Med dem orden och en usel sista insats av Manchester United klappar vi igen bloggen för ikväll och så även säsongen 2020/21.

Snackisar är på gång och betygen följer därefter. Imorgon knyts säcken ihop med dagen efter.

Tack för visat intresse ikväll och under hela säsongen!

Må väl.

Det var den säsongen, det.

Just nu finns inte så mycket att säga. Det är varken läge eller rimligt att göra någon analys av vare sig matchen eller säsongen här.

Vi kan bara konstatera att United sket ner sig när det gällde som mest, och vart man tar vägen efter den här säsongen, tomhänta utan den där titeln, tja, jag vet inte.

Man stod vid ett vägskäl inför matchen och det är väl rättvist att säga att man kraschade ner i diket.

Tar sig upp kommer man göra. Frågan är bara hur.

United förlorar alltså straffläggningen med osannolika 11-10. De Gea den enda som inte lyckades sätta bollen i nät.

Förlängningen slutar mållöst och straffar tvingas nu skilja lagen åt.

Personligen är känslan inte den bästa. Vi fÃ¥r hoppas spelarna kan behÃ¥lla nerverna och att De Gea kanske kan nypa en straff…

De första femton minuterna är över. Femton kvar.

Det är tydligt att det är trötta ben därute nu. Bara ett byte gjort i United dessutom. Greenwood ut och Fred in.

Vad tror ni, blir det straffar?

United ryckte upp sig en aning i andra halvlek och kvitterade genom Cavani.

1-1 stod sig dock matchen ut och därmed väntar förlängning.

Nagelbitare…

Tråkigt var ju detta. På så vis att United verkar halvt sugna på att spela en Europa League-final.

Och som pricken över i:et har man i vanlig ordning släppt in matchens första mål.

Baklängesmålet går att säga mycket om. Till att börja med kan man fråga sig varför United ställer linjen så pass högt som man gör.

Därefter kan man ställa sig frågan hur Moreno kan få smita igenom utan någon bevakning.

Till sist, De Geas mÃ¥lvaktsspel sÃ¥g inte hundraprocentigt ut…

Framåt är det annars initiativlöst. Bruno är osynlig. Cavani är irriterad. Rashford snubblar runt och tappar boll. Greenwood känns låst ute till vänster.

Njae, det ser inget vidare ut det här. Men, samtidigt har vi ju sett sådana här prestationer tidigare under säsongen.

Frågan är om United har en sista vändning i sig.

Där blåses säsongens Europa League-final mellan Villarreal och Manchester United igång!

United i final och publik på läktaren, se till och njut!

På återhörande i paus.

Wan-Bissaka kommer i och med kvällens final fira hundra matcher i den röda tröjan.

En vinst skulle inte kunna komma mer lägligt, med andra ord.

Och på tal om Maguire och eventuellt läckage bakåt (som jag skrev tidigare) säger Solskjaer följande till MUTV:

Solskjaer förklarar att Fred dragits med en skada den här veckan och brassen tränade endast igår.

“Vi vill inte riskera nÃ¥got under 90 minuter.”

I Maguires frånvaro kommer Fernandes bära kaptensbindeln i kvällens match.

Det största uppdraget i portugisens karriär hittills? Tvivelsutan.

Om det är rätt val att portugisen har den runt sin arm idag? Tvivelsutan.

Journalisten Andy Mitten har ofta ett nära fokus på Manchester United. Ikväll är han på plats i Gdansk och ger oss en rapport från finalstaden.

Vi uppmärksammar givetvis också att Harry Maguire befinner sig på bänken. Det är positiva nyheter och borde innebära att han är i någorlunda speldugligt skick.

Det är ju dock ingen spelare du byter in för att förändra en matchbild, snarare för att stoppa ett eventuell läckage i backlinjen. Och dit ska vi förhoppningsvis inte behöva komma.

Vi konstaterar också att det inte blir någon medverkan för vårt svenska bidrag i form av Anthony Elanga. 19-åringen får nämligen se matchen från läktaren.

Det blev alltså ungefär som förväntat. Bailly startar tillsammans med Lindelöf i backlinjen och bakom sig har man De Gea.

För att knöla in samtliga spelare i den frontfyra som jag spekulerade kring innan, flyttar Solskjaer ner Pogba i en sittande mittfältsroll. Fransmannen spelar därmed bredvid McTominay. Återstår att se om det är rätt drag. Jag är på förhand skeptisk. Men hoppfull.

Framåt blir det full power med Fernandes, flankerad av Rashford och Greenwood, och så givetvis Cavani som leder kvartetten.

Att vi får se Greenwood gjorde mig positivt överraskad. Jag tror dock Solskjaer resonerade som så att det inte går att lämna en spelare i så pass bra form utanför en startelva, samtidigt som han har en X-faktor inne i boxen.

I väntan på att startelvorna släpps kikade jag in lagens registrerade trupper.

Och hör och häpna, Villarreal har hela fem mÃ¥lvakter registrerade, medan United “bara” har fyra.

För lite kontext sÃ¥ är det noterbart pÃ¥ sÃ¥ vis att United gjort sig kända för att fylla pÃ¥ med mÃ¥lvakter nästan i överflöd de senaste Ã¥ren…

Wayne Rooney tillsammans med sonen Kai har flugit över till Gdansk för att kika på matchen.

Även Anthony Martial är på resande fot men huruvida han är på väg till Gdansk låter vi vara osagt, trots att texten säger det.

