Kulor en masse

al

Edward Woodward kan anklagas för mycket och utan att ta i från tåspetsarna kan jag säga att han anklagats för mycket. Men att påstå att han är en usel pengaman när det kommer till sponsoravtal är som att säga att Berbatov har bedrövlig bollkontroll. Gårdagens besked om att Adidas under de kommande tio åren ska pumpa in MINST 8700 miljoner kronor i United skakade om. Inte bara fotbollsvärlden utan hela fucking ekonomisektorn på klotet.

Det är fantastiskt, bisarrt och helt enastående.

Adidas stålar är flera hundra miljoner mer än Sir Alex Ferguson totalt handlade spelare för under sina nära 27 år som manager. Jag har väl aldrig hört på maken!

I och med denna ENORMA affär kan vi räkna med att United inte bara lovat att bibehålla majoriteten av sina 659430 miljarder fans utan även att värva ett par pojkar med tyngre namn än Vanja Milinkovic. Oavsett vad vissa medier rapporter skriver så är det namn av Vidal- eller Pogbastatus som hägrar. Så klart. Det är inte färdigshoppat med Herrera och Shaw. Det finns inte, oavsett hur mycket mindre Glazyrernas skuld har blivit, att vi nöjer oss med detta. Och för dem som försvarare jänkarna: Gör’nt. Glazyrerna har kostat United hundratals och åter hundratals miljoner, vi har halkat rejält efter övriga lag i transferutlägg och hamnade till slut sjua i ligan som en direkt följd. Det spelar ingen roll hur läget är i dag – utan Malcom Fucking Glazer hade inte läget varit som det är. Men verkligheten är ofta svår att fly ifrån och det är ingenting annat att göra än att acceptera med motvilja och förakt. Däremot blir jag förbannad när jag läser andra försvara Glazyrerna och skriva/säga ”se nu! Allt är bra! Det var ju ingenting! Lånen är snart borta!”.

För fan.

Adidas, Aon, Chevrolet hade givetvis kommit in i bilden med sina miljarder oavsett om Glazyrerna ägt oss eller inte. Manchester Uniteds varumärke har knappast blivit starkare tack vare Glazyrerna. Det har blivit värt mer tack vare att det är just Manchester United. Om det råder i min värld absolut inga tvivel.

Nog med rant.

Nu väntar vi in nästa gubbe. Och först in blir förstås ingen mindre än Louis van Gaal som kommer med ett VM-brons i bagaget. Den i omklädningsrummet som inte ser LvG som en man som kan lära honom ett och annat om fotboll lär åka ut med huvudet före – och då snackar jag inte om några plan till USA.

Frågan är om holländarnas kanske mest respekterade tränare genom tiderna har någon nyköpt spelare bredvid sig under sin första presentation som Unitedmanager. Jag tvivlar. Hans ego är aningen för stort för att ge utrymme åt en superstar ytterligare på presskonferensen.

Frågan är också hur många som fick äran att flyga in i världens vackraste luftrum i går förmiddag tillsammans med honom.