Arkiv | Bebe

city it is

bejbebe

Så. 2 segrar, totalt 5-0, CL-kvartsfinal och RvP hemma i sitt kära Holland resten av säsongen. Men det var förra veckan och nu traskar vi vidare mot säsongens sista stora utmaning av betydelse (München är en helt annan femma). Förlust i derbyt och säsongen är ett enormt jättefiasko. Seger mot city och säsongen är ett mindre enormt jättefiasko, oavsett vad Carrick säger: ”I don’t think it [the derby] matters. It’s just another game for us; a big game but it’s not going to repair any of the damage that’s been done in recent months by us losing games.”

Det här är vår cupfinal, hur sorgligt det än må vara. Det ger Moyes, spelarna, klubben en sista chans (bortser från Bayern igen) att rädda lite av hedern. En förlust skulle vara too much for the heart to bear. Jag vill inte föreställa mig det, men om jag är pragmatisk så är det ett kryss som jag på förhand kan se som det enda rimliga.

These are my guys up for the job:

DDG (2011)

Rafael (2008) – Rio (2002) – Jones (2011) – Evra (2006)

Carrick (2006) – Fletcher (2002)

Welbeck (2001) – Mata (2014) – Kagawa (2012)

Rooney (2004)

Varför? Därför att de fem därbak tar ut sig själva, precis som Carrick. Fletcher har ju påstått att han är helt fit så då borde han greja att starta igen och att jag tar honom för afrotanken beror enbart på hjärtat. Både Fletchers och mitt.

Framåt kan Valencia och Young – inte Nani, för han går inte från att inte ha startat en match på fyra månader till en derbyelva – kanske vilja vara med och sparka boll, men vore jag tombolan skulle de bara användas i extremfall. Welbeck tar hand om Kolarovs offensiv, Mata och Kagawa snurrar runt och Rooney täcker hela banan och gör ett hattrick. Vi såg prov på vad Roo-Mata-Kagawa kan göra om de får förtroendet tillsammans och det är ingenting Robin van Persie låg hemma och hurrade för. Januzaj då? Kanske. Men jag föredrar alltid en Manchesterpojk i ett Manchesterderby.

* Enda nackdelen är att det gynnar Liverpool om vi vinner och det skulle faktiskt svida mer om de lyckades ta titeln än om oljelaget gjorde det. Det får vi ha med i bakhuvudet om vi, Gud förbjude, skulle åka på däng igen.

* Siffrorna inom parentes ovan representerar som ni förstås listat ut året då spelarna anslöt till klubben. Jag vet inte vad jag vill visa med det.

* Lite oroväckande att Moyes ens nämner möjligheten att spela Evra som mittback:

”We gave Pat a rest but, if we have to, I think we can put him there as well and he would cope manfully. It was great that the squad mucked in and that’s the way it should be, when you are short in areas and it’s all hands to the pumps. We were short on Saturday and Michael certainly played really well.”

Kan ni föreställa er honom där? Råkar av ren instinkt följa med i ett anfall och joggar sedan bakom Yaya och Silva i en omställning.

* Vi saknar RvP – city Agüero. Det känns trots allt som en värre förlust för dom, med tanke på att spelet sett hyggligt ut med RvP sidelined. Agüero är bättre i spelet för city än RvP är för United, kan vi i all fall fastslå utan att börja någon fistfight. Vad de startar med i övrigt ger vi inte så mycket tanke åt mer än att jag tror att vi skulle vinna om Yaya spelade i United. Det bytet skulle räcka.

* Så skänker vi i dag förstås en hjärtlig tanke till Bébé som fortfarande hoppas återvända till Manchester United. Kan ni tänka er det genidraget från Moyes? Plocka hem Bébé och göra honom till en superstar. Bara det skulle vara värt ett halvdussin år till på skottens kontrakt.

* Och så för er – och mig – som inte sett Bruces reaktion till Rooneys 1-0 förrän i dag. Here:

3 | Bebe, City, spekulationer om startelvan, United | permalänk

Nanis Niagarafall

Ungefär 1 minut och 10 sekunder in i klippet ovan gör Nani ett poacheraktigt mål när han reducerar till 1-2 på Rooneys delikata inspel. Vi skrev då den 29 september 2012, Nani var ordinarie i ett Manchester United som jagade sin 20:e ligatitel och så småningom skulle klara det. Men det var inte så mycket tack vare Nani som Alex Ferguson skulle go out with a bang.

