När Norman Whiteside fyller 60 år idag den 7 maj firar vi inte bara en man som satte flera rekord på fotbollsplanen, utan också en spelare vars karriär präglades av passion, talang och en obeveklig vilja att övervinna motgångar. Från att bli den yngsta spelaren i VM-historien till att göra avgörande mål för Manchester United, har Whiteside lämnat ett outplånligt avtryck i fotbollshistorien och blivit en tydlig legendar i Uniteds historia.
Norman Whitesede jämfördes tidigt med George Best för sin spelförståelse och teknik men karriären avslutades tidigt på grund av en knäskada och det har funnits en del kaos kring Whiteside både på och utanför fotbollsplanen. Både skador och för mycket drickande har sagts ligga honom i fatet under åren som aktiv även om han själv tonar ned festandet till viss del. Relationen till Sir Alex Ferguson har omskrivits som splittrad men i själva verket har Sir Alex hyllat Norman Whiteside som ett fotbollsgeni.
Norman Whiteside är född 1965 i Belfast på Shankill Road och är en av 80-talets legendarer i Manchester United. Han spelade både som offensiv mittfältare och anfallare och gjorde totalt 67 mål på 274 liga- och cupmatcher i den röda tröjan. Norman Whiteside blev också den yngsta spelaren att delta i ett VM när han debuterade som 17-åring för Nordirland och bröt då Pelés tidigare rekord. Norman Whiteside kom från en enkel familj och det sägs att han tvingades dela säng med sina två bröder. Men familjen hade ett stort fotbollsintresse och var supporters till Manchester United.
Whiteside hyllades för sina tekniska kvaliteter och sin förmåga att läsa spelet men även för sin näsa för mål. Likaså sågs han som en tuff aggressiv spelare som gillade att tackla. Den egenskap han inte hade som sin främsta var snabbheten, något som också hämmades av hans upprepade skadeproblem. Hans tuffa spelstil fick fansen att kalla honom både ”Shankill Skinhead” efter hembyn Shankill, och ”Rambo” efter Sylvester Stallones ikoniska rollfigur. Trots dessa tuffa smeknamn och ryktet som bråkstake blev Norman Whiteside bara utvisad en enda gång under sin karriär.
Om jämförelsen med legendaren George Best säger Whiteside själv att de enda likheterna är att de spelat i samma klubb, kommer från samma ställe och upptäcktes av samme man, Bob Bishop.
Tidiga år och genombrott
Som pojke spelade Norman Whiteside med Boys Brigade i området och gjorde mycket mål mot betydligt äldre motstånd. Han utbildades vid Cairnmartin High School och blev känd i området Shankill som en stor talang inom fotbollen redan vid 11 års ålder. Det blev sedermera också storklubben Manchester United som knöt Whiteside till sig strax efter att Liverpool hade erbjudit honom ett ungdomskontrakt.
Redan som 15-åring började skadeproblemen visa sig, problem som sedan hängde i under den relativt korta karriären. I en ligamatch mot Preston North End sommaren 1981 råkade Whiteside ut för en tackling och följande knäskada som sedan krävde en första operation. Debuten i seniorlaget kom som 17-åring under Ron Atkinson mot Brighton & Hove Albion 1982 när han lite oväntat byttes in och fick spela 12 minuter. Whiteside fick fin kritik för sin mognad i spelet och oräddhet på planen. Senare samma år vann han FA Youth Cup där United besegrade Watford.
Sista matchen samma säsong kom den riktiga debuten i seniorlaget mot Stoke City där han noterades för ett mål och en assist till Bryan Robson. Det gjorde Whiteside till den yngsta målgöraren i Manchester United. Whiteside själv har uttryckt sig som att han hade tunnelseende vid denna tid, ”Jag hade tunnelseende. Jag var så målmedveten. Jag ville inte att någon skulle komma i vägen. Jag hade inga flickvänner, jag gjorde inte skolarbete eller något annat. Jag ville bara bli fotbollsspelare.” En av spelarna som stod Whiteside närmast under denna tid var irländaren Paul McGrath.
Storhetstiden
Under säsongen 1982-1983 blev Norman Whiteside en av de tongivande spelarna i Manchester United. Tränare Ron Atkinson spelade Whiteside i en offensiv position bredvid Frank Stapleton och strax bakom fanns finurlige mittfältslegendaren Bryan Robson. Whiteside gjorde fyra mål på sina första fem matcher under säsongen och gjorde succé. Det blev final i både ligacupen och FA-cupen detta år och Whiteside var högst bidragande till framgångarna. Han assisterade Stapleton till mål i första mötet med Brighton i FA-cupfinalen och gjorde själv mål i returen som vanns med 4-0. I ligacupfinalen gjorde han ledningsmålet mot Liverpool även om det till slut blev förlust med 2-1. Whiteside hjälpte även United till vinsten mot Liverpool i Charity Shield 1983 där Bryan Robson stoltserade med båda målen.
