När Alex Ferguson sommaren 1989 behövde en partner till mittbacken Steve Bruce föll valet på Glenn Hysén. Ferguson fick inte som han ville, då Hysén valde att flytta till Liverpool. Det ska vi vara väldigt tacksamma för.
När Hysén inte var möjlig att värva fokuserade Ferguson istället på att hämta Gary Pallister till klubben.
Initialt såg det ut som att Liverpool drog det längsta strået. Pallister inledde svagt i United och Hysén hjälpte Liverpool att bli mästare 1990.
Men två år senare utsågs Pallister till årets spelare i England, medan Hysén mestadels var petad i Liverpool. När Pallisters Unitedkarriär många år senare skulle summeras noterades att han hade blivit engelsk mästare fyra gånger och blivit uttagen till årets lag vid fem tillfällen.
Gary Pallister föddes i Ramsgate i Kent sommaren 1965. Han skulle emellertid växa upp i nordost, närmare bestämt i Norton i County Durham. Middlesbrough var hans lag.
Det just i Middlesbrough som han skulle inleda – och faktiskt även avsluta – seniorkarriären. Fotbollskarriären hade han annars inlett i lokala småklubben Billingham Town. Något underbarn var Pallister icke. Han spelade aldrig några ungdomslandskamper för England, han hade inte ens ett lärlingskontrakt med en storklubb.
Men han hämtades ändå till Middlesbrough vid 19 års ålder. Han fick vänta något år på att få chansen. Efter en lånesejour hos Darlington etablerade han sig i Middlesbroughs startelva. Då – som egentligen alltid – var inte den bästa tiden att spela för Middlesbrough. Debutsäsongen slutade med nedflyttning till tredjedivisionen.
Det gav månne Pallister en bättre nivå att börja på. Besöket i tredjedivisionen blev ettårigt och Pallister blev uttagen till säsongens lag i divisionen. Uttagen till säsongens lag blev han även året efter, då Middlesbrough för andra året i rad blev uppflyttade.
Pallister imponerade då till den grad att han blev uttagen till landslaget. Med allt vi redan har noterat om Pallisters bedrifter som Unitedspelare är det lätt att tänka att Pallister skulle ha en enorm landslagskarriär. Men icke.
Det blev faktiskt bara 22 landskamper. Ett direkt hån mot Pallister. Spel i någon stor turnering blev det icke. Att han inte blev uttagen till VM-truppen 1990 går kanske att förstå. Men att han saknades i EM-truppen 1992 är obegripligt. Då hade han precis blivit utsedd till årets spelare i England. Något VM 1994 blev det inte, England misslyckades i kvalet, något som upprepades i kvalet till VM 1998. Att Pallister inte blev uttagen till EM 1996 berodde mest på skador.
Uppenbarligen gick det för snabbt upp till förstadivisionen för Middlesbrough. Laget skulle nämligen bli nedflyttat direkt. Det var givetvis inte Pallisters fel. Han var nu en mittback för förstadivisionen.
Det insåg Alex Ferguson. Något fynd blev det icke. Middlesbrough må ha blivit nedflyttade men de var inte intresserade av att sälja billigt. Prislappen skruvades upp långt över vad United egentligen ville betala. Den landade till slut på 2,3 miljoner pund. Idag kan du betala mer än så för en värvning av en akademispelare. Då, någon vecka in på säsongen 1989/90, gjorde det Pallister till Uniteds dyraste värvning någonsin och dessutom den dyraste övergången mellan två brittiska klubbar.
Några veckor senare såg det ut som att Ferguson hade gjort ett stort misstag. Pallister gav bort en straff i Uniteddebuten och gjorde flera kostsamma misstag i de efterföljande matcherna. Han såg nervös ut.
Sakta men säkert skulle han ändå finna sig till rätta bredvid mittbackspartnern Steve Bruce. I ligan gick det inte så värst bra men i FA-cupen haltade United sig framåt. Uddamålssegrar mot Nottingham, Hereford United, Newcastle och Sheffield United följdes av omspel i semifinalen mot Oldham. Det blev ändå seger till slut och så även i finalen, ånyo efter omspel, nu mot Crystal Palace.

Uniteds försvar var ingalunda färdigbyggt, det skulle det bli först när Denis Irwin, Paul Parker och Peter Schmeichel anslutit. Men Ferguson hade hittat sitt mittbackspar. Och om Pallister initialt var kritiserad så var det snart glömt. Han utsågs till lagets bästa spelare.