Nu när du är här, hur känns det, och finns det några nerver hos dig och i truppen?

“Jag känner mig lugnt, inga nerver. Man är spänd och ser fram emot detta.”

Hur viktigt är det med en titel?

“Finalen, först och främst, är ett resultat av killarnas hÃ¥rda arbete under tvÃ¥ Ã¥rs tid nu. Jag hoppas vi kan göra jobbet ikväll, det är huvudmÃ¥let. Vi förbereder oss som vanligt.”

Ni ställs mot ett lag med mycket kvalitet…

“Ja, och deras tränare [Unai Emery] har vunnit Europa League tidigare. Det är ett lag som har kvalitet över hela banan. Men vi har förberett oss väl och är redo. Vi förväntar oss alltid att vinna varje match.”

Det ska givetvis spekuleras kring vilka elva spelare som Ole Gunnar Solskjaer kan tänkas ställa ut på planen ikväll.

I målet tyder mycket på att det blir David De Gea som vaktar målet. Personligen skulle jag föredra det, dels med tanke på att spanjoren tycks vara i bättre form än Dean Henderson, dels för att De Gea bidrar med rutin.

I backlinjen är Aaron-Wan Bissaka, Luke Shaw, och Victor Lindelöf givna. Vem som tar den sista mittbacksplatsen borde bli Eric Bailly. Jag skulle dock inte vara främmande för att se Axel Tuanzebe bredvid svensken.

Scott McTominay och Fred startar med högsta sannolikhet på det sittande mittfältet, detta trots att bägge småskadade sig mot Fulham.

Framåt är jag tämligen övertygad om att frontfyran ser ut enligt följande: Bruno Fernandes, Marcus Rashford, Paul Pogba, och Edinson Cavani.

Mason Greenwood lär tyvärr få stå åt sidan, trots bättre form än både Pogba och Rashford. Ett inhopp där kan vi nog dock räkna med.

Stämningen är till synes god bland de fans som rest till Gdansk.

För den som missat så reste Sir Alex Ferguson med till Gdansk.

Bruno Fernandes (som finns med på bilden) var under gårdagens presskonferens tillsammans med Luke Shaw inne på att spelarna i första hand måste hämta inspiration och motivation från sig själva samt managern.

Men, det klart, lite inspirerande var det nog att sitta vid just det där bordet.

Vad tror ni samtalsämnet under måltiden var?

Lite rörligt material inifrån arenan. Om det är från idag eller inte låter vi vara osagt.

Hos vår gula motståndare finns inte heller några dramatiska nyheter att rapportera om.

Den enda som med besked kommer missa kvällens möte är nigerianen Samuel Chukwueze.

Den tidigare Tottenham-spelaren Juan Foyth är u nuläget osäker till spel.

“Om Juan [Foyth] tränar som vanligt pÃ¥ onsdag (idag) kommer vi kunna använda honom,” sa Villarreal-tränaren Unai Emery.

Emery som vi för övrigt känner sedan tiden i Arsenal.

Egentligen finns inte så värst många konkreta lagnyheter att rapportera om.

Den 26-mannatrupp rest till Gdansk bjöd inte på några större överraskningar.

Anthony Martial finns inte med och det var nog ingen som hade räknat med heller, då fransmannen varit skadad under en längre tid.

Harry Maguire dras också med skador men är med i resesällskapet. Hans medverkan ikväll är emellertid högst osäker. I en optimistisk värld spelar kaptenen. I en realistisk värld gör han det inte. Det är åtminstone min utgångspunkt.

Om Manchester United står som segrare ikväll kan vi dessutom ha två svenska vinnare i truppen i form av Victor Lindelöf och Anthony Elanga.

När United vann turneringen 2017 fanns en svensk i laget. Då var det Zlatan Ibrahimovic (som dock inte medverkade i matchen).

På gårdagens presskonferens hade en reporter gjort sin research och kommit fram till att dagens datum är ett speciellt sådant, om man så vill.

Den 26 maj 1999 gjorde avgjorde nämligen Ole Gunnar Solskjaer en Europacup-final.

Den 26 maj föddes en av Manchester Uniteds störste någonsin, Sir Matt Busby.

“Om det finns positiv vidskeplighet, sÃ¥ tror jag pÃ¥ den. Förhoppningsvis kan vi hedra Sir Matt Busby med en vinst,” svarade norrmannen.

Känn ingen press.

Eller, lite grann kanske. Vidskeplighet är ju vad det är men det faktum att United om ett par timmar ska spela sin första cupfinal på nästan exakt fyra år, det är inte utan att det kommer lite press på köpet.

Både Solskjaer och Bruno Fernandes var på presskonferensen inne på att allt kan hända i en final och att det ofta avgörs på tillfälligheter.

Att Villarreal spelar final ikväll är emellertid ingen slump. Har man tagit sig till den sista anhalten av en turnering är förklaringen rimligtvis att man varit bättre än sina motståndare och därmed förtjänat det.

Men det har United också.

Och det ska, eller åtminstone bör, vara klasskillnad lagen emellan.

Alla förväntningar ligger således på United. Det är titlarna som definierar United. Det är titlarna som räknas, inte huruvida du slutar tvåa eller trea i ligan.

“You’ve got to trust the process,” har vi ibland fÃ¥tt höra frÃ¥n Solskjaer. Idag blir ett definierade ögonblick och ett vägskäl för i vilken riktning denna process fortsättningsvis ska ta oss.

Det finns endast en utgång av kvällens match som är godtagbar. Vi vet alla vilken det är.