Lugn och kassaskåp och hårt arbete

Man njuter mer när de här matcherna kommer nuförtiden, va?

4-0 var lika kassaskåpssäkert som siffrorna visar, och de egna offensiva produkterna stod för delikatesserna tillsammans med den (nåja) gamle filantropen från Burgos.

Fenomenalt:

  • Marcus Rashfords fantastiska form och säsong fortsätter. Redan innan de två målen mot Norwichs syntes det att den unge britten var het. Han dribblade, sköt och hittade löpningar som han gör när han är i ordentligt slag. Det är ju helt sjukt att grabben redan bränt av 200 matcher för United. Fortsätter han i det här tempot är han också upp på topp 20 av mesta målgörare för United redan nästa år. Ever. Wow.
  • Det var väl inte bara jag som tänkte ”han sätter den i bortre” när Greenwood fick bollen? Så underbart att ha en spelare som får pulsen att gå upp bara när man ser honom få bollen i rätt lägen.
  • Juan Mata har haft en mager säsong, både spel- och poängmässigt. Men Norwich blev en härlig påminnelse om vilken delikat spelförståelse och vänsterfot som fortfarande finns i veteranens repertoar. När han får utrymme och löpningar framför sig kan det bli så.
  • Brandon Williams må göra till synes enkla misstag då och då (vilket är helt förståeligt), men helhetsbilden är givetvis att ynglingen numera är otvivelaktig etta som vänsterback. Fixade straff, missade öppet mål – det är en helt annan offensiv till vänster än det är till höger i United nowadays.

Unitedstandard:

  • De Gea stod i princip sysslolös matchen igenom för ovanlighetens skull. Avstånden mellan nollorna har varit alltför långa för att det ska kännas ