Ett av Manchester Uniteds allra viktigaste transferfönster pÃ¥ mycket länge är nu avslutat. Betyg pÃ¥ det? Mycket väl… underkänt.
Inför sommarens transferfönster fick vi i vanlig ordning bÃ¥de läsa och höra flertalet gÃ¥nger om vilken “ombyggnation” med “fyra till fem nyförvärv” som bara stod och väntade pÃ¥ andra sidan dörren. Vi fick även veta att flera spelare som helt enkelt inte hÃ¥ller mÃ¥ttet skulle forslas ut. Allt frid och fröjd i United-lägret, alltsÃ¥.
Med tiden blev det sedermera ganska tydligt vilka typer av spelare som klubben ställt in siktet på. En mittback skulle in och Harry Maguire var nummer ett på listan. Även en högerback var viktig och Aaron Wan-Bissaka löstes en vecka innan försäsongen skulle dra igång – samma försäsong som Ole Gunnar Solskjaer försäkrat oss om att han ville ha hela truppen färdigställd till.
I övrigt dÃ¥, vad behövdes? Unisont, tillsammans med klubbens supportrar, var tidningarna överens om att United behövde värva minst en central mittfältare, men helst tvÃ¥. Utöver det ocksÃ¥ en högerytter samt en anfallare om Romelu Lukaku till sist skulle lämna. Ett svÃ¥rt pussel att lägga förvisso, där man absolut inte ska plocka in nÃ¥gon “bara för att”. Det är viktigt att rätt spelare kommer in, det har tidigare misslyckanden pÃ¥ marknaden gjort oss pÃ¥minda om alldeles för ofta.
Sean Longstaff, den unga Newcastle-mittfältaren, ryktades kraftigast under sommaren tillsammans med Sporting Lissabons Bruno Fernandes. Den förstnämnda blev helt enkelt för dyr när “The Magpies” tryckte upp en prislapp pÃ¥ hisnande £50 miljoner för en spelare som endast gjort nio Premier League-matcher. Vad gäller Fernandes kom det ständiga rykten frÃ¥n portugisisk press där United var “allt närmre en övergÃ¥ng”. Brittisk press nekade alltihop och United sades snarare ha varit förbryllade över den starka sammankopplingen till 24-Ã¥ringen.
En högkalibrig yttermittfältare, då? Jadon Sancho var utan tvekan huvudmålet. Men när United missade Champions League och engelsmannen valde att stanna ytterligare ett år i Dortmund fick klubben tänka om. Kikarsiktet landade på en vindsnabb Swansea-spelare vid namn Daniel James, och vips var en deal löst för en peng som liknar en guldtia för en annan.
De utdragna transfersopporna
Två spelare har beryktats kraftigt under hela sommaren. En in, och en ut. Den första är Harry Maguire, en spelare som United även försökte värva förra sommaren men inte ville betala de £65-70m som krävdes där och då. Klubben fick, enligt välinitierade uppgifter, veta tidigt i våras att Leicester ville ha en rekordsumma för den engelska landslagsbacken. Så, vad valde Ed Woodward att göra?
Uniteds verkställande vice ordförande, som sköter transferbusinessen tillsammans med kontraktsförhandlaren Matt Judge, valde då att försöka förhandla ned priset under hela sommaren – för att till sist, med en vecka kvar av fönstret, betala de £80m som Leicester krävt hela tiden. Bortkastad tid? Jag låter er bedöma.
Jag kan förstå poängen i att en sådan deal tidigt på sommaren förmodligen skulle kunna riskera att klubben behövde betala ännu mer pengar för andra transfermål, men hade United verkligen råd att vänta med sina värvningar den här sommaren? Med allt som redan behövdes göras i övrigt? Med tanke på Uniteds ställning som en av de absolut rikaste klubbarna i hela världen borde den avvägningen kunna göras tämligen enkelt, i min mening.
