Manchester United går till landslagsuppehåll med en förlust. Laget åkte till andra sidan stan för att försöka plocka in poäng på serieledande City, istället bjöds vi på 90 minuter där det blev extremt tydligt hur långt ifrån toppen Manchester United faktiskt står. 3-1 skrevs slutresultatet till, det skall Manchester United vara glada över.
Pogba saknades enormt
Det går inte att komma ifrån det, men Paul Pogba saknades något oerhört i den här matchen. Ett mittfält med Ander Herrera, Nemanja Matic och Marouane Fellaini går knappt ut och dominerar spelet mot Fulham, mot ett lag som Manchester City blir det helt omöjligt. Fellaini inledde matchen bra defensivt och tog undan fyra, fem inlägg från City, men som spelfördelare när vi jagar mål är han komplett usel.
Herrera och Matic gjorde potentiellt sina sämsta matcher i United båda två, och att Fred inte kom in för någon av dem efter 15-20 minuter var ett mysterium.
Det är bisarrt hur United har gjort sig så beroende utav Paul Pogba, men inte har någon spelare att ersätta honom med de gånger han saknas. Idag blev det extra tydligt.
Temposkillnad
Egentligen finns det inte speciell mycket att skriva om den här matchen. Det var skillnad i allt som skedde på planen, City gjorde saker med tempo och en plan, United gjorde saker utan vare sig tempo eller en plan.
Tolv minuter tog det, sedan var United i underläge, och det var just ett resultat av att City har en plan för hur de skall anfalla och de har spelare som kan utföra den planen, nÃ¥got som gav David Silva fritt skottläge ett par meter frÃ¥n mÃ¥l – ett läge han inte missade.
Resten av halvleken flöt på med bollen hos City, och United som någon gång ibland kom upp i anfall tack vare en frispark så att laget kunde flytta upp.
Inga fler mål föll dock, istället kom 2-0 ett par minuter in i andra halvlek. En omställning (ett ord som just nu inte finns i Manchester Uniteds vokabulär) gav City ett fyra mot tre-läge, Agüero väggspelade med Mahrez och dunkade sedan upp bollen i taket. De Gea hann knappt reagera på skottet.
När klockan stod på 56.05 byttes sen Romelu Lukaku in, när klockan stod på 56.38 hade han fixat straff för United, med sin första bolltouch. Straffen sattes säkert i mål av Anthony Martial, och just där och då fick vi väl upp någon form av förhoppning.
Det skulle dock visa sig att Martials straff blev det enda skott United lyckades producera mot mål i den här matchen. Reduceringen till trots dominerade City spelet, United tilläts stundtals att ha bollen men hade då stora problem med att ens komma in på offensiv planhalva, att ta sig i närheten av straffområdet skedde bara vid ett par tillfällen. Istället punkterade Gündogan matchen med knappt fem minuter kvar, vid en sekvens då Nemanja Matic bestämde sig för att försvara inte var något han tänkte syssla med.
Slutsats: förstärkningar behövs
Om Manchester United inom en rimlig framtid vill ha något med den absoluta Premier League-toppen att göra så måste det värvas. Mycket, och dyrt. Vi behöver en högerback, en mittback, en (eller två) innermittfältare, en högerytter och potentiellt också en anfallare, alla av topptoppklass (ja, två topp). Man kan hävda hur mycket man vill att United värvat för mycket pengar, men det har inte varit tillräckligt. Det borde faktiskt inte vara så svårt att se. United har i nuläget den sjätte bästa truppen i Premier League, det är den bistra sanningen, och om laget kommer högre än så i år så får vi vara mer än nöjda.
Mourinho då? Jo, jag är forfarande av åsikten att han bör lämna Manchester United. Men det är ingen mirakellösning som förbättrar de spelare vi redan har. Det vi behöver värva gäller även med en ny tränare, även om Mourinho får värva toppspelare på positionerna jag nämner ovan är jag inte säker på att vi blir en titelutmanare, men utan att vi värvar in mer toppklass spelar det inte heller någon roll vem som tränar laget.