Totalt under säsongen gjorde Norman Whiteside 14 mål på 57 matcher och missade spel i endast tre. Under säsongen 1983/1984 blev United titellöst men Norman Whiteside fortsatte vara en tongivande spelare med sina 12 mål på 51 matcher. I cupvinnarcupens tredje omgång gjorde han mål när United vände i returen mot Barcelona men förlorade sedan sin startplats inför semifinalen till Mark Hughes, en annan av legendarerna på 1980-talet. Matchen mot Barcelona beskrivs som en riktig tungvikvtsmatch av Whiteside själv där bland annat Maradona fanns i motståndarlaget. Under samma år fanns också intresse från Milan vars bud United ska ha accepterat men Norman Whiteside ville inte flytta från klubben.
Säsongen 1984/1985 fick Whiteside allt mer konkurrens av både Mark Hughes och Alan Brazil men efter en skada på mittfältaren Remi Moses fick hann ta en lite annan roll och gjorde det mycket bra. Med Norman Whiteside bredvid Bryan Robson på mittfältet gick United starkt fram i ligan men tappade efterhand och slutade fyra. En av de största ögonblicken i Norman Whitesides karriär kom sedan i ytterligare en FA-cupfinal, denna gång 1985 mot Everton. Han avgjorde med ett klassiskt mål på övertid när han skruvade in bollen vid målvaktens högra stolpe.
Norman Whiteside berättar i ett klipp på dailymail om sina egna favoritmatcher och om sina möten med bland annat Johan Cruijff, Michel Platini och Diego Maradona.
Hatad av Liverpool-fansen
Norman Whiteside är också känd som ”Liverpooldödaren” då han gjorde flera viktiga mål mot ärkerivalen och dessutom förlorade sällan United mot Liverpool med Whiteside i laget. Han var därför erkänt hatad av fansen från Liverpool som ofta skanderade F off Whiteside, F off Whiteside. Han menade själv att det var ett tecken på rädsla från motståndarfansen som bara sporrade goda insatser. Du kan läsa mer om Norman Whitesides berättelse om Liverpool-fansen på Belfast Telegraph.
En särskilt minnesvärd match mot Liverpool var den 4 april 1988, då Manchester United låg under med 3–1 mot Liverpool på Anfield. Whiteside kom in som inhoppare och bidrog till en dramatisk upphämtning till 3–3, trots att United spelade med tio man. En annan minnesvärd match gick av stapeln 1986 där Whiteside gjorde det avgörande målet på Anfield.
Livsstil och relationen till Sir Alex
När United bestämde sig för att sparka Ron Atkinson i november 1986 och ta in legenden Alex Ferguson var Whiteside redan en etablerad spelare i laget men hade också ökade skadeproblem. Ferguson var känd för sin disciplinära stil och hade som mål att förändra klubbens kultur. Han uttryckte oro över vissa spelares livsstil, inklusive Whiteside, och betonade vikten av disciplin och professionalism. Det sägs att Norman Whiteside hade rejäla problem med drickandet och att han ingick i the Booze Brothers tillsammans med Paul McGrath och Bryan Robson.
Whiteside har i sina memoarer tydliggjort att det visserligen fanns en ganska liberal dryckskultur och att den också ledde till vissa problem bland annat för Paul McGrath men att de tre aldrig bröt regeln att dricka 48 timmar innan match.
Han berättar i memoarerna om en händelse där Sir Alex lackade ur:
Kort efter att han hade anlänt, medan Fergie var ute och shoppade en eftermiddag på en klubbresa till Bahrain, tog hela truppen några öl. Allsångerna och skämten blev till slut så högljudda att han stormade in i baren, fortfarande med sina shoppingkassar, och beordrade oss alla till sitt rum.
När 15 av oss trängdes i hans sovrum läste han upp ”upploppslagen” för oss och skrek att vi var en skamfläck. Bryan Robson och jag smet iväg till en bar och sedan till en nattklubb några kilometer bort och trodde att vi var utom räckhåll för Fergie, men så fort vi beställde en drink vände jag mig om och såg ordföranden, Martin Edwards, och jag visste att vi var avslöjade.
Och mycket riktigt, 15 minuter senare rusade chefen och hans assistent Archie Knox in genom dörrarna som om de plundrade en saloon i vilda västern.
Jag bad genast om ursäkt och sa: Kom igen, chefen, vi tar en taxi tillbaka till hotellet – och det var droppen som fick honom att gå igång igen. Jävla taxi?’ skrek han. ”B******s – du kan gå! Och han marscherade oss de tre milen tillbaka till hotellet, med mig och Robbo gungande från sida till sida.
