Marcos Rojo är inte längre Manchester Uniteds spelare, istället har han flyttat hem till Argentina för spel i Boca Juniors. Här går vi igenom våra tankar kring det.
Marcus Beijar: Det var väntat, men det skedde ju förstås på tok för sent. Marcos Rojo borde aldrig ha fått sin kontraktsförlängning med Manchester United.
Elias Wiorek: Helt rätt. Håller inte Unitedklass alls som bra att släppa han vidare i ett nytt kapitel av hans karriär.
Elias Hallström: Att det inte var en dag för tidigt. Helt ärligt, min reaktion är ganska likgiltig. Har liksom inte sett röken av honom på typ två år, så kan inte varken säga bu eller bä.
Adam Fröberg: Inte en dag för tidigt. Har bidragit med en hel del skratt och banters, men allt som allt inte en särskilt bra fotbollsspelare United-mått mätt.
Sebastian Nemorin: Är väl väldigt nöjd med det. Har knappt spelat någonting på senare tid. var alltid en risk på planen, inte tillräckligt bra för Manchester United.
Marcus Eriksson: Att det var på tiden. Trots att han är en riktig karaktär borde så klart aldrig hans kontrakt ha förlängts 2018.
Gustav Brinck-Larsen: Att det äntligen blev av. Jag har aldrig varit hans största fan, och tycker detta sker många år för sent, om han någonsin borde värvats.
Marcus Beijar: Det är så klart helt rätt, inte tu tal om det, men det sker som sagt för sent. Rojo har medverkat i 27 matcher räknat från hösten 2017. Då förlängde han kontraktet i mars 2018. Det är så fruktansvärt usel politik att man blir arg.
Elias Wiorek: Helt rätt. Håller som sagt inte Unitedklass.
Elias Hallström: Rätt. I och med att han går nu får väl dessutom United en liten slant för honom. Det är ju positivt.
Adam Fröberg: Väldigt rätt. Snarare fel att det inte skett tidigare (men kan ju också bero på brist på bud eller dylikt).
Sebastian Nemorin: Helt rätt i mitt tycke.
Marcus Eriksson: Rätt. Han borde ha släppts redan för tre år sedan, tycker jag. Han satt dessutom på en hög lön så beslutet att släppa honom går inte att ifrågasätta.
Gustav Brinck-Larsen: Rätt. Helt rätt. 100 % rätt. Minst
Marcus Beijar: Det är väl lite tråkigt att säg nej, för det säger jag om så gott som alla spelare som lämnar. Men, det är svårt att sakna spelare som inte spelar och inte gör avtryck.
Elias Wiorek: Nej, låter kanske taskigt men han har knappt gjort något bra för oss. Han har ju tyvärr orsakat mer trubbel för oss än vad han har hjälpt. Däremot saknar man väl han lite som person men inte som fotbollspelare.
Elias Hallström: Inte alls. Personen Rojo kunde i och för sig vara lite rolig, men fotbollsspelaren var mest bara jobbig.
Adam Fröberg: Som spelare, nej. Karaktär, lite. Finns ju bitar att gilla med den gode argentinaren.
Sebastian Nemorin: Nej verkligen inte, svårt att sakna någon som man knappt ens kommer ihåg var en del av truppen.
Marcus Eriksson: Ja och nej. Han är som sagt en riktig karaktär och det är svårt att tycka illa om honom. Samtidigt är han inte tillräckligt bra och dessutom spelar han aldrig. Kul för honom att komma tillbaka till Argentina.
Gustav Brinck-Larsen: Nej, verkligen inte. En direkt fara bakåt och har slösat bort alldeles för många anfall med sina skott från närmare halva plan.
Marcus Beijar: Då han rostade bröd.
Elias Wiorek: Oj, finns ju mest dåliga faktiskt, men jag säger väl hans första mål mot Bournemouth.
Elias Hallström: Vill minnas att han kamperade tillsammans med Phil Jones och stod för en fin insats mot Tottenham. Plockade ner Harry Kane, bland annat. Det är det bästa minnet jag kan dra mig till minnes och det säger rätt mycket om vad argentinaren uträttat på Old Trafford.
Adam Fröberg: Finns så många. Bananen, rabonaförsöken, distansskotten, de brända rostmackorna, tvåfotstacklingarna… Jag landar i den period han hade med Phil Jones (!) som mittbackspartner under en period av Mourinhos första säsong. Då var han till och med rätt bra.
