Ny Premier League omgång där Chelsea står för motståndet. I veckan avfärdade man PSG med taktisk slughet och en mycket väl genomförd plan. Förväntningarna på Ole och Manchester United är därför på sin topp inför helgen. Men vi går igenom vad som fungerade bra i Paris.
Paris Saint-Germain – Manchester United 1-2
Taktiskt mycket väl genomförd match. Allt som ofta när vi gjort riktigt bra matcher så har vi spelat på det sättet som vi valde att göra mot PSG, i alla fall i mitt tycke. Kanske ligger det också något i det Ole Gunnar Solskjaer säger utan att ta något som helst från matchen i Paris. Men kanske är det så att lag som inte fått en ordentlig försäsong faktiskt sliter på riktigt.
Axel Tuanzebe tillsammans med Aaron Wan-Bissaka var matchens stora giganter. Fatta då att Axel inte spelat en match på lite över tio månader, den är helt sjuk. Scott McTominay och Fred passade bättre i en matchbild av denna karaktär, när man täpper igen luckor och går på kontringar. Min åsikt kvarstår om att dom inte är mittfältsspelare för en taktik som kräver kreativitet och speluppbyggnad genom rörelse.
Jag måste också lyfta fram hur otroligt skönt det är att se att vi fått in en försvarsspelare, som faktiskt lyckas pricka rätt med sina inlägg. Det har varit efterlängtat kan jag säga. Alex Telles visade inte bara på bra inläggsfot utan visade också på bra spelsinne och en rörlighet. En konstant vilja att ta sig framåt i farliga ytor för skapa farliga situationer. Luke Shaw i all ära, men han har inte foten för bra inläggsspel. Samt att han gör titt som tätt fattar ganska dåliga beslut offensivt.
Solskjaer pratar ofta om att ingjuta förtroende och spelarna ska få den tilliten från honom och så vidare. Men med matchen i Paris så är det väl inte mer än rätt att Harry Maguire förvisas till bänken eller? Tuanzebe är en fysiskt duktig back, orädd och kompletterar Victor bra. Det är två spelare som tycker att försvarsspelet är viktigt och som alltid gör sitt yttersta för att komma tillbaka i position.
Ole pratar också ofta om att försvararna ska kunna klara sig bra i en mot en, på egen hand. Tuanzebe hängde på Mbappe i veckan trots tio månaders frånvaro. Harry hängde inte med Maupay när det begav sig mot Brighton. Vikten om att vara redo för sin chans när den ges, den kan inte gälla alla utom Herr. Maguire.
Detta är min helt personliga åsikt, men det är ju väldigt intressant när spelare som Pogba, Matic etc kan visa dålig form och får sitta bänk. Medans andra får spela sig i form. Nej, några matcher på bänken få känna att sin plats är hotad och komma in och bevisa motsatsen är nog vad som bör ligga närmast till hands för Harry. Osannolikt att det sker dock!
Innan de taktiska punkterna vill jag bara lyfta. Jag var super-anti matcher utan publikljud, har nu sett ett par matcher och man kan lätt konstatera vilka som är ledare i ett lag genom att lyssna. I matchen mot PSG hörde man De Gea nästan konstant, detta har gett en helt ny dimension till att se på fotboll numera.
Scott McTominay & Fred
Gick jag hårt åt tidigare i veckan för deras insats mot Newcastle. Jag står kvar vid den åsikt att Fred och Scott, inte är tillräckligt duktiga när det kommer till kreativitet. Jag visade ett exempel i rörelsemönster från Newcastle-matchen hur dom nästan bildade två ytterligare mittbackar. Mot PSG var det alldeles fenomenalt. Vilket visar ganska tydligt att spelare passar för olika matcher.
Statistiken på Fred och Scott denna kväll i Paris var inte heller fy skam. Scott vann 11 av 24 dueller, medans Fred vann 18 av 24. Detta mot en Neymar som försökte sig på 14 dribblingar men endast enligt statistik lyckades med 5!?.
Jag lyfte tidigare fram hårt arbete och disciplin hos mittfältare som en väldigt viktig egenskap. Nedan här så slänger jag in en bild som visar på disciplin i försvarsarbetet.
Här ser man en situation där Neymar försöker finna vägar att driva bollen framåt genom passningsalternativ, men ser också över sina möjligheter att göra sin gubbe. Wan-Bissaka är ute ur leken och upphäver här med offside med flera meter. Det som Scott McTominay och Fred gör här är magiskt ur försvarssynvinkel. Scott skär av passningsvägen neråt mot kanten för att ge Aaron tid att flytta upp, medans Fred dödar möjligheterna centralt i banan.
Detta görs genom att dom står otroligt tätt, relativt nära bollhållaren och vinklar kroppen på ett sådant sätt att det enda alternativ Neymar egentligen ser är att spela mellan dom.
Skulle nu Ole välja att starta på samma sätt som mot PSG, när man möter Chelsea. Så är det nog inte alls en omöjlighet att Fred och Scott startar matchen, man gjorde det med bravur.
Axel Tuanzebe – Aaron Wan-Bissaka
Hur grym är inte denna duo, två otroligt snabba backar som kompletterar varandra och verkar ha en bra kemi. Båda unga lovande talanger som kan gå hur långt som helst. Vid flertalet tillfällen var det bra kommunikation och vaket agerande.
Personligen så blir man alltid lämnad med en känsla när Harry och Victor spelar tillsammans, att när det är någon spelare som är riktigt snabb och teknisk så kan det gå hur som helst. Då hoppas man allt som oftast att det är Aaron Wan-Bissaka som får ta den duellen, dels för att han är fantastisk i sina brytningar men också otroligt snabb. När man i veckan då fick se Tuanzebe matcha Mbappe i löpduellen samt vinna den (även om en var nära straff) så är det vad Manchester Uniteds försvar har saknat. En som kliver in vinner duellerna och en som är snabb och följsam.
Kan det vara så att Manchester Uniteds svar på mittbacksproblematiken, faktiskt är mycket billigare än det pris man betalade för Harry Maguire? Är det så enkelt att det hela tiden funnits i det egna ledet. Visade under matchen prov på ledarskap, dikterade och visade. Bra kommunikation med såväl Aaron som Victor. Backlinjen såg för första gången på väldigt länge ut att må bra.
’
Detta är sekvensen när Mbappe kommer att göra Aaron i sin löpning och sedan bli stoppad av Tuanzebe. Se på Axels kroppspråk, han tittar ej boll utan ser rörelserna runt omkring. Är det någon som kommer springa in i hans yta, är det någon annan än Mbappe som är det riktiga hotet.
Stående ovation för Tuanzebe och hoppas innerligt att Ole håller fast vid detta som fungerade så bra i Paris. Killarna har presterat och förtjänar tilliten att åter visa vad man går för. För detta var säsongens bästa insats och en av de bästa insatserna under Ole i Manchester United kan jag tycka.
GGMU!