För efter matchen mot Spurs har portugisen bidragit med EN YNKA poäng i ligaspelet, en assist i segern mot QPR för ett år sedan.Nu är det ju inte heller så att han fått chans på chans att misslyckas utan efter Spurs har vår #17 startat 8 av 56 ligamatcher. Som jämförelse har Anderson 10 starter under samma tidsera. Damning stats, som engelsmännen skulle kunna säga och ett tecken på att varken den förre eller nuvarande managern litar särskilt mycket på hans inflytande i en förstaelva. Så varför är han då kvar i klubben?

Om det tvistar många.

En skada gjorde i alla fall att hans säsongsdebut i United 2013/2014 dröjde till CC-vinsten mot Liverpool 1 september. Fyra dagar senare chockades nog många fans och klubbar runt om i världen när manutd.com aviserade att portugisen förlängt sitt kontrakt till 2018. Grabben skulle ju väck? Han skulle ju bort för ett år sedan? Vad var det här? Grabben hade ju inte varit Manchester United-standard egentligen sedan 2010?! Lägg till detta att David Moyes bara haft en enda match att bedöma honom ur sin egen, nya synvinkel; inhoppet mot Liverpool, men han hade tydligen sett tillräckligt av honom för att gå med på den här miljonaffären.

”I’m really pleased Nani has re-signed for the next five years. He has great ability and experience beyond his 26 years. I’ve been impressed with his approach to training and look forward to working with him in the coming seasons.”

Kan en spelare i världsfotbollen i dag få ett så lukrativt kontrakt för sin ”approach to training”? Eller hade Moyes verkligen tilltro till sin egen förmåga att få ut det bästa av Nani? Det vore befängt att luta sig mot det första påståendet, men då kan vi också konstatera att Moyes felbedömt läget. För han kunde knappast ha räknat med att 26-åringen skulle fortsätta på den inslagna vägen och låta karriären gå utför istället för uppför.

Det har inte varit en lång eriksgata mot svunna storhetstider för our best winger under hösten.

Det är tack och lov inte ofta en Unitedspelare blir utbuad på grund av sin uselhet på Old Trafford. Men hur långt Nani sjunkit visades när fansen verkligen visade sitt missnöje med honom under mötet med Stoke i höstas. Ett nervvrak byttes ut efter en knapp timme och därefter vände hemmalaget till 3-2. Jag avskyr att man buar åt en egen lirare som har en dålig dag, men jag kan på ett sätt förstå frustrationen. För pojken har inte gjort sig förtjänt av ett nytt jättekontrakt. I mina ögon är inte en truppspelare ens i United värd en miljon i veckan.

Ta en titt på hans ”utveckling” i ligaspelet – där han gjort sju 90-minutare sedan januari 2012 – de senaste åren:

13-14: 0+0 på 5+3 = 0 poäng i snitt per match.

12-13: 1+2 på 7+4 = 0,27.

11-12: 8+10 på 24+5 = 0,62.

10-11: 9+14 på 31+2 = 0,70.

09-10: 4+6 på 19+4 = 0,43.

På sina senaste 21 ligaframträdanden har han gjort 1 mål och 2 ass, alltså 0,14 poäng i snitt. Han har åkt Niagarafallen utför sen säsongerna 2010-2012. Då var han en av ligans mest notoriska assistmakare.

Och den stora skillnaden jämfört med exempelvis Anderson är det faktum att vi sett den magnifike Nani vid upprepade tillfällen sedan 2007. Han kan ibland bjuda på det mest oväntade, det fantastiska, det som symboliserar den fart och flärd som är Manchester Uniteds själva essens. Kalenderåret 2010 visade exakt hur bra han kan vara, men sedan dess har det varit skralt med magnifika föreställningar. Svackorna har varit mer frekventa och de är så Marianergravendjupa att han ibland knappt skulle dominera i Superettan med ett beslutsfattande som får George W att framstå som genial på området.