Sebastian Nemorin: Kanske matchen mot Chelsea när han hade en ständig fight med Diego Costa. Två spelare som är lika bra på att provocera varandra och hade verkligen en match i matchen.
Marcus Eriksson: Svårt att pinpointa ett ögonblick. Men om jag får välja endast ett minne jag plockar med mig är det när han dök upp bland Unitedfansen på Anfield. Att det är ett ögonblick från utanför planen får summera hans tid i klubben.
Gustav Brinck-Larsen: Tar standardsvaret; när han rostade bröd.
Marcus Beijar: Det är ytterst märkligt. Sett till hurudana bensaxar han satte in, speciellt då man fick för sig att spela honom som vänsterback ett tag, är det snudd på helt otroligt.
Elias Wiorek: Det är faktiskt helt sjukt. Trodde han hade fått 3-4 stycken om jag ska vara ärlig.
Elias Hallström: Ja, det frågar sig nog Juan Mata också…
Adam Fröberg: Det är så klart konstigt. I en nutid med VAR hade han ju inte sluppit undan, men där och då lyckades han (tydligen) spela precis på gränsen.
Sebastian Nemorin: Otroligt konstigt. Borde haft ett par, minst.
Marcus Eriksson: Väldigt märkligt. Han har ju en förkärlek till att flyga in i dueller med sträckt sula. Hade VAR introducerats för fem år sedan hade han garanterat haft minst tre röda kort.
Gustav Brinck-Larsen: Oerhört märkligt, och ett enormt underbetyg till domarkåren.
Marcus Beijar: Sett till utdelningen titelmässigt maximerade ju Marcos Rojo sin närvaro. Han vann FA-cupen, ligacupen och Europa League. Det är inte kattskit. Däremot anser jag inte att han får godkänt sett till hur han levererat, speciellt inte sett till vilket kontrakt han fick 2018.
Elias Wiorek: Om 5 är godkänt på en 1-10 skala så får han en svag 4:a från mig.
Elias Hallström: Underkänd.
Adam Fröberg: Han får godkänt mest på grund av de fina minnena han bidragit med. Enbart prestationerna på planen – då är det underkänt (med tanke på hur länge han faktiskt blivit kvar också).
Sebastian Nemorin: 5.
Marcus Eriksson: 4. Och då är jag generös för att jag gillar honom. Har väl egentligen aldrig haft en längre period där han varit bra vilket så klart är ett måste när du spelar i Manchester United. Han blir underkänd, men vi gillar honom ändå.
Gustav Brinck-Larsen: Klart underkänd. Ja, han har varit med och vunnit diverse titlar, men det är mer på grund av honom än tack vare.
Marcus Beijar: Det är alltid så svårt att säga, tycker jag. Mest beroende på att man inte minns vad man tänkte då, 2014. Men, han var värvad efter ett lyckat VM med Argentina och sågs nog som en som skulle bära dåtidens försvar. Så, han har mot den bakgrunden inte nått upp till förväntningarna.
Elias Wiorek: Inte nått upp till förväntningarna.
Elias Hallström: Motiverar frågan ovan här istället. Rojo värvades ändå med något slags rykte och hade dessutom spelat i en VM-final. Med det kommer såklart lite förväntningar. Skadad stora delar och när han väl spelade övertygande han sällan, förutom någon streak på ett matcher. Inte tillräckligt bra för United och nådde givetvis inte upp till mina förväntningar.
Adam Fröberg: Vill minnas att jag smått naivt hoppades rätt mycket på honom pga de insatser han stod för under VM:et 2014 precis innan flytten till United. Särskilt då det var Van Gaal som plockade in honom, vilket där och då kändes som en tränare med koll (extra mycket då han själv var högst delaktig under mästerskapet). Därav får jag säga att han inte har nått upp till förväntningarna.
Sebastian Nemorin: Nja, mellanmjölk skulle jag väl säga. Bra ibland, dålig ibland. Allt som allt mitt i mellan.
Marcus Eriksson: Hade inga direkta förväntningar på honom när han kom. Trodde väl egentligen aldrig att han skulle bli en ordinarie mittback när han kom. Därför är jag återigen snäll och säger att han motsvarat förväntningarna.
Gustav Brinck-Larsen: Jag hade inga direkta förväntningar, men han har ändå lyckats med att inte nå upp de låga förväntningar jag hade.