Mer naturlig dräkt för MO.

Han fixade en straff. Carragher gjorde mål. Gerrard spelade tio minuter efter specialdispens från Fabio. Så intressant var det.

Annars: Mycket kan man säga om Carragher (överskattad, usel, ett skämt …) men han ska förstås hedras efter en lång karriär med en (före detta) toppklubb. Och så gör han förstås det enda rätta och ger bort intäkterna från matchen med kringarrangemang till välgörenhet.

Det toppar till och med blivande statyn Ryan Giggs. Om jag inte minns fel (kan jag göra) behöll han merparten av cashen han drog in i samband med sin testimonial mot Celtic.

Det var 2001.

Han borde alltså få en chans att rätta till det med en testimonial nästa år.

Jag har inte lagt ner så mycket tankearbete på det hela, men i morgon ska ju allas er Michael Owen sparka boll på Anfield igen.

Jamie Carragher – “a Liverpool great” enligt Steven Gerrard och några andra på öarna – ska få sin testimonial och Owen bjöds in för att lira. Owen är inte den typen av spelare som tackar nej för rädslan för Kops mottagande – och det ska han ha en eloge för – men det är på den här nivån han måste spela för att få uppmärksamhet.

Jag har fortfarande inte vant mig vid hans närvaro på Carrington och jag vet inte om jag kommer att vänja mig heller. Givetvis står jag bakom honom varje gång han springer in på planen i en Unitedtröja, men att gå från det till att verkligen gilla honom verkar för mig vara ett steg som är större än att lämna United för City.

Jag har svårt för det, helt enkelt.

Lika svårt tror jag Liverpoolfansen har för att ge en hjärtvärmande applåd till sin gamle idol. Även om Jamie himself tycker att han förtjänar det.

“I think he deserves a great one [reception] for what he did for Liverpool,” Carragher said. “He was a fantastic player, right up there with the greats for what he did.”

* Och medan ni väntar på att Taco-Anders ska dominera Råsundas gräsmatta kan ni läsa en kortare förklaring från mannen han käkade upp för några veckor sedan.

Varför har ingen rapporterat om den här videon förut?

Den är ju så oväntad den kan bli.

I juni 2008 intervjuar alltså Malcolm Glazer Michael Owen.

Fantastiskt oväntat.

Mike Clegg och Tony Strudwick har bråkat, rapporterar pålitliga News of the World. Tydligen känner sig Clegg marginaliserad av Strudwick och att båda går på smala linor efter en säsong där inte många önskar att de varit fitnesscoacher i United.

Manchester United are in meltdown.

* Samma NOTW skriver att Michael Owen kämpar hårt för att komma tillbaka efter sin senaste skada (varför träningarna kallas hemliga är dock obegripligt). Det är väl klart att han vill vara fit så fort som möjligt eftersom han bara har ett år kvar på sitt kontrakt, men det lär knappast spela någon roll hur redo han är; Owen är ingen toppstriker längre. Han får förhoppningsvis lämna klubben redan i sommar eller hålla till i CC och reservlaget.

* I morgon sätter sig Mr. Capello vid sitt skrivbord och ringer runt till landslagsspelare för att berätta vilka 23 som får åka ner till Mandelaland. Michael Carrick bör rimligtvis inte vara en av dom. Han var kass i United och mot Mexiko förra veckan fortsatte han på den inslagna vägen. Hans räddning kan vara att Capello inte är hundra på Barry. Men det är ett svaghetstecken som heter duga att en spelare i den formen – det är sekundärt att kapaciteten är bra mycket högre – överhuvudtaget är med i 30-mannatruppen.

* Jag har grubblat en del på vår anfallsbesättning i höst. Det finns ju sju forwards: Rooney och Berbatov och Owen får anses som givna i A-truppen om alla blir kvar. Det ger Macheda, Diouf, Welbeck och Chicharito chansen att slåss om högst två platser (det är ju begränsat till 25-mannatrupper nästa säsong).