Trots händelser av detta slag hade Whiteside och Ferguson en ömsesidig respekt för varandra. Whiteside har senare uttryckt tacksamhet för Fergusons stöd, särskilt när det gällde hans övergång till Everton 1989. Ferguson hjälpte till att förhandla fram en lön som innebar att Whiteside tjänade mer på två år i Everton än under sina åtta år i Manchester United. Även Sir Alex har tonat ned problemen med just Whiteside och hyllat honon i sina egna memoarer.
Alex Fergussons egna ord om varför han släppte iväg Whiteside och McGrath 1989 kan ses nedan.
Spel för Nordirland
Under ett träningsläger med United i USA och Kanada våren 1982 fick Norman Whiteside ett lite oväntat samtal från den nordirländske tränaren Billy Bingham. Beskedet var att Whiteside som 17-åring var uttagen till VM i Spanien och det var också rekordungt vid denna tid. Norman Whiteside uttalar sig om uttagningen:
När man tänker tillbaka är det helt otroligt, men då hade jag inte tid att känna rädsla eller panik eftersom jag inte hade tid att tänka på det. Jag hade ingen tid att sätta mig ner och diskutera det med min familj eller mina vänner. Jag tror inte ens att jag hade skrivit på mina proffskontrakt. Jag åkte till VM på 16 pund i veckan. Jag packade mina väskor och åkte iväg, överlev eller försvinn.
När han klev ut i startelvan mot Jugoslavien blev han den yngste spelaren någonsin att spela ett VM och tog rekordet från självaste Pelé. Whiteside fortsätter:
Jag minns att Pelé skickade en videolänk till mig. Det var jätteroligt. Pelé sa: ”Norman, grattis till att du slog mitt rekord. Jag hoppas att du blir lika framgångsrik som jag och vinner tre världsmästerskap! Jag kunde inte sluta skratta. Kan du föreställa dig att Nordirland vinner tre världsmästerskap
Debuten i VM slutade med 0-0 och ett gult kort. Därefter slog laget värdnationen Spanien och gick vidare till slutspel. Det tog dock sedan abrupt stopp mot Frankrike i kvartsfinal där fransmännen ledda av Platini vann klart med 4-1. Whiteside hjälpe sedan laget att kvalificera sig även för VM 1986 där det blev uttåg i gruppspelet. Totalt gjorde han nio mål på 38 matcher för Nordirland.
Tiden i Everton
Som 24-åring 1989 skrev Whiteside på för Everton. Sir Alex Fergusson disciplin och lagbygge sägs ligga bakom övergången och även Whitesides ena ”dryckeskompis” Paul McGrath lämnade vid samma tid. Evertons Neville Southall har i sin biografi sagt att Evertons tränare vid tiden, Colin Harvey, frågat Whiteside rakt ut om han nu drack mindre varav Whiteside ska ha svarat, ”jag dricker inte mer än ”the next person” (någon annan). Southall ska då ha funderat på om ”the next person” var McGrath eller Robson i den berömda trion. Det blev en ganska kort karriär för Whiteside i Everton men många forna spelare i Liverpoolklubben har hyllat Norman Whitesides tid där. Everton var också relativt framgångsrika vid denna tid.
Men allt eftersom skadeproblemen tilltog blev det såklart inte heller lättare att leva helt hälsosamt. En andra knäoperation 1990 blev för mycket. Norman Whiteside lär enligt de flesta ha insett att han inte kunde komma tillbaka på topp och därför var karriären över vid 26 års ålder. Under tiden i Everton gjorde Whiteside 13 mål på 37 matcher.
Höjdpunkter från Norman Whitesides tid i Everton kan ses här.
Efter karriären
Knäskadorna satte alltså stopp för Norman Whiteside redan vid 26 års ålder. Han utbildade sig därefter till fysioterapeut. Han arbetar bland annat med spelare i ungdomslag och försöker diagnostisera och åtgärda problem innan de blir allvarliga, troligen som en följd av hans egna skadeproblem. Arbetet bedrivs i form av välgörenhet, Whiteside säger så här om sitt arbete: ”Jag ser så ofta barn med benhinneinflammation och genom att helt enkelt sätta in sulor i deras skor kan jag lösa problemet. De klubbar som behöver mig är de som inte har råd att ha egna fotterapeuter, och eftersom jag är anställd av PFA får de en kostnadsfri tjänst”.
Whiteside finns också med vid olika event vid Old Trafford som talare och guide och har som alltså skrivit sina memoarer släppta 2007 samt förekommit i olika podcasts med berättelser från tiden i Manchester United. Norman Whiteside har tre barn, Della, Blaine and Clodagh, tillsammans med sin tidigare fru Julie och är idag omgift med Denise. Han blev morfar 2023.
Norman Whiteside må ha varit en festprisse men oavsett det är han en tydlig legend från Uniteds tid under 80-talet och har uppenbarligen satt avtryck hos många som en teknisk briljant version av Rambo.
Rekommenderad läsning
Some Goals Are Bigger Than Others [II]: Norman Whiteside mot Everton 1985
Res med oss till Manchester!