Hans tredje hamstringskada på ett drygt år har inte gjort situationen lättare. Nu har han inte spelat på två månader.

Som väntat ryktades det igen om Luis i januarifönstret. Men är det någonting jag till slut lärt mig: Lita inte överhuvudtaget på några skriverier om hans flytt förrän han är bortplockad som #17 på manutd.com. Han har en förmåga att suga sig kvar oavsett form, poäng och muttrande. Så jag blir inte förvånad om han fortfarande är en Unitedspelare i höst. Desto mer förvånad blir jag om han gör några poäng dessförinnan.

näni

* Och så lite statsdessert:

Tony, Nani, Young, Cleverley, Anderson, Kagawa, Giggs, Nani, Fletcher, har producerat 7 (5+2) poäng i ligan under 2013-14.

Tony, Nani, Young, Cleverley, Anderson, Kagawa, Giggs, Nani, Fletcher producerade 39 (15+24) i ligan under 2012-13.

Och då dömde jag ut den statistiken jämfört med säsongen före, fast vi vann titeln.

Summa summarum: Sedan Antonio Valencias vår 2012 har Manchester United inte haft en enda ytterspelare värd namnet i form. Ändå har Bébé inte fått chansen.

5 | Bebe, Nani, United | permalänk

Chelsea it is

Firandet i går sitter i i dag och kan bli till nytt firande i morgon kväll.

En plats på Wembley, en chans att sätta Mancini och oljeshejkerna på plats igen ligger i potten när pojkarna reste till London tidigare i dag.

Med tanke på det som hände på Old Trafford i första mötet så tror jag att det är ett hyfsat revanschsuget gäng som åkte dit.

Morgondagens lag:

DDG

Smalling – Rio – Evans – Evra

Carrick – Giggs

Nani – Rooney – Welbeck

Chicharito

Med Rafael borta är Smalling/Valencia/Jones alternativen och då känns Smalls som det vettigaste med tanke på Jones skadefrånvaro och med tanke på att Valencia är någon annanstans i skallen.

Rio, Evans, Evra känns självklara, liksom Carrick och Giggs.

Framåt bör rimligen Nani peta allt motstånd på högerkanten och Rooney är lika given han. Welbecks hårda jobb och fysiska presence tar honom före Kagawa och Chicharito surar nog ihop rejält om han inte får chansen före Robban.

* Benitez valde att vila spelare i går för att satsa på att vinna cupen i stället för att lyckas bättre i striden om en CL-plats.

I fejset på Abramovich.

* Nu har Fergie till och med börjat dementera att United kan tänka sig sälja Chicharito. Det är lite som när ägarna går ut och visar sitt stöd till tränarna.

Inget bra omen.

Nu är frågan om Hernandez är lika mycket Solskjaer utanför planen som han kan vara på den. Och nöjer sig med part time-spelandet.

Jag tror det, men skulle förstå honom helt om han valde att dra. No hard feelings.

* Här är Mike.

* Och nej, vi har inte glömt dig Bébé.

Älgkliven här!

* Gary Neville som vanligt läsvärd i Daily Mail-krönikan för dagen.

0 | Bebe, Carrick, spekulationer om startelvan | permalänk

T minus 5 hours

Många olika känslor. Många gubbar som viskar i örat från axelpartiet.

De flesta är positiva. Jag tror att vi kan fixa ett bra resultat i kväll, och med det menar jag att vi måste göra mål. 0-0 är inte good enough även om det är aningen bättre än 0-2.

Som alltid är det otäckt att känna sig alltför förväntansfullt upprymd, men då jag tar mig en titt på Fergies största stund mot Real blir jag lite lugnare igen.

Det går att upprepa, med ett bättre lag.

5 av månganycklar i afton:

1) Stoppa Ronnie från en dubbel eller mer. Givetvis. Eftersom Madeirapojken snittar mer än ett mål per match i Real får vi räkna med att han gör ett i kväll också. Nyckeln blir att se till att det inte blir fler.

