Oavsett vad. Oavsett om han inte kommer tillbaka på riktigt. Oavsett om han lämnar oss för Spanien eller något annat överskattat fotbollsland.
Nemanja Vidic är tillsammans med Jaap Stam den bästa mittback jag sett i Manchester United. Och då snackar vi i kategorin försvarare, alltså inte Rio- eller McGrath-typer som bara plockar bollen från motståndarna och elegant levererar den till en medspelare, som med sin hela uppenbarelse, hela kroppshydda och järnfejs skrämmer motståndarna. Och rensar undan både anfallare och boll vid behov.
Det behövs fortfarande alltid en sådan figur längst bak i ett United-försvar, en ledare, ett järnrör. Inget ont om Evans, men han är ingen Vidic. Rio behöver en Vidic bredvid sig.
2008-2009 gick United ofattbara 1311 minuter utan att släppa in ett enda ligamål. Detta med van der Sar som sista utpost med sina två trätobröder framför sig. Det känns som en svunnen tid, det, och det lär inte bli några siffror ens i närheten av det under resten av säsongen ens med serben tillbaka. Men det kan nog banne mig bli aningen färre baljor i röven.
För även om den 31-årige Nemanja kan få problem att hitta den 27-åriges spel så räcker det att han ställer ut skorna för att motståndarna ska darra några procent extra.
Och bara det är värt aningen färre insläppta mål.