are saying because a lot of it is rubbish”.
Jag vet inte riktigt hur man ska bemöta den typen av resonemang. Det är lite som att försöka resonera logiskt med en bokstavstroende. Wayne pÃ¥stÃ¥r att han bara lyssnar pÃ¥ “my coaches and my team-mates, the people around me”.
Vi visste att han är hÃ¥rdhudad, Scousern, och tunneltittande, men pÃ¥verkas han verkligen inte ett dugg av att vara sÃ¥ dÃ¥lig och veta att miljoner människor ser hur dÃ¥lig han är? Hans lagkamrater skulle först och främst aldrig vÃ¥ga kritisera honom med tanke pÃ¥ hans status, människorna “runtomkring honom” bestÃ¥r till 99 procent av ja-sägare och dÃ¥ Ã¥terstÃ¥r “my coaches”. Och där är José Mourinho den tredje managern i rad som av nÃ¥gon outgrundlig anledning väljer att i princip bygga sina startelvor kring den snart 31-Ã¥rige kaptenen. Detta trots att den störste av managers redan för över tre Ã¥r sedan försökte göra sig av med honom. Vad beror detta pÃ¥? Vad ser managers som Moyes, Dödgrävaren och Mourinho som vi noviser inte ser? Och varför kan dom inte berätta det? Tänk om samtliga tre kunde fÃ¥ en halvtimmes-timmes airtime var där de satt och förklarade exakt vad som gör att Rooney fortfarande anses som ovärderlig för Manchester United. De kunde gÃ¥ in pÃ¥ detaljnivÃ¥, rita nÃ¥got stapeldiagram eller vifta med koner – de kunde göra vad fan de ville, bara VI FICK VETA. Istället är vi, som inte är lagkamrater, managers eller människor nära Wayne Rooney helt uppe i det blÃ¥.
I morgon väntar vÃ¥rens ligavinnare pÃ¥ Old Trafford och jag skulle bli ytterst förvÃ¥nad om Wayne Rooney inte startar matchen. Ytterst. PÃ¥ gränsen till chockad. Och det är ju fullkomligt bisarrt att man ska bli häpen när en spelare som inte presterat pÃ¥ flera Ã¥r fÃ¥r spela vecka ut och vecka in. Alexander Büttner kan ju inte fatta nÃ¥gonting. Och detta trots att han spelade frÃ¥n start mot Northampton (Jag lägger dock in en brasklapp här för att Mourinho varit smart nog att spela honom där för att kunna använda det som ursäkt för att “vila” honom i morgon).
Nog om Wayne, och lite fokus på själva matchen. Debaclet mot Watford senast har gjort att det här är en match United, må vara att det bara är september, absolut inte har råd att tappa poäng i. Leicester har som väntat fått en reaktion i höst och lär vara långt ifrån titelracet, men United ska givetvis åtminstone hålla skenet uppe ett tag till. Och då ska Leicester hemma bara viftas bort.
Nu är ju United v. 2.0 inte ett lag som viftar bort lag på beställning. Och med tanke på att Rooney startar lär laget formeras utefter hans lagstadgade #10-position (innan det börjar gå åt helvete och han skickas ut på en kant). Jag ser detta framför mig:

DDG

Valencia – Bailly – Smalling – Shaw

Carrick – Pogba

Mata – Rooney – Rashford

Zlatan

Uteslutna är Martial (på grund av skada), Lingard och Henrikh (på grund av uppvisad oduglighet) och Fellaini (han är Fellaini). Det ger inte så mycket spelrum för Mourinho från mittfält och framåt. Visst, Herrera skulle kunna jobba in sig, men lär knappast peta vare sig Pogba eller Rooney – och spelar inte Carrick åtminstone en timme nu lär han aldrig göra det.