Rafael lär vara en gjuten starter och spelar han som han gjorde mot Everton senast lär han kunna ge även den mäktige CR7 en match. Här har Fergie/Meulensteen/Phelan stor betydelse. Rafaels fotbollshjärna måste matas med EXAKTA instruktioner hur han ska lira. Finns inget utrymme för egna sambainitiativ.

2) Fergies approach. Går han verkligen för seger? Det är inte omöjligt att den gamle faktiskt kan vara så fräck att han chockar med en offensiv för att försöka slå Real på Reals sätt. Om spanjorerna är skickliga kontringsspelare så finns det även i Uniteds gener. Kör han vidare i Queiroz gamla Europataktikspår blir det väldigt annorlunda. Tack och lov är det här laget vant vid båda spelsätten. Det mest intressanta blir att se hur laget reagerar vid ett eventuellt 0-1-mål. Tidigare under säsongen har det ju varit lika med att slå på en on-knapp och bara börja mata anfall efter anfall. När United spelade 0-0 på Bernabeu 2000 var laget väldigt avvaktande och alldeles för respektfullt. 2-3-torsken i returen var aningen bisarr då det var en match vi borde ha vunnit.

Förhoppningsvis startar han både med Rooney och Kagawa som kan växla positioner med varandra och på så sätt skapa en hel del oro i offensiven.

3) Vem spelar bredvid Carrick? Jones, Anderson, Cleverley? Här hänger en hel del på punkt 1 och 2 ovan. Med Cleverley i startelvan går han för ett mer offensivt spel då Tompas defensiv är bedrövlig, snällt uttryckt. Med Jones blir det mer fokus på att understöjda defensiven mot framförallt Reals kantattacker. Med Ando kan det bli mer flexibelt. Dels försvarsspel, dels snabba bolltransporter framåt. Därför jag hoppas på Ando och håller alla tolv tummar för att han har en sån där kväll han kan ha.

4) Pressen på Real. Hemmaplan, med världens främste fotbollsspelare, med världens mest framgångsrike tränare ur den nya generationen inför 90 000 personer. Man vet att man bör skaffa sig en ledning till returmötet, man vet att United är ett lag med betoning på just lag, man vet att man inte har samma ”vi-känsla” som britterna. Mourinho och Ronaldo MÅSTE helt enkelt leverera för att säsongen inte ska bli ett fiasko, precis som Real gjorde i ovan nämnda 3-2-seger då man hamnade på femte plats i ligan men vann CL.

United har inte samma hårda tryck på sig från fansen eftersom ligatiteln bara är tre-fyra segrar bort och även en längre resa i FA-cupen finns inom räckhåll.

Det kan förhoppningsvis väga in.

5) David de Gea. Real kommer att skapa chanser. Ronaldo kommer att skjuta. DDG har en stor fördel av att ha spelat La Liga och i Atléti. Han vet vad som väntar, han vet att han inte blir satt under lika hård press som i Premier League. Håller han sin höga nivå vi vet att han har så är mycket vunnet.

Börjar han darra är å andra sidan mycket förlorat.

* Det finns en hel del att läsa för att tagga upp inför kvällen, om man nu behöver mer motivation än vad själva matchen ger.

Det jag fann mest intressant var Independents text om hur Real hjälpte United efter München-olyckan. Marängerna var alltså beredda att LÅNA UT DI STEFANO men det STOPPADES av FA som inte ville att Di Stefano skulle ta en brittisk spelares plats.

Wow.

Läs här.

* När klockan passerat 22.40 i afton kanske vi förbannar att vi inte hade den här liraren att slänga in i andra halvlek, eller ens i returen.

Genuint glad att det går så pass bra för honom. Det här är mer hans nivå.

* Ashley Young är ett namn som inte nämnts särskilt ofta som en tänkbar startare, men engelsmannen har ofta fått förtroende i stormatcherna.

Kan han vara en av överraskningarna i startelvan i kväll?

You wouldn’t bet against Fergies tombolahjul.

* Nya datum för United-matcher i april. Otäckt många måndagsmatcher, som dock kan flyttas om vi fortsätter spela i Europa.

Gör’t.

* Kvällens #hashtag på twitter?

#marängsviss

Let’s do this.

4 | Bebe, Champions League | permalänk