Ytterligare 455 matchers erfarenhet tar farväl och det Manchester United vi lärt oss känna och älska är snart ett helt annat Manchester United. Med både Rio och Vida ut genom dörren fortsätter de senaste tre årens generationsskifte obarmhärtigt. Det har hänt mer på tre veckor kring The Red Devils (vilka använder det uttrycket egentligen?) än det gjort de föregående 300 veckorna. Samtidigt som det är spännande med nyheter, transfers och telltales är det också en ovan känsla. Det här är ju Manchester United?! Stabiliteten personifierat!
Well, not anymore. Nu är det sparkade tränare, sjundeplaceringar och superlöften som kör på fyllan. Och trotjänare som efter 12 års service får meddelande i omklädningsrummet efter match om att det inte blir någon förlängning. Ingenting är som det var och ingenting lär bli som det en gång var. Manchester United har tagit klivet ut i verkligheten.
2011-2014 har United tappat cirka 3730 matchers erfarenhet med Neville, Brown, Scholes & co. Skulle även Giggs och Evra call it a day skulle det handla om näst intill ofattbara 5100 matcher – och detta inom loppet av tre år. Perspektiv: HELA nuvarande trupp kommer inte ens upp i 3000 lirade matcher tillsammans.
Även om det inte kommer som en blixt från klar himmel börjar det hela göra mig lite för orolig, med bara ett litet stänk av darrig upphetsning inför omstarten av klubben.
De fem med mest erfarenhet i den troliga truppen är i tur och ordning Rooney, Carrick, Fletcher, Nani och Valencia. Hur många ur den kvintetten vill ni se i en startelva i höst? Nej, just det. Förändringen blir monumental och har Louis van Gaal någonsin haft en större utmaning så vill jag höra berätta hela storyn om vilken det var.
Som jag ser det är det här de enda namn som är självskrivna i höst:
DDG
? – Evans/Jones/Smalling (den som är hel) – ? – ?
Januzaj – ? – ? – ?
Rooney/Mata
RvP
Inköp som behövs: Högerback, mittback, vänsterback (två om Evra sticker), två innermittfältare, en ytter. Totalt: 6 spelare.
Eftersom hela universum vet om vilka akuta behov United har så lär det också kosta. Framförallt på mittbackspositionen där fotbollsvärlden inte kryllar av supernamn. United MÅSTE ta in minst en gubbe där med tanke på att Jones, Evans och Smalling hänger oftare på rehab och krogen än på planen. Samma är fallet på högerbacksplatsen där det inte går att fortsätta spela mittbackar och ytterfältare. Rafael snittar bara drygt 26 matcher per säsong och med tanke på att han är 24 bast och ingen förstärkning syns i hans benstomme så är det dags att leta en spelare av hög kaliber där också.
Louis van Gaal lär inte vara sen att plocka in några landsmän (och förhoppningsvis lika snabb med att skicka ut en) och i Nederländerna finns som vanligt några löften att välja bland. Några tänkbara namn är Martins Indi, mittback, Jetro Willems, vänsterback, Memphis Depay, vänsterytter och så förstås den korsbandrehabande Kevin Strootman.
De tre förstnämnda skulle vara typiska United of old-värvningar, men i dag räcker det inte med blivande stjärnor i shoppingvagnen. Nu måste minst tre etablerade världsspelare köpa hus i Cheshire för att lyxkryssaren ska vända ut mot rätt destination igen efter en mängd felnavigeringar.
Kaptenen och lotsen höll presskonferens i dag, med Nederländernas VM-trupp som tema, och sa som väntat ingenting om United mer än “fråga United”.
Det här ska inte ens Where’s Ed kunna sumpa, även om det ryktats ihärdigare än på länge att Spurs förhandlar med enväldeshärskaren från Amsterdam. Lyckas inte United presentera LvG innan det läcker ut till Ladyman, Ogden & co så är det bedrövligt oskickligt.
När det gäller Rios abrupta farväl i går var det lika illa skött som mycket annat varit sedan Edward Woodward tog över som en av de mäktigare männen i fotbolls-Europa. Visserligen försökte Ferdinand påstå att det var hans beslut att lämna klubben, men det kan jag inte tänka mig. Om inte annat så säger den här meningen i hans avskedsstatement en hel del om det:
“Circumstances didn’t allow for me to say goodbye the way I would have liked but I’d like to take this opportunity to thank my team-mates, staff, the club and the fans for an unbelievable 12 years.”
Man skulle konspiratoriskt kunna tänka sig att Manchester United var långsint och gav igen på Rio efter att denne dels fuckade upp dopningstestet, flirtade med Chelsea och förhandlade till sig ett superkontrakt och under säsongen inte gjort någon vidare reklam för sig själv som erfaren superstar. Men så cynisk tänker jag inte vara. Jag tror helt enkelt att Where’s Ed inte kan bättre. Så medan Vidic fick ett pampigt farväl med tal på Old Trafford och allt fick hans radarpartner, som varit i klubben fyra år längre, smyga ut genom bakdörren.
Inte särskilt snyggt.
So vad härnäst för Peckhampojken som jag håller som #3 (bakom Vida och Jaap) av de mittbackar jag sett i Unitedhistorien? Alternativ lär inte saknas. USA, Mellanöstern, Kina och till och med Premier League finns att välja bland. Skulle QPR gå upp upp finns chansen att återförenas med tränaren som gav honom A-lagsdebut som 17-åring i West Ham. Redknapp snackade som ni kanske minns för några år sedan, som Spursmanager, om att han försökt värva Rio. Den stora frågan är dock om Rio verkligen vill spela i Premier League med en klubb som kanske slutar bakom United kommande säsong?
Nej, mer troligt är att han följer i Becks fotspår och dra till Los Angeles där behovet av kepsar är aningen större än i norra England. Skulle det bli av skulle United ställas mot både Rio och Vida i juliturnén på andra sidan Atlanten. Märkligt värre.
Tråkigt att inte min Rio fick se Rio d.ä lira live, men ändå vackert att han hann komma upp i rätt nummer på sina födelsedagströjor i alla fall.
* I går plockades Welbeck, Smalling, Jones och Rooney ut i VM-truppen. I dag var det afrotankens och Addie J:s tur i Belgien och DDG:s och Matas tur i Espana. Spanjorerna har dock lurat lite med en 30-mannatrupp och kan då mycket väl låta The Perfect Man stanna hemma. Den bredde har dom.
* I morgon är det U21-final på Old Trafford, icke att förglömma.
James Wilson > Chelsea.