Idag gratulerar vi Remi Moses pÃ¥ 60-Ã¥rsdagen! Moses, som har distinktionen att vara Manchester Uniteds första svarta mÃ¥lskytt, var en kulthjälte pÃ¥ 1980-talet. Han var samtidigt otursförföljd och de mÃ¥nga skadorna ödelade karriären alldeles för tidigt. Moses missade en FA-cupfinal pÃ¥ grund av avstängning och en final pÃ¥ grund av skada. Samma skada omintetgjorde hans landslagsdebut. NÃ¥väl, 199 matcher och 12 mÃ¥l blev det ändÃ¥ i den finaste av fotbollsklubbar. Nu pÃ¥ hans 60-Ã¥rsdag passar vi pÃ¥ att berätta hans historia. Jag tänkte börja med det faktum att han är Uniteds första svarta mÃ¥lskytt. Det är faktiskt häpnadsväckande att det dröjde till 1981. Inte bara var Remi Moses den första svarta mÃ¥lskytten, han var blott den andra svarta spelaren i klubbens historia. Först var Dennis Walker, som i maj 1963 spelade mot Nottingham i sin enda a-lagsmatch. (Walker var för övrigt snubblande nära att bli första svarta spelaren att representera England pÃ¥ nÃ¥gon nivÃ¥. Men det faktum att han hade signerat proffskontrakt med United gjorde honom otillgänglig för England Schoolboys.) Remi Moses föräldrar kommer frÃ¥n Nigeria men själv föddes han i Manchester, närmare bestämt i Miles Platting (nÃ¥gon kilometer nordöst om Manchesters Northern Quarter). Han växte upp som Unitedsupporter men det var i West Bromwich Albion som Moses skulle inleda karriären. Moses hämtades till West Broms akademi efter att ha imponerat som skollagsspelare. Vi hade precis sagt farväl till 1970-talet när Ron Atkinson gav Moses chansen mot Crystal Palace den 26 januari 1980. Uppenbarligen gjorde Moses succé, för han skulle sedan starta samtliga matcher under Ã¥terstoden av säsongen. I Moses och Bryan Robson hade Atkinson hittat ett utmärkt centralt mittfält och säsongen 1980/81 skulle det leda hela vägen till en fjärdeplats i ligan. Moses startade 41 av 42 ligamatcher och blev bara utbytt en gÃ¥ng. Bara 168 centimeter lÃ¥ng och sisÃ¥där 68 kilo tung är det lätt att föreställa sig Moses som en tekniker. Det var lÃ¥ngt ifrÃ¥n sanningen. Moses största tillgÃ¥ng var hans tacklingar. Han var en outtröttlig löpare och utmärkt bollvinnare. Inte sÃ¥ att han inte kunde spela boll, men han föredrog som regel att vinna boll och snabbt fördela den till skickligare lagkamrater. Kanske överdrev han det, för han växte som spelare när han tvingades ta större ansvar i Robsons frÃ¥nvaro. HÃ¥rd var han som sagt. Ibland kanske för hÃ¥rd. Sommaren 1984 fick han böta tvÃ¥ veckolöner efter att pÃ¥ träning ha tagit till knytnävarna dÃ¥ han tyckte att Jesper Olsen var för brysk i en tackling. Även Clayton Blackmore fick känna pÃ¥ Moses knytnävar, men Blackmore fick snabbt en ursäkt, dÃ¥ det kom fram att Graeme Hogg var ansvarig för tacklingen. VÃ¥ren 1981 vann Manchester United sina sju avslutande matcher. Det spelade emellertid ingen roll. Förtroendet för Dave Sexton och dennes trÃ¥kfotboll var slut. Nu var det Ron Atkinson som fick i uppdrag att för första gÃ¥ngen sedan Matt Busbys dagar göra United till vinnare. Säsongen 1981/82 sparkade igÃ¥ng med Moses och Robson fortsatt i West Brom men uppenbarligen saknade Atkinson sina adepter. I mitten av september 1981 flyttade Moses till Manchester medan sisÃ¥där en halv miljon pund skeppades till West Brom. Ett par veckor, och 1,5 miljoner pund, senare följde Robson efter. Ofta uppges att Moses och Robson sÃ¥ldes tillsammans. Det är möjligt att det faktiskt stämmer, men det var i sÃ¥ fall en märklig affär. Den 30 september 1981 gjorde Robson sin sista match i West Brom. Samtidigt gjorde Moses sin fjärde match som Unitedspelare. Remi Moses Moses inledde Unitedkarriären med sex vinster och tre oavgjorda. Den 21 oktober 1981 gjorde han det enda mÃ¥let dÃ¥ Middlesbrough besegrades pÃ¥ Old Trafford. Med det blev Remi Moses första svarta spelare att göra mÃ¥l för Manchester United. Efter nyÃ¥r följde tvÃ¥ och en halv mÃ¥nads skaderehabilitering. SÃ¥ skulle det fortsätta. Han skulle förvisso göra 43, 48 och 38 matcher säsongerna 1982/83 till 1984/85 men de missade matcherna var mÃ¥nga. Det var inte bara skador som stoppade honom. Den 2 maj 1983 blev han utvisad i ligamatchen mot Arsenal (hans enda utvisning i karriären). PÃ¥ den tiden trädde avstängningar i kraft först tvÃ¥ veckor efterÃ¥t. Detta sammanföll med FA-cupfinalen. Ett par Ã¥r senare spelade United final i FA-cupen igen. Nu var Moses skadad. Den skadan kostade honom inte bara FA-cupfinalen utan även en förmodad debut i det engelska landslaget. Som det blev fick Moses nöja sig med Ã¥tta U21-landskamper. Klippet ovan är frÃ¥n februari 1985. Och ja, det är Nobby Stiles som pratar i början. Som oanvänd avbytare fick han en segermedalj frÃ¥n Charity Shield 1983 och samma Ã¥r hämtade han ut en förlorarmedalj efter ligacupfinalen. Det blev ocksÃ¥ en förlorarmedalj frÃ¥n Charity Shield 1985. Men Moses medaljsamling blev inte större än sÃ¥. ”Remi is back, Remi is back,” skanderade Unitedsupportrarna pÃ¥ Wembley när Moses blev inbytt efter timmens spel i Charity Shield 1985. Det visade sig vara förhastat. En till synes harmlös fotskada begränsade honom till fyra ligamatcher under säsongen. Moses skulle halta sig fram i tvÃ¥ säsonger till. Nu under managern Alex Ferguson. Till slut tvingades Remi Moses ge upp. Efter säsongen 1987/88 la han skorna pÃ¥ hyllan, bara 27 Ã¥r gammal. Efter spelarkarriären blev Moses kvar i Manchester. Han försörjde sig bland annat som fastighetssäljare och han arbetade även med ungdomar. Runt millennieskiftet var Moses tränare för Manchester Warriors U20-lag, som vann GB Inline Hockey League och alla andra titlar som fanns. Senare var han tränare för Old Trafford FC, som en del i Unity in the Community-projektet. Idag har vi äran att gratulera Remi Moses pÃ¥ 60-Ã¥rsdagen! Moses gör mÃ¥l vid 5.42. Moses gör mÃ¥l i inledningen av klippet.