Vilka sticker? Vad händer?

Känslan är att Macheda inte blir kvar, oavsett hur talangfull Sir Alex säger att han är. Rossi hade större talang och försvann. Welbeck borde rimligen lånas ut medan både Mame Biram och Chicharito är gröna i Premier League. Owen går sönder i september och då är det bara Rooney och Berba kvar igen. Jag får inte det här att gå ihop.

* Rio d.ä låter mer och mer som en kapten med sitt snack om “mognad” och “jag har ändrat mig och festar inte lika ofta”. Det är bara det att jag har svårt att ta honom på allvar eftersom han tar sig själv på väldigt stort allvar. Jag bara tänker på hans missade dopningstest, där klubben betalade honom miljoner och stod bakom honom och vad fick United för tack för det?

Jo, segdragna förhandlingar om ett nytt kontrakt där Rio gnetade till sig så fett lönekuvert som möjligt och inte förstod varför fansen buade.

Tänk er Park eller Fletcher göra samma sak.

* Det blir intressant att se hur Capello spelar mot japanerna i dag – en match som bara verkar gå på www, tyvärr. Jag ser gärna Adam Johnson och Aaron Lennon på kanterna med Steven Gerrard som släpande bakom Rooney. Lampard och Milner får hålla ordning på mitten. Då tror jag att England skulle bli fantastiskt farligt.

Another reason att skeppa iväg den lille mannen med det stora självbekräftelsebehovet.

Bara timmar kvar av säsongen.

Sorgligt. Det är alltid sorgligt med somrar på det sättet.

Det kan låta lite hårt, men är det egentligen någon som bryr sig om Michael Owen är fit inför nästa säsong?

Verkligen?

Med handen på hjärtat?

Han kör vidare i gamla spår och känner sig tvingad att försvara sin kropp: “I was fit for 43 of the first 44 games.”

* Är det någon som tror på mirakel i morgon då?

Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle reagera om det sker eftersom det inte är något som går att förbereda sig för.

Men det är roligt så länge det är 0-0 i en av matcherna.

* Om det är någon vi kan skicka en sympatisk tanke till så är det i alla fall Jonathan Woodgate som lever som en luffare i Australien. Han sitter inklämd i en lägenhet där och går fram och tillbaka till gymmet och behandlingsbordet varje dag medan hans lagkamrater firar CL-kvalplats.

“Can you imagine what his life has been like?”

Poor sod.

En hel del nyheter i Uniteds värld i dag:

1. Michael Owen är borta resten av säsongen. Inte oväntat att det skulle komma ett sånt bakslag. Men han höll faktiskt hela vägen till februari. Det var inte många som trodde. Tre ligamål bjöd han på, den gamle scousern. Succé? Inte riktigt. Fiasko? Inte det heller, men närmare än succé i alla fall. Skönt att slippa läsa om Owens vara eller inte vara i VM. Tråkigt för honom, skönt för oss. Jag tror att han spelat sin sista Unitedmatch.
2. Kiko Macheda är snart tillbaka. Det går väl jämnt upp med tanke på Owens skada.
3. Glazyrerna från USA har tackat nej till bud på klubben. Klart dom gör – frågan är hur länge dom är beredda att göra det. Får dom tillräckligt med cash tackar dom ja eftersom cash är det enda som betyder något i deras värld. Jag tror faktiskt att dom säljer. En tidsfråga.
4. Owen Hargreaves ska spela i reservlaget nästa vecka. Vi har hört det förut. I höstas var han bara några veckor från comeback enligt hans tränare. Men nu känns det som att Ferguson ger honom en sista chans. På torsdag håller vi tummarna. Men det ska väl mycket till om han ska komma tillbaka i gammal form. Ett och ett halvt år utan fotboll skakar man inte av sig i första taget. Och jag tror på att han spelar först när jag ser det.
5. Fergie är i luven på Capello. Jag blev också förvånad över att Defoe stack tidigt medan Rooney fick nästan hela matchen. Två gånger på Wembleys usla gräs på några dagar är som Fergie säger alldeles åt helvete (han säger inte så men han tycker så). Jag tror att Rooney vilar i morgon. Kanske Berbatov och Mame Biram på topp – känns som om det skulle funka.

