Säsongen efter att Manchester United tagit det efterlängtade guldet skulle både inledas och avslutas med straffsparksläggning mot Chelsea. I upptakten av säsongen ställdes man mot London-laget i Community Shield, och allra mest minnesvärt i Champions League-finalen nio månader senare. En viss Edwin van der Sar hade vid bägge tillfällena ett finger med i framgångssagan. Just det, däremellan passade man ju även på att vinna ligan på målsnöret, givetvis i kamp mot Chelsea.
Inför den här säsongen hade United varit betydligt mer aktiva på marknaden än föregående år. Nog för att man var regerande mästare, men för att ligga på topp krävs att saker och ting skruvas till och finjusteras. Sir Alex var som bekant en mästare på det. Ole Gunnar Solskjaer hade lagt skorna på hyllan och nytt blod hittade man i Carlos Tevez, som plockades in från West Ham. Spelare som Gabriel Heinze och Alan Smith hade även dem gjort sitt i klubben och in kom bland annat en lovande brasse i from av Anderson, samt Owen Hargreaves, som senare under säsongen skulle pricka in ett oerhört viktigt mål i titelstriden. En ny portugis fanns även på plats, som snart skulle presentera sig.
Premiären i ligan blev dock inte riktigt vad man tänkt sig. 0-0 hemma mot Reading följdes upp av 1-1 borta mot Portsmouth och en utvisad Cristiano Ronaldo. Som om inte motgångarna vore nog där och då så skulle man i nästa match förlora mot stadsrivalen med 1-0.
Men när det begav sig, dÃ¥ reste sig allt som oftast den här upplagan av United. Tottenham kom pÃ¥ besök till Old Trafford, och det var här en 21-Ã¥rig portugis skulle introducera sig. Nani hade hämtats in frÃ¥n Sporting Lissabon under sommarfönstret och det var givetvis mÃ¥nga som var spända pÃ¥ om det var en “ny” Ronaldo man hade värvat. Nani drog nämligen iväg en projektil frÃ¥n 25 meter som innebar 1-0 till United. Säsongens första seger var säkrad.
United befann sig i och med detta på en tiondeplats i ligan. I topp? Chelsea.
Sakta men säkert började man få upp ångan och matchen därpå vann man återigen med 1-0 mot ett Sunderland lett av Roy Keane. Det var för övrigt en match som föranleddes av att Solskjaer tackades av på Old Traffords gräsmatta innan avspark.
I slutet av september var det sedan dags för stormöte i Manchester. Chelsea kom på besök och United skulle nu börja visa mästartakter igen. 2-0 skrevs slutresultatet till efter mål av Carlos Tevez och Louis Saha och man skuttade uppåt i tabellen
“SÃ¥ länge vi hÃ¥ller nollan, vilket vi gjort ett par matcher i rad nu, kommer mÃ¥len att trilla in,” sa Ryan Giggs i en intervju efter matchen.
Nollan höll ocksÃ¥ i sig (om vi bortser frÃ¥n ligacupmötet med Coventry som slutade i en förvÃ¥nande 2-0-förlust) dÃ¥ man besegrade Birmingham med ett 1-0. Säsongens första ligamÃ¥l av Ronaldo var ocksÃ¥ det som skulle sätta igÃ¥ng en makalös mÃ¥lproduktion och ett spel som gav honom Ballon d’or ett Ã¥r senare.
Tabelläget var nu förändrat, med Arsenal i topp pÃ¥ 19 poäng, skuggade av United tvÃ¥ poäng bakom. Även Manchester City och Liverpool smög med, men nÃ¥got Chelsea fanns inte med där och dÃ¥. Tabellettan Arsenal gästade man i början av november, och det blev en av de mest minnesvärda matcherna under den här Premier League-säsongen. Rooney gav United ledningen varpÃ¥ Cesc Fabregas kvitterade för “Gunners”. Men det var under den sista kvarten det mesta skulle hända. Ronaldo mÃ¥lade efter ett mönsteranfall med tio minuter kvar, men pÃ¥ stopptid lyckades hemmalaget, efter kalabalik i Uniteds straffomrÃ¥de, till slut fÃ¥ in bollen genom William Gallas. Den första frÃ¥gan nog mÃ¥nga ställde sig var om bollen var över linjen, men pÃ¥ reprisbilderna kunde man tydligt se att sÃ¥ var fallet. Det här var ju nämligen under en tid innan mÃ¥lkameror fanns att tillgÃ¥.
Ferguson var givetvis inte helt nöjd med framför allt på sättet man tappade poäng.
“Det här var en besvikelse. Vi tappar ledningen tvÃ¥ gÃ¥nger om. Vi har pratat om att hÃ¥lla koncentration uppe i stora matcher. Det var tvÃ¥ skitmÃ¥l.”
