Då United utklassade Chelsea i säsongens första match stärktes troligen många supportrars förhoppningar inför den långa säsongen vari vi är mitt i. Mer sanningsenligt var att United spelade bra och offensiv fotboll, men att bortalaget var förtjänta av åtminstone tre mål. Efter ytterligare tre matcher (en förlust och två oavgjorda) är entusiasmen inte lika stor och frågan är vad säsongen har att ge?
En bra eller dålig sommar?
Efter en sprudlande inledning på sin karriär som tränare för United har Solskjaer ett betydligt dystrare facit att falla tillbaka på. Faktum är att norrmannens United inte vunnit mer än tre matcher av de senaste 13 matcherna (sedan förlusten mot Arsenal den 10 mars 2019).
Många krävde en omvälvande sommar i fråga om transfers in och ut. Den så kritiserade Ed Woodward hade en stor uppgift framför sig. Rimligen borde klubbledningen och Solskjaer ha gjort långa listor med A-, B- eller C-alternativ för olika positioner. Med facit i hand blev sommaren något bättre än en halvmesyr. Det är förvisso inget större fel på Daniel James, Aaron Wan-Bissaka eller Harry Maguire. Snarare påvisar dessa köp en något annan strategi än vad United haft de senaste åren. Alla tre verkar dedicerade och glada över att ha kommit till klubben snarare än ett tjockt lönekuvert. De båda förra har börjat säsongen mycket lovande. Faktum är emellertid att United står sig relativt slätt i fråga om mittfält och anfall på grund av försäljningar eller lån som inte renderat i ersättningsvärvningar.
Ett av de kritiska områdena innan sommaren var att sälja eller låna ut spelare som varit i klubben alldeles för länge utan att tillföra något eller på grund av att de helt enkelt inte höll måttet sett till klubbens (förmodade) ambitioner. I denna kategori föll spelare såsom Lukaku (såld till Inter), Sanchez (lån till Inter), Valencia (kontraktet löpte ut, klar för annan klubb), Herrera (kontraktet löpte ut, klar för annan klubb), Darmian (såld till Parma) och Smalling (lån till Roma).
Totalt sett har inte värvningsbalansen varit god, men samtidigt bygger ett sådant resonemang på just det faktum att klubben skall värva spelare i hög grad. Vad många glömmer är de lovande ungdomsspelare som står i färd med att (förhoppningsvis) ta steget till att skapa sig en position i den trupp som kontinuerligt nyttjas av Solskjaer. En tänker då på Greenwood (Solskjaer tillät till och med utlåningen av Sanchez då han har hög tilltro till den unge engelsmannen), Gomes, Garner, Chong, Tuanzebe m.fl.
Glädjande är att United och Solskjaer åtminstone gjort sig av med spelare som inte nått upp till någon större nivå under två eller flera tränares ledning. Vad anbelangar strategin i övrigt får framtiden utvisa om någon eller några av ynglingarna lyckades etablera sig. Samtidigt kvarstår känslan att United troligen behövt minst två nyförvärv till positionerna (bred kategori) mittfält och anfall för att ge laget någon slags ny dimension.
Intressant diskussion mellan Mourinho, Carragher och Neville
Efter United seger mot Chelsea i säsongsinledningen uppstod en intressant diskussion i Sky Sports studio mellan Mourinho, Jamie Carragher och Gary Neville. Graeme Souness var fysiskt närvarande i studion.
Det konstaterades att många lag i nutid ofta inte har förmågan att anpassa sig efter motstånd i någon större mening. Carragher lyfte fram matchen mellan Liverpool och Norwich City (4-1) där hemmalaget vann utan pardon. Troligen åsyftade Carragher också det faktum att Mourinhos United under säsongen 18/19 lyckades få 0-0 med ett extremt defensivt spel. Å andra sidan hade Mourinho många gånger problem att frångå sina principer tillräckligt för att tillskansa United resultat mot lag som försvarade sig lågt.
Frågan är om många managers verkligen får tid, tålamod och rätt spelare (mentalt bland annat) för att lagen skall uppvisa denna mångsidighet? I dagens kontext kan konstateras att så inte är fallet.
Allt från tredje till tionde plats i PL och potentiell framgång i Europa League
Mot ovanstående bakgrund är detta en säsong då allt kan hända. Många av lagen (förutom de som ligger på plats ett och två) har börjat varierande och egentligen kan United sluta trea såväl som tia. Laget har i sina bästa stunder kapacitet att slå vilket lag som helst, men å andra sidan förlora mot i stort sett alla lag.
Vad gäller Europa League bör detta betraktas som Uniteds största chans att nå en åtråvärd plats i Champions League. Uniteds grupp innehåller Astana, AZ Alkmaar och Partizan Belgrad. United bör relativt enkelt ta sig vidare ur gruppen, men i ett slutspel kan allt hända vad gäller detta ojämna lag.
Inhemskt har laget naturligtvis kvalitet nog att nå långt i både FA-Cupen och ligacupen.
Mitt i allt detta står naturligtvis Solskjaer och han är den det är enklast att fokusera på vid minsta motgång. Välkänt är emellertid att Solskjaer inte kan ställas ansvarig för de två till tre ytterligare värvningar som troligen hade behövts. Detta får anstå till kommande transferfönster. Däremot skall norrmannen naturligtvis ha kritik för det faktum att den högst opålitlige Pogba inte spelats i sin bästa position alla gånger, ett antal märkligt byten och en inte fullt ut utvecklad coachning under matcherna. Dessutom kvarstår problemet, enligt statistik från OPTA, att United löper påfallande lite under matcherna (näst minst). Detta var något Solskjaer sade sig vilja åtgärda inför säsongen då han såg det som en framgångsfaktor. I den meningen är det svårt att se hur han satt sin prägel fullt ut.
Att på lite mer än åtta månader rensa upp efter fyra tränare, slussa in ungdomar i laget och tillika erhålla snabba resultat är en uppgift övermäktig vilken tränare som helst. Såvida inte resultaten markant försämras är undertecknad beredd att ge Solskjaer ytterligare tid. Har Du samma tålamod?