Pallister och Bruce kom att kallas Dolly and Daisy av Ferguson. Vem som var vem fick vi aldrig veta. Och Pallister tyckte mest att det hela var genant.
”Jag vet inte var managern fick det ifrån. Det var något han bara sa i en intervju en dag och vi fattade aldrig vad han menade med det men vi blev generade av det. Det är inte direkt det mest skrämmande smeknamnet för mittbackar, eller hur?”
Segern i FA-cupen 1990 blev en katalysator för United. Året efter vann laget Cupvinnarcupen och sedan Ligacupen 1992. Pallister och Bruce spelade för jämnan. Om Bruce var ledaren i United så var det ändå Pallister som fick den största uppmärksamheten utanför klubben. Spelarföreningen utsåg honom till den bästa spelaren i landet 1992. Samma år tog han för första gången plats i årets lag i högstadivisionen. Det skulle upprepas 1993, 1994, 1995 och 1998.
Tre cuptitlar till trots var det ändå något som saknades Manchester United. Nämligen ligatiteln. Det såg ut som att laget skulle gå hela vägen 1992 men skador och ett mycket tätt matchande, till följd av uppskjutna matcher, satte stopp för det.
Mästare skulle United slutligen bli 1993. Pallister och Bruce bildade landets bästa mittbackspar. När titeln säkrades, i kostym dagen före hemmamatchen mot Blackburn, var Pallister den enda ordinarie utespelaren i laget som inte hade gjort mål under säsongen. Titeln firades hårt och det var ett bakfullt United som klev ut mot Blackburn. Det spelade mindre roll, för United var ju det bästa laget i landet. I matchens slutskede, vid 2-1-ledning, fick United frispark. Detta var Pallisters stund. Han rullade in bollen vid målvaktens vänstra stolpe.
Pallisters mål efter 16.43.
Titlarna fortsatte att ramla in i rask takt, United vann dubbeln både 1994 och 1996. Nu hade Pallisters rygg börjat krångla. Efter att bara ha missat sex ligamatcher på sina fem första hela säsonger i klubben missade han nästan hälften 1995/96. Han kom ändå tillbaka och kunde spela de fyra sista matcherna våren 1996, däribland segern mot Liverpool i FA-cupfinalen.
Nu var det ofta David May snarare än Bruce som spelade bredvid Pallister i mittförsvaret. Bruce lämnade United sommaren 1996 men Pallister blev kvar i två säsonger till. Han spelade mer frekvent än säsongen 1995/96 men inte alls lika frekvent som tidigare.
Våren 1997 var kampen om ligatiteln jämn mellan United, Arsenal och Liverpool. Den 19 april åkte United till Anfield. Pallister nickade in 1-0 och sedan 2-1 innan första halvlek var över. Till slut vann United med 3-1 och därefter var det inte längre något snack om vilka som skulle bli mästare.
Nu ståtade Pallister med att vara den enda spelaren som hade vunnit samtliga medaljer under Fergusoneran. Det blev 15 stycken totalt, ligan fyra gånger och FA-cupen tre. Dessutom Cupvinnarcupen och Ligacupen. Vidare europeiska supercupen och dessutom Charity Shield vid fem tillfällen.
Det blev ingen titel 1998 men Pallister presterade så pass bra att han blev uttagen till årets lag. Därför var det ändå överraskande att United sålde honom tillbaka till Middlesbrough. Pallisters gamla lagkamrat Bryan Robson var nu manager för Middlesbrough och hostade upp med 2,5 miljoner pund. Alltså mer än United hade betalat.
Pallister avslutade karriären med tre säsonger hemma i Middlesbrough. När han spelade gjorde han det bra men skadorna var nu lite för frekventa, så valet att sluta spela var tämligen enkelt.
Efter spelarkarriären har det blivit jobb inom media och han har även varit verksam som after dinner speaker. Dessutom har han gjort diverse uppdrag för Manchester United och han har även varit Operations Director för Darlington.

Det är lätt att luras av Gary Pallisters yttre. Han är stor och ser ganska klumpig ut. Du tänker att han ska vara långsam. I själva verket hade han snabbheten som sin kanske största styrka. Samtidigt utnyttjade han sin fysik i duellspelet och i luftrummet var han dominant. Bra med bollen var han också, bekväm med båda fötterna.
Gary Pallister är däruppe bland de bästa försvararna i Manchester Uniteds historia. Inte den allra bästa, men någonstans strax därbakom.
Idag fyller Gary Pallister 60 år. Vi säger ett stort grattis!
Res med oss till Manchester!