So long, José, and thanks for … well, what?

Embed from Getty Images

Nyheten om Uniteds å så nonchalanta avskedsbrev angående José Mourinhos avgång var lika förbluffande som spelarnas insats på Anfield häromkvällen.

Alltså inte särskilt häpnadsväckande.

Men det är likväl en dundernyhet som skakar både fotboll- och idrottsvärlden i grundvalarna. Det spelar fortfarande ingen roll att detta är den tredje managern som får foten från Glazyrerna post-Fergie. United är fortfarande förstasidesstoff everywhere och idag är inget undantag. Fuck Trump, skit i regeringsbildande och om julafton blir snöig eller regning. Det finns bara ett Manchester United.

Bloggen har givetvis reaktioner att bidra med, så håll i hatten och häng med!

José fick för lång tid på sig, eller hur?

Mats: Sannerligen. Det stod klart redan under andra halvan av förra säsongen att det här var en match made mellan heaven and hell. Hans stora ego och Uniteds ännu större dito befann sig helt enkelt inte på samma våglängd. Med tanke på Sir Bobbys reservationer angående Mourinho redan innan han kom in i klubben, är det med facit i hand lätt att konstatera att han hade rätt. Och jag vill bestämt minnas att jag fortfarande inte gett min uppfattning om vad jag tyckte om att han blev vår manager. Han borde givetvis ha gått redan i somras när han upptäckte att han inte fick de spelare han ville, men samtidigt kan jag förstå honom ur ett själviskt perspektiv. Det är som att vara i ett förhållande man egentligen inte vill vara i, men ”om jag beter mig som ett as tillräckligt länge så kommer hen att göra slut så slipper jag göra det och så får jag massor med pengar också”. Glazyrerna var till slut tvungna att göra det första (och sista) movet. Inte för supportrarnas skull så klart, utan endast av ekonomiska skäl.

Lisa: Verkligen, han fick två och ett halvt år för mycket. Var helt emot honom redan från början, av många anledningar, varav den med lägst innehåll av svordomar och grova tillmälen är att Mourinho aldrig någonsin så länge jag ens vetat vem han är spelat den typ av fotboll som jag vill att United ska spela. Sen får man ju säga, även med facit i hand, att Mourinho där och då var ett level upp från Van Gaal, och jag kan väl på ett sätt förstå logiken i att vilja ha någon med hans erfarenhet och kunnande. För Mourinho är ingen idiot (jo, det är han visserligen, men inte när det kommer till fotboll), han var bara tvärfel för United.

Han var varken en succé eller ett fiasko, eller?

Mats: Med tanke på att han fick två och ett halvt år på sig och ändå inte lyckades visa upp en spelidé skulle jag säga att han var ett hejdundrande fiasko. Titlarna till trots. Med den självsäkerheten, den meritlistan och den erfarenheten av Premier League är det fanimej ingenting annat än en jävla skandal att Manchester Fucking United spelar på Anfield som vore de Macclesfield. När Liverpoolkompisar hör av sig och ynkar mig, då är gränsen för länge sedan passerad.

Lisa: Well, nja. Hade han gått i somras då han på allvar började visa sitt missnöje med Ed och övrig ledning så får man väl ändå säga att han lämnat med hedern i behåll. Men som det ser ut nu är vi faktiskt inte better off än när Fergie lämnade. Lukaku gör inte bättre ifrån sig än Welbeck gjorde, Matic presterar generellt inte bättre än Cleverly och Darmian eller Rojo är då fan inte bättre än Rafael. Fergie lämnade en delvis medelmåttig men överpresterande trupp, Mourinho lämnar en medelmåttig men grovt underpresterande trupp. Detta och den hajp som fanns kring honom när han kom och förväntningarna det skapade tycker jag nog ändå gör hans tid i United till ett rungande fiasko.

Vilket är det bästa respektive sämsta minnet du har av United under Mourinho?

Mats: Det bästa är lätt: När han fick sparken (och även när jag fick se Jorge Mendes uttalande om att han var alldeles tillfreds i klubben nyligen). Jag kan inte uppbringa mig att säga Europa League-titeln eftersom jag alltid kommer att anse att det är ovärdigt att United överhuvudtaget är med i den turneringe. Det sämsta är alla dessa ovärdiga och deprimerande mötena han haft med pressen genom åren. Herrejösses vad oinspirerad jag känt mig som supporter. Varför klaga på allt utåt? Varför såga de unga spelarna? Varför beklaga sig över uteblivna transfers och andra lags förbättringspotential? Visst, det kan ha handlat om signaler till ledningen (som ju aldrig uttalar sig), men det blir så jävla ledsamt i längden. Fy fan. Och när dessutom titlarna uteblir och United än en gång kommer längre och längre från den titel som verkligen betyder någonting så fungerar det givetvis inte. Det blev ohållbart till och med för blodsugarna på andra sidan Atlanten. Dom som bara bryr sig om pengar upptäckte till slut att det kanske skulle bli lite mindre pengar än vanligt och ryckte ut.

Lisa: Jag har nog inga bra minnen. Låter ju för jävligt men så är det. Kommer aldrig förlåta honom för all den tid han tagit från mig och mitt United. Att vi kom tillbaka till CL-spel var något som gladde mig enormt, men det är inte direkt något jag vill credda Mourinho specifikt för. Det minnet tillhör inte honom, det är bara något som råkade ske under hans tid som manager. Det sämsta minnet måste vara alla idiotiska intervjuer och presskonferenser han gjort, hans smutsiga tre fingrar i luften och hans ”respect, respect, respect”, och alla de gånger man kokat över hans beteende och undrat vem fan han tror att han är. Usch ett sånt hopplöst mansexemplar, som en bortskämd, dum snorunge.

Och nu då? Nu är allt frid och fröjd och United kommer att vandra som tåget tillbaka till toppen?

Mats: Men vad fan, det fattar ju till och med Phil Jones naprapat/massör/sjukgymnast, att det inte är så enkelt. Att sparka Mourinho är ju bara lösningen på ett större problem. Och eftersom ingen tänker sparka vare sig Glazyrerna eller Woodward så förblir dessa enorma bölder kvar på sjukdomen som The Football Club Formerly Known as Manchester United Football Club har förvandlats till. Det är sorgligt att se klubbar som Liverpool, Juventus (ajuste, den var ju oväntad, den vinsten) och Bayern springa ifrån oss, inte bara på planen utan även utanför den. Någonting måste förändras från grunden och jag är tyvärr väldigt skeptisk till att det någonsin kan hända med nuvarande ägare och pajas som värvningsansvarig.

Lisa: Om det bara vore så :'( Nej, vi har en lång väg kvar, och arbetet börjar nu. Det är nu vi måste göra jobbet från grunden, och det kommer ta tid. Jag var inne på det lite i mitt förra inlägg, och håller fast vid det. Det verkar nu mer eller mindre klart att Solskjær tar över säsongen ut, möjligen med Phelan som sin assisterande och det tror jag är ett bra beslut. Man ska såklart inte förvänta sig några underverk nu bara för man älskade Solskjær som spelare, men jag hoppas vi kan hålla oss över ytan och kanske till och med våga spela lite rolig anfallsglad fotboll. Det är väl ungefär det jag förväntar mig av oss, det riktiga bygget börjar till sommaren. Som sagt, Ed och Glazers lär vi få dras med, och det gör det ännu viktigare att vi vår rätt tränarteam till laget. Jag personligen har en önskelista på hur jag vill att det ska se ut, men inte riktigt vem eller vilka som ska fylla dessa platser. I nuläget är jag bara glad att vi sluppit Mourinho, jag minns inte senast jag kände mig så lättad.