* Och Rio d.ä är tillbaka i morgon! Viktigt inför Milan.

6-1-4 är vår rad de elva senaste matcherna. Inte mästarklass direkt. Samtidigt har vi haft nedflyttningsklass på fysträningen.

Vi spelade faktiskt lika dåligt – med fyra backar – mot Sunderland i början av oktober.

Jag tror ärligt talat inte att vi hade vunnit i dag även om Fletch och Carrick hade spelat på innermitt och typ Jompa och Vidic varit i backlinjen. Inte med den inställningen, inte med den slöheten i anfallsspelet. Okej för att Fulham borta numera inte är någon stroll i parken men United är för guds skull regerande mästare.

De som bör skämmas för sin insats i dag är:

1) Paul Scholes. Får stå i skamvrån längst. För dåligt. Alldeles för dåligt. Så dålig får inte en innermittfältare i United vara. Någonsin. Man får vara dålig ibland, självklart, men så dålig får man inte vara. Det är förbjudet. Ajabaja. Det bästa är att Scholes vet om att han var usel. Är det nåt han inte saknar så är det självinsikt.

2) Anderson. Det är i den här typen av matcher han ska visa att han är redo för nästa steg i utvecklingen. Keane hade inte varit nådig om han spelat bredvid. Frågan är vad som rör sig i den Andersonska skallen ibland. Det är som att han fortfarande försöker förstå Uniteds spel och var han ska passa in i det.

3) Michael Owen. Fortsätter att falla djupt och hämta bollar. Vansinne. Han ska ju ligga på sista gubbe hela tiden. Har Ferguson blivit galen? För inte kan väl Owen knata hem gång på gång på egen planhalva på eget initativ?

4) Wayne Rooney. Skäller på medspelare när han är lika medelmåttig själv. Ödmjukhet, Wayne.

* Pedro kvitterade mot Estudiantes i 88:e minuten i klubblags-VM. Köp Pedro.

* City sparkar till slut Mark Hughes. Tänk att det skulle dröja så länge. Roberto Mancini som ersättare är typ tio gånger bättre för United än om det blivit Hiddink. Mancini avslutade karriären i Leicester. Det tänker jag på rätt ofta. Ovärdigt värre.

* Okej, det här är femlingen jag har i dag: Fulham-United 1x, Blackburn-Spurs 2, Shitty-Sunderland 1, Villa-Stoke 1 och så drog jag till med Arse-Hull 1 till 1,20. Helt vansinnigt. Känsla av att jag stupar på ett Fabregas-van Persie-fritt Arse i kväll. Nästan så att jag bör skämmas lika mycket som Scholes & co.

Sist: Inget topplag i världen hade klarat av att ha en bättre rad än 6-1-4 med den skadelistan. Fact.

Liverpool fattar ingenting. Ingenting. Inte jag heller.

Mickey Owen, en av alla dessa i B-uppställningen, gör hattrick och sparkar ut de tyska mästarna ur Champions League som om det vore hur naturligt som helst.

Vi har alltså ett United som har TVÅ spelare på samma position som mot Chelsea tidigare i höst.

Sju mittfältare. En back.

Mot tyska mästarna som hade sitt absolut bästa lag.

Bäst i dag:

• Carrick och Fletcher. Carrick gör två misstag på hela matchen. Ett skulle ha betytt straff, ett annat betydde mål. Det var allt. Fletcher var helt oskyldig till misstag.
• Trebackslinje!
• Owen såg helt snabb och helt klinisk ut helt plötsligt. Nu börjar jag mjukna lite gentemot grabben. Ett hattrick på bortaplan i CL ska inte underskattas.
• Obertans show innan Owens andra (vilken balans!). Han överglänser Nani VARJE gång han kommer in. Nu lyckas Nani äntligen slå en målgivande, då toppar Obertan det med att fixa en ännu snyggare assist.
• Inga allvarligare skador! Tjoho!

Sämst:

• Kan Park fortfarande vara rostig? När var han riktigt superbra senast?
• Kommentatorerna på sexan (vill inte nämna deras namn, så usla var dom). Värsta exemplen: 1: Solklar straff när Carrick sänkte japanen i första. Inte alls enligt snubbarna på tv. 2) Superräddning av Kuszczak på tilläggstid, skrek dom. Tompa rörde inte bollen.
• Viasats sändningar överlag är rätt beige.

* Av de andra tre lagen som är vidare som tvåor i dag, Porto, Milan och Bayern, tror jag att vi slår alla. Olympiakos går säkert vidare som tvåa i morgon och dom tar vi också i en åttondel. Liksom antingen Stuttgart eller Unirea. Och Inter eller Rubin som det sannolikt blir. Jag förklarar härmed United som kvartsfinalklara. Om vi inte får åtta mittfältare skadade till våren. Det skulle skapa vissa problem med Vidic, Evans och Ferdinand som innermittar även om Rio d.ä spelat där tidigare (mot Liverpool?).

* Crille Snorungen Ronaldo sköt ett hyfsat skott på Velodrome. 33,4 meter. Inga konstigheter.

* Atletico Madrid vann inte en enda match och får ändå spela Europa League. Liverpool vinner sannolikt i morgon och kommer därmed upp i tio poäng. Det räcker till – Europa League. Ironin skulle fullbordas om Wolfsburg eller Atleti knockar Pool i Europa.

Valencia avstod från att dansa – en eloge till honom. Men det kanske var för att det inte var ett rent mål.

Gårdagens plus:

• Ett klassiskt Scholesnickmål. Tog mig tillbaka några år i tiden.
• Macheda. Blandar och ger fortfarande. Ser valpig och inte alls ut som en Unitedspelare ena stunden för att i nästa blixtra till med en snabb fint och ett snabbt skott. The jury is still out.
• Anstormningen på slutet. Classic. Fem minuter till och vi hade vunnit med 5-3.
• Att trots allt över 70 000 hade tagit sig till OT. Undrar hur många som sett matchen om Juve varit hemmalag. 700?
• Evans andra halvlek. Briljant.
• Obertan. Där har vi en oslipad diamant – ingen Bellion.

Gårdagens minus:

• Givetvis försvarsspelet. Jag litar fortfarande inte på Wes Brown än. I går var han dundervirrig. 1-3-målet var ett av de billigare jag sett på mycket länge.
• Michael Owen. Bortsett från målet var han genomusel. Jag förstår inte varför han ska ner och delta i spelet på egen planhalva.

Gårdagens öh?!

• Varningen på Fletcher är ju helt rätt om domaren tror att han filmar – inget snack. Men herregud vilket uselt domslut. Däremot är jag tveksam till om det var bland de sämsta Ferguson har sett, vilket han påstod. Han gillar att överdriva, Alex.

Gårdagens Nani:

• Ungefär som väntat.

* Spelar alltid 3-2 och 2-3 på matcherna jag ser så hade ryssarna hållt undan hade jag haft drygt 1100 i fickan. Det sved inte. Däremot sved det att Aguero – bänkad från start! – kvitterade på tilläggstid så ännu en spelvinst slank ur händerna på mig. Går tungt nu.

* United vidare och grupp D är helt avgjord (Chelsea och Porto klara). Med två matcher kvar. Inte riktigt i Uefas smak, gissar jag.