Ett mycket fint facit under hösten, med nio segrar på tio matcher började man nu närma sig december månad och ett mer intensivt spelschema. Säsongens blott andra förlust kom lite överraskande mot Bolton. Det skulle dock inte hindra laget från att fortsätta rada upp segrar. Bland annat besegrades Liverpool på Anfield efter att Tevez gjort matchens enda mål. Veckan därpå fick det andra laget från grannstaden, Everton, kapitulera efter att Ronaldo avgjort i Uniteds favör.
När årsskiftet stod för dörren var United fortfarande i jagande position med 45 poäng, två bakom Arsenal. Chelsea höll man fortsatt bakom sig med en marginal på fyra poäng. Under hela januari gick man obesegrade i ligan och som Giggs tidigare påpekade, att sålänge man håller nollan kommer målen framåt. Det hade han rätt i. Under årets första månad gjorde man elva mål och släppte inte in ett enda. Det var inte för intet United endast släppte in 22 mål på hela säsongen. Van der Sar hade ju som bekant ett ganska dugligt mittbackspar framför sig.
Den 12 januari tog man säsongens största seger när Newcastle asfalterades pÃ¥ Old Trafford. 6-0 och hattrick av Ronaldo (hans enda i United). Reading besegrades därefter av bara farten, innan det var dags för Portsmouth hemma, som kan vara värt att stanna upp lite vid. Det fanns för tillfället inget som kunde stoppa Uniteds nummer sju. När han peggade upp bollen för frispark drygt tjugo meter frÃ¥n mÃ¥l och borrade in den i David James’ vänstra kryss nÃ¥ddes i princip peaken av hans säsong, som är en av de främsta en spelare stÃ¥tt för nÃ¥gonsin i United. 31 ligamÃ¥l blev facit pÃ¥ 34 matcher.
“Man har sett Beckham slÃ¥ fantastiska frisparkar här genom Ã¥ren, men den här killen [Ronaldo] är nÃ¥got utöver det vanliga, vilken spelare,” sa Harry Redknapp efter matchen.
Förstaplatsen i ligan delades jämt och ständigt av United och Arsenal, men även Chelsea var där. När våren sedan började titta fram och saker och ting drog ihop sig visade United att man hade störst pannben. Enklare motstånd avverkades tämligen enkelt, innan det var dags för ett par avgörande veckor. Liverpool kom till Old Trafford och hade ingenting att hämta efter att Wes Brown, Ronaldo och Nani sett till att måla i 3-0-segern.
I mitten av april var tiden kommer för möte med just Arsenal. Deras besök började också bra efter att Emmanuel Adebayor gett laget ledningen. Kvitteringen skulle dock komma efter att Ronaldos psyke testats från straffpunkten då han fick slå om den första straffen.
Därefter stal Hargreaves showen. United fick frispark precis utanför straffområdet och det var ju liksom givet att portugisen skulle ta hand om den också. Men icke. Hargreaves snodde åt sig en frispark tidigare under säsongen framför ögonen på Nani, så varför inte göra det igen? Engelsmannen smekte bollen i en perfekt bana över Arsenal-muren och Jens Lehmann stod som fastfrusen. Nu var man ett steg närmre titeln.
Det skulle dock bli darr på ribban då man i efterföljande match var nära att förlora mot Blackburn. Ett sent mål från Tevez räddade ett kryss åt United den gången. I nästa match skulle snaran dras åt ytterligare då man gästade Stamford Bridge och förlorade med 2-1.
Inte nog med att det var tight i ligan. Nu skulle man även spela en den avgörande semifinalrundan i Champions League hemma mot Barcelona (första mötet slutade 0-0). Paul Scholes skickade som bekant ut spanjorerna ur turneringen med sitt distansskott i krysset och dubbeln låg framför United.
Inför de två återstående matcherna i ligan låg man nu på samma poäng som Chelsea (81), där United hade West Ham hemma och Wigan borta kvar. För Chelsea väntade Newcastle borta och Bolton hemma. De första motstånden besegrades av bägge lagen och det hela skulle därför avgöras i sista omgången. Och det började svettigt för Uniteds del när Ferdinand misstänkt tog bollen med armen i eget straffområde. Domaren friade den gången och blåste istället senare straff i Uniteds favör. Ronaldo gjorde givetvis inget misstag. Wigan tryckte förvisso på, men United stod emot och till sist kunde Ryan Giggs placera in det förlösande 2-0-målet som innebar att titeln var i hamn. Det kunde alltså ha blivit en målskillnadsaffär mellan United och Chelsea, men då de sistnämnda endast fick med sig ett kryss mot Bolton blev avståndet istället två poäng.
Som vi alla minns fick inte heller Chelsea någon revansch i Moskva en dryg vecka senare. Van der Sar räddade Nicolas Anelkas avgörande straff och United kunde än en gång pusta ut och konstatera att dubbeln var säkrad.
Säsongen i siffror
Förra titeln
Manchester United ligatitel 2007: Tillbaka på tronen – för att stanna