Ni vet den där irriterande ungen som tycker att det är kul att sparka i ryggstödet framför. Ni vet den där ungen vars föräldrar antingen inte bryr sig eller inte kan kontrollera sitt barn. Där och då finns det inget som är mer irriterande. Fem minuter efter landning har man glömt ungjäveln.
Arsenal är som den där ungen.
One not to miss – #mufc v Arsenal kicks off at 14:05 GMT. Let's go! pic.twitter.com/QNBlPIMZaE
— Manchester United (@ManUtd) February 28, 2016
Idag möter vi Arsenal. Idag hatar vi Arsenal. Imorgon (eller möjligen på tisdag) är de, då vi ju inte längre konkurrerar om samma platser i tabellen, irrelevanta igen.
Annat var det åren före och åren efter millennieskiftet. Då var Arsenal relevanta. Då var de vår största rival.
Sedan slutade Arsenal vara bra. Lagen möttes i en Champions League-semifinal och det var aldrig ens nervöst. Manchester United var tre klasser bättre.
När United vann med 8-2 på Old Trafford tyckte vi nästan synd om Arsenal. Nästan.
Arsenal är nu som de var då. Manchester United är väldigt mycket sämre. United hoppade förbi Arsenals mediokra nivå rakt ner till Liverpools usla nivå. Men ärligt talat, är det verkligen någon som faktiskt bryr sig om att Arsenal är att av lagen som är före United i tabellen? Nä, det enda relevanta är att United är 15 poäng efter de som leder ligan.
Att sluta bakom Liverpool gör ont. Att sluta bakom Manchester city gör ont. Att sluta tvåa gör ont. Att sluta bakom Arsenal? Meh.
The cover of the new RedNews232 out on Sunday. (Sellers' fish tank in background not included) #mufc #80scover pic.twitter.com/qkAbLthylJ
— Barney @Red News (@barneyrednews) February 26, 2016
Arsenal är navelludd.