Lite så känns det. Detta var inte roligt. Alls. Jag vet inte varför jag trodde att saker skulle vara annorlunda bara för att vi gick in i en ny säsong, men man tänker väl att en ny säsong ska kunna innebära en nystart, och att det som gick snett föregående säsong rättas till inför nästa. Men nej. Och så dålig stämning det varit inför matchen idag, i synnerhet sedan elvan släpptes, var det längesedan jag som supporter kände av. Nog för att det alltid gnälls på startelvan när den släpps, men jag har sällan upplevt en sådan shitstorm som sociala medier bjöd på idag. Den främsta kritiken var givetvis riktad mot Mourinho, och även utan facit i hand får man faktiskt säga att statelvan innehöll ett och annat märkligt beslut. Det blir extra störande eftersom hans laguttagningar allt oftare känns som ett statement, och med ett värdelöst resultat mot Brighton i ryggen rör det såklart upp känslor hos de allra flesta. Ingen kan ju ha missat hur lack Mourinho är över att inte fått/lyckats värva ännu en medioker mittback till sin ivrigt växande samling bänkade försvarsspelare, men att använda truppen som någon form av missnöjesdemonstration är förkastligt och oprofessionellt, och jag är helt säker på att det främst var det som kostade oss poäng idag. Men sagt är sagt och gjort är gjort, och där stod vi med tre mittbackar varav en bestod av Ander Hererra. Herregud, skjut mig. Förstå mig rätt, jag är en av de som älskar Hererra av hela mitt hjärta, men detta var ju bara fel. Han fick en otacksam uppgift bortom all jävla rättvisa som finns, men i Mourinhos värld är allt en piñata om man slår hårt nog..
Såhär i efterhand känns det konstigt att tänka att man satt i paus och inte var helt förkrossad. För trots tvivel kring startelvan kändes det ändå som vi hade kontroll på matchen, med både överlägset stort bollinnehav och flest/bäst chanser. Luke Shaw var bäst på plan de första 45 minuterna, och gjorde en av sina bästa halvlekar jag sett honom göra i Unitedtröjan. Sen vet i fan vad som hände i paus? Jag sitter här, 45 minuter senare, i chock. Vilket totalt kollektivt jävla meltdown. Vad hände? Tottenham var ju inte ens så bra? Rent krasst kan man säga att lagen hade varsin halvlek, ändå står vi nu här med en tremålsförlust. Vi är tydligen så sårbara att det räcker med 45 bra minuter för att straffa oss på det här sättet. Tottenham var bra, men inte så bra.
Det blir såklart mycket fokus på managern vid den här typen av förluster, men jag kan verkligen inte se någon annan förklaring än att problemen i United kommer uppifrån. Absolut, vi släpper in tre mål i situationer som är tre mer eller mindre individuella misstag, men truppen är inte så dålig som 0-3 mot Spurs eller 3-2 mot Brighton visar. Och därför måste man nu på allvar ställa sig frågan vad det är Mourinho faktiskt erbjuder. För i nuläget är det varken attraktiv fotboll eller attraktiva resultat, och då måste någonting hända.
Ã…ngest:
- Allt, egentligen.
- Oroväckande att vi fortfarande saknar en tydlig struktur. Vi är inne på vår tredje säsong med samma manager. Dagens startelva innehöll ett enda nyförvärv, övriga har spelat ihop ett bra tag, vissa i åratal. Försvarsspelet får inte se ut såhär under de förutsättningarna, oavsett hur många mittbackar managern nekats att köpa. I synnerhet inte med Lindelöf på bänken och Bailly utanför truppen.
- Valencia. Mitt lilla hatobjekt (ja, vi gÃ¥r way back där) En del i den oklarhet United uppvisar vecka efter vecka och som stör mig nÃ¥got oerhört är att vi saknar en tydlig lagkapten. Inte för den sakens skull en kapten som gapar och skriker eller lever jävel mot domare och motstÃ¥ndare. Men kom igen, Roy Keane didn’t die for this. För övrigt är karln en usel fotbollsspelare, en stÃ¥ndpunkt jag aldrig kommer vika ifrÃ¥n.
- Mourinho sa efter matchen att vi spelade “very well”. Det ger mig Ã¥ngest. SÃ¥ mycket Ã¥ngest.
Inte ångest:
- Vår första halvlek förtjänar att lyftas fram. Framför allt offensivt. Fram till Spurs andra mål kändes det som att vi hade det i oss att åtminstone kunna fortsätta skapa chanser. Och det gjorde vi väl, men vi förlorade initiativet helt, och då körde Spurs över oss.
- Lyfter endast fram en spelare idag. Jaja, vet vad ni tänker. Shaw är min stående punkt (tillsammans med De Gea som idag petas från listan för första gången i mannaminne) oavsett hur värdelös han varit pga älskar honom till himlen och tillbaka, men idag var han lysande i första halvlek och fortsatt bra matchen igenom. Är genuint lycklig för hans och allas vår skull, för sanna mina ord, den pågen kommer bli fantastisk.
- Ska se Smallings brytning vid Delle Allis (tror jag det var?) framfart på repeat resten av veckan.
Jag hoppas till alla gudar som eventuellt inte finns men som trots detta tillbeds att vi tar med oss den första halvleken och glömmer allt som hände efter minut 47 typ. Mer finns inte att säga. Överlåter till Mourinho eller frivillig bloggläsare att analysera vad som gick snett och går och lägger mig istället. Kanske vaknar jag upp imorgon och inser att detta bara var en obekväm dröm och att matchen inte spelats än. Vilken utopi ändå, att få vakna till en värld där Ander Hererra inte tvingas spela mittback.