Snackisar efter Crystal Palace – Manchester United 2-3

Embed from Getty Images

Måndagsmatcher är måndagsmatcher. De avslutar veckans tyngsta dag, men lik förbaskat ska de spelas. Åtta dagar efter 2-1-segern mot Chelsea var Manchester United tillbaka i elden, den här gången på ett regnigt Selhurst Park för möte med Roy Hodgsons Crystal Palace. Hemmalaget kämpar för fortsatt överlevnad i ligan medan United som bekant bedriver ett trefrontskrig med avgörande skeden såväl i Europa som i ligan och cupen. Sett till hur José Mourinhos mannar stundtals uppträdde kändes det som om man gått in för att vifta med vit flagg på måndagskvällen. I underläge 0-2 reste man sig dock, på ett sätt kanske bara United kan. 

 Another one of those?

Sett till hur Manchester United uppträdde efter paus mot Chelsea i söndags så fanns det trots allt en strimma optimism inför avspark på Selhurst Park på måndagskvällen. Hade Romelu Lukaku hittat läget och flytet för våren? Håller United ihop defensiven med oförändrad backlinje? Vad vågar Scott McTominay göra mot på pappret klenare motstånd? Håller United standarden eller halkar vi dit igen? Sett till första halvlek så kunde Crystal Palace ha varit ett Huddersfield i oktober in disguise. United kunde också ha varit likt United under mellandagarna där vi på allvar tappade titelhänget. Oförmågan att vara bollhållande, spelförande och dominanta mot ett motstånd som kämpar för sin överlevnad i ligan var åter påtaglig. Frågan efter två minuters stopptid i första halvlek om vi var på väg mot ytterligare en ”sådan där” match.

Drygt två minuter in i andra halvlek var vi nog fler som var benägna att konstatera att det minsann blev just precis en ”sådan där” match. Då, i underläge med två mål, började fågel Fenix röra på sig. Smalling steg till väders och knoppade in ett väl avvägt inlägg från Valencia och United hade lite vittring. Med kvarten kvar gjorde Lukaku ett mål nästan bara han kan fram till 2-2, bara för att få se David de Gea göra en räddning bara han kan göra i anfallet efter. Plötsligt hände allting. Plötsligt fanns gnistan och frenesin där och plötsligt kände man igen lite av det gamla United. Med det menar vi det United som inte ger sig, som kommer tillbaka ur underläge och till slut vinner. Plötsligt gjorde vi också det. Nemanja Matics väl avvägda träff från 23 meter gav tre tunga och sköna poäng. Det blev inte em ”sådan där” match. Det blev något helt annat.

Embed from Getty Images

Sökes: Mittbackspar

Trots segern och den fantastiska vändningen måste vi prata tråkiga saker också. Victor Lindelöf och Chris Smalling fick, efter segern i söndags, förnyat förtroende i mittlåset. Under den inledande kvarten i första halvlek och de inledande två minuterna i andra gjorde duon sitt bästa för att visa att de inte vill eller ska spela mot Liverpool till helgen. Redan efter fyra minuter fick Lindelöf panikrensa till hörna. Därifrån fortsatte det. I matchminut elva blev såväl Lindelöf som Smalling bolltittande. Istället för att screena bort Benteke trampade Smalling vatten och lät belgaren promenera in i banan och servera Andros Townsend. Från dryga 20 meter drog han sedan in 1-0 via Lindelöf. Victor kan absolut inte försvinna ur den situationen, men det var likväl synonymt och egentligen tongivande för Uniteds spel defensivt resten av matchen. Två minuter in i andra halvlek kom det definitiva kvittot på att United måste göra något åt defensiven. Smalling blev bolltittande på en snabb frispark, reagerade knappt trots att spelet satts igång, slängde upp en arm i en desperat gest och fick se Patrick van Aanholt kuta igenom och skjuta 2-0. Lindelöf? Han hann inte in i banan. Visst, Smalling gör ett rätt präktigt nickmål fram till 1-2 och United vinner till slut matchen, men det är trots allt det defensiva vi dömer i de här fallen.

Med Eric Bailly på bänken och Marcos Rojo fortsatt ur spel är det det här United får nöja sig med. Det är nog så illa med tanke på att det är nu allt ska avgöras, både ute i Europa och hemma i England.

Embed from Getty Images

Martial < Sánchez?

De tidiga nyheterna under matchdagen lät berätta att Anthony Martial skulle missa resan till Selhurst på grund av en lättare skada. När elvan väl kom visade sig surret stämma, och på det viset hade ju José Mourinho egentligen ett bekymmer mindre. Den eviga frågan sedan Alexis Sánchez anlände har varit hur United dels får ut max ur en av ligans mest kreativa spelare samtidigt som lagets kanske mest formstarka spelare fram till just januari. Nu löste sig det rätt naturligt. Med Martial ute ur leken fick Sánchez vänsterkanten medan Lingard fick högern i en 4-3-3-uppställning vi kände igen sedan i söndags. Så, hur skötte sig Sánchez då, sett till den knaggliga start han haft? Tja. Det beror på hur snälla vi är. Chilenaren försökte spela vägg med Ashley Young under så gott som hela första halvlek samtidigt som Roy Hodgson på bästa handbollsmanér punktat bort honom. Sánchez fick också hämta boll rätt djupt och även leta sig in centralt, något som hämmar honom rätt rejält. Ska vi försöka oss på ett halvdant försvarstal så får inte Sánchez heller den hjälp han ändå ska kunna få. Skulle United, och kanske då främst Paul Pogba, fungera som tänkt är hade vi inte sett det vi ser nu. Klart är dock att Mourinho inte lyckats lösa ekvationen som uppstått med Sánchez i laget. Med tanke på att det nu gått två månader borde det börja finnas en tillstymmelse till lösning. Det finns det inte.

Embed from Getty Images

Varthän på lördag?

I lördags genrepade Liverpool inför lördagens stormatch på Old Trafford. Man gjorde det genom att enkelt avfärda Newcastle på hemmaplan och man gjorde det också utan att förta sig nämnvärt. Uniteds genrep har vi avhandlat, så frågan är nu vad vi ska vänta oss av lördagen. Ser vi det ur den försiktigt positiva synvinkeln så fick United med sig en boost av det upphämtade underläget och segern samtidigt som man visat att man kan studsa tillbaka efter sämre insatser. Ser vi det mer negativa i det hela så är det svårt att tro att United på mindre än en vecka ska förmå att lösa problemet Mohamed Salah. Löser man inte van Aanholt och Townsend talar inte mycket för att man fixar Salah. Det lär krävas två halvlekar likt den andra mot Chelsea, frenesi likt den efter Palace 2-0-mål och det lär krävas en Eric Bailly. Helst två. Hur som, bring on Liverpool.

 

 


MANCHESTERGUIDE
Manchester United Supporters Club Scandinavia är Manchester Uniteds officiella supporterklubb i Skandinavien. Muss.se är supporterklubbens svenska kanal. Vi producerar redaktionellt innehåll på och informerar om supporterklubbens aktiviteter.
© 2018 MUSS.SE   |   OM MUSS & MUSCS   |   HJÄLP MUSS   |   OM MUSS.SE   |   BLI SKRIBENT   |   INTEGRITETSPOLICY   |   KONTAKTA OSS