Maguire i sig är en jättebra värvning och en spelare som kommer förstärka oss ordentligt, det är jag övertygad om. Men att det skulle ta sÃ¥dan tid…
Spelare nummer två är Romelu Lukaku. Belgaren fick veta tidigt att klubben var beredd att sälja honom till rätt pris då han inte ingick i Ole Gunnar Solskjaers planer för den kommande säsongen. Inter jagade anfallaren öppet hela sommaren och United nekade bud efter bud för att sedan försöka få till en bytesaffär med Juventus, där Paulo Dybala skulle gå åt andra hållet. Argentinaren visade sig sedan inte vara särskilt sugen på det här projektet och klubben var tillbaka på ruta ett med bara en vecka kvar av fönstret.
Till sist säljs Lukaku nu för nästintill samma peng som han köptes för. Det är bra (klubben bör se till att få betalt för sina spelare), men var det verkligen värt att vänta till sista dagen för några ynka extra miljoner pund, när man istället kunde gett sig själva mer tid till att hitta ersättare och/eller kika på andra positioner?
Konkurrenternas kapprustning
Det blir inte lättare av att se de närmsta konkurenterna (förutom Chelsea som har ett transferförbud) kapprusta hårt inför den kommande säsongen. Både Tottenham och Arsenal har med sina värvningar förstärkt sig själva rejält, och det är två klubbar som United givetvis vill sluta före i tabellen.
De bÃ¥da London-klubbarna kommer vara betydligt bättre än förra säsongen. LÃ¥t se hur mycket bättre vi har blivit själva. VÃ¥r backlinje ser nu väldigt stark ut med en förhoppningsvis pÃ¥nyttfödd David De Gea bakom dem. Framför är det egentligen pÃ¥ tok för skralt, men sÃ¥ länge Paul Pogba och Scott McTominay kan hÃ¥lla sig friska bör det kunna fungera okej. FrÃ¥gan är bara om “okej” räcker. TillÃ¥t mig att tvivla.
Framåt ser det också hyfsat ut, men allt hänger på huruvida Marcus Rashford och Anthony Martial kan hålla en jämn form säsongen igenom. Något de inte klarat av tidigare, men nu blir hårt pressade till att göra. Vågar man hoppas på en Alexis Sanchez i storform igen? Knappast. Större är väl chansen i så fall att Mason Greenwood får ett ordentligt genomgrott, men även det är att sätta allt för stor press på en ung spelare som knappt hunnit få hår under armarna ännu.
Ge oss en förändring
Avslutningsvis vill jag säga att jag genuint tycker synd om Solskjaer. Han blev lovad guld och gröna skogar (som alla våra tränare sedan Sir Alex Fergusons pensionering), men kommer till säsongsstart med både en sämre mittfälts- och anfallsuppsättning än föregående säsong. Ha med det i beräkningen när ni bedömer hans tränargärning under året, är ni snälla.
Givetvis ser backlinjen betydligt mycket bättre ut, och självklart bör flera spelare lyfta sig gentemot säsongen innan, men att inte förstärka ett mittfält som redan var svagt innan Ander Herrera och Marouane Fellaini vinkade adjö är under all kritik. Att sedan släppa Lukaku men inte ersätta honom är inte mycket bättre det.
Jag kommer givetvis att stötta Solskjaer och laget till 100%, och det bör alla försöka göra. Det behövs. Men det går inte att undgå tanken av att klubbledningen har svikit ännu en tränare – och det blir inte de som får ta smällen om/när allt går åt skogen.
Allt detta, ihopkokat ned till en enda stor oätbar röra, visar på precis allt som är fel med den här klubben här och nu. Den dagen Manchester United inser sina brister och anställer en sportchef – och en kompetent sådan – blir ingen gladare än jag. Det här har hållit på alldeles för länge. Det är dags att få till en förändring nu, tack.
Under tiden får vi glädja oss åt att se Mason Greenwood och övriga knattar ha lekstuga i Premier League. Det är i och för sig inte fy skam det heller.