Watford it is.

Hur, alltså HUUR ska man kunna fokusera på matchen när man bara har Ole i huvudet? Är så jävla kär i United just nu! Som min kära bloggkollega sa för ett par veckor sedan: OGS är det nya OMG. Ja, OMG indeed. Jag har fortfarande inte landat i det här. Ole Gunnar är manager för United. Herre min JISSES vad sjukt. Och nu ska man helt plötsligt lämna den här kärleksbubblan en stund för att tänka på något så avlägset som en match mot Watford? Orimligt. Men vi gör ett försök då.

Watford it is, äntligen lite riktig fotboll efter ett landslagsuppehåll som i vanlig ordning varit tristessen personifierat. Medan det verkligen hänt grejer (läs: utsetts tränare) i klubben finns det inte mycket att rapportera från de respektive landslagen. Lite skador, avhopp, dålig stämning i allmänhet och agenter med hybris, ni vet det vanliga tramset, inget mer än så. Det bästa man kan säga är väl i så fall att detta uppehållet för en gångs skull kom med lite timing. Efter ett omtumlande (minst sagt) avancemang i Champions League och sedan två tunga förluster kändes det nästan skönt att få lite andrum. Medan de senaste landslagsuppehållen har tenderat att äga rum mitt i ett par väldigt bra perioder för oss så känns det åtminstone bra att det inte var det som hände den här gången.

Watford huserar just nu på en åttondeplats i ligan, 15 poäng bakom oss som ju som bekant ligger femma i dagsläget. Personligen hoppas jag på att Ole-effekten á la Cardiff kommer tillbaka. Och då menar jag inte Oles failade tid som manager för Cardiff (GUD NEJ) utan lyftet han och spelarna stod för i hans första match som caretaker manager, och som sträckte ut sig till ett långt God damn segertåg. Det hoppas jag på.

Det har ju, som alltid och i synnerhet kring landslagsuppehåll, spekulerats en del kring eventuella skador och så. Glädjande nog verkar det inte vara så illa som det låtit ryktesvägen tidigare i veckan, tvärt om har flera spelare som jag trodde skulle kunna vara borta synts till i truppen. Det gör det kanske inte mycket enklare när man ska spekulera i startelvan, men gör ett försök. I mål startar vi med De Gea. Känns rimligt. Shaw ska vara med i truppen men har ju också befarats skadad så frågan är om inte Dalot startar till höger och att Young spelar till vänster i backlinjen. I mitten gissningsvis Smalling och Jons, såvida inte Lindelöf är tillbaka efter sitt barnafödande, då går han troligen in istället för Jones. Mittfältet tror jag i all sin enkelhet båstår av Pogba, Herrera och McTominay/Matic. Sedan kan jag inte bestämma mig riktigt med tror det kan bli Martial till vänster, Rashford i mitten och Lingard till höger. Kluven (som vanligt) vad gäller Lukaku, men om han också startar kan det bli på bekostnad av Matial gissar jag, och att man då spelar både Lukaku och Rashford som anfallare.

Nu ska jag återgå till att lovsjunga och tillbe Ole, och varenda fotbollsgud som finns i den röda himlen.

Stay classy reds, and have a good night. But mostly; stay classy.