Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

As you were

Embed from Getty Images
Att klasskillnaden fortfarande skulle synas var vi väl ganska övertygade om, med tanke på att Real är en väloljad vinstmaskin som spelat ihop i flera år medan United är i ett fortsatt rekonstruktionsarbete.
Och det gjorde den under större delen av matchen. Real var flera nivåer högre upp, totalt sett, än sina kombattanter. Men när Real trodde att allt var klappat och klart så bet United ihop, tog sig tillbaka och kunde med lite tur och mer skicklighet faktiskt ha fixat en förlängning i Skopje.
Nu blev det inte så – och känslan är ändå att skillnaden lagen emellan kunde ha varit större. Det var trots allt världens bästa lag vi mötte.
Utan Eric Bailly.
Imponerade, trots allt:

  • Nemanja Matic har typ varit i klubben i nÃ¥gra timmar, men sÃ¥g ändÃ¥ ut som en av de allra främsta i laget. Han har ocksÃ¥ redan skjutit fler skott pÃ¥ mÃ¥l än Michael Carrick gjort totalt under de tre senaste säsongerna. Jag hoppas att han lÃ¥ter vänsterdojjan tala mÃ¥nga gÃ¥nger de kommande nio mÃ¥naderna.
  • Antonio Valencia. Ecuadors störste lär vara kapten fler gÃ¥nger under säsongen (lÃ¥tsas han kunna engelska när han pratar med domarna?) och dÃ¥ fÃ¥r han fortsätta föregÃ¥ med gott exempel i spelet. Nu kom han inte med sÃ¥ mycket
  • Anfallsspelet och beslutsamheten efter 0-2-debaclet. Matchens absolut coolaste offensiva move var när Darmian gjorde en drömnedtagning, serverade Fellainis bröst, vidare till Mkhitaryan som i sin tur skickade en genomskärare till Rashford som blev fri med Navas.
  • Marcus Rashford var precis sÃ¥ avig, energifull och initiativrik som en hade hoppats, vilket gör valet av Lingard som startare än mer mystiskt. Tyvärr bommade han det bästa läget till kvittering och det är en aspekt av spelet som han mÃ¥ste lyfta.
  • David De Gea. Nästan alltid. Visade handleden av stÃ¥l igen pÃ¥ Asensios avslut i slutminuterna. Och överlag var han lika bra som han är. Han behöver inte Real Madrid lika mycket som Real Madrid behöver honom.

Brister:

  • Paul Pogba har sÃ¥ mycket storhet i sig, men den storheten visade sig alltför sällan i kväll. FÃ¥r hoppas att en dominant säsong i Premier League tar honom till nästa nivÃ¥.
  • Henrikh Mkhitaryan. Se ovan. Visst, än en gÃ¥ng briljanta rörelser och löpningar, men ack, sÃ¥ sällan.
  • Försvarsspelet. Vid 0-2 var det pinsamt och ovärdigt United, oavsett klass och nivÃ¥ pÃ¥ nuvarande trupp.
  • Vänsterkanten med Matteo Darmian och Jesse Lingard lär sällan vara förstavalet i nÃ¥gons drömelva, inte i min heller.
  • Missade chanser. Igen. Inte drösvis som mot Tom Heaton och Burnley, men alldeles för mÃ¥nga igen.

Brain freeze:

  • Romelu Lukaku när Ander Herrera hetsbröt ett uppspel. Jag tänkte ”men nej, han kan väl inte springa mot den när han ser Ander göra det ocksÃ¥?”. JodÃ¥, det kunde han.
  • Paul Pogba pÃ¥ kontringen efter Casemiros ribbnick. Passa. Skjut inte in i första bästa försvarare. Okej? Alldeles för egoistiskt, speciellt med tanke pÃ¥ fransosens facit pÃ¥ lÃ¥ngskott i Unitedtröjan hittills.
  • Kombinationen Lukaku-Pogba direkt efter Iscos 2-0. Först nickar Pogba rakt pÃ¥ Navas i ett ypperligt läge, och direkt efter skjuter belgaren hööööögt över när han fÃ¥r chansen han väntat nästan en timme pÃ¥. Uselt av polarna som fÃ¥r finstämma pianot under veckan.

Sist:

  • När Marouane Fellaini bytte av Ander Herrera förvandlades detta till en Manchester United-elva med en svÃ¥rslagen snittlängd: 1,87 centimeter. Otroligt.
  • Lika otroligt var det att se Ninja-Marouane avsluta matchen efter att han nickat in i den ytterst (pÃ¥ planen) osympatiske Sergio Ramos nacke. Den utstyrseln skulle teoretiskt ha castat honom rakt in bredvid John Travolta i Saturday Night Fever.
  • Lika lite som jag hade dragit nÃ¥gra JÄTTEVÄXLAR vid en eventuell Unitedvinst, like lite drar jag av den här förlusten. Det var trots allt bara en lite mer internationell Community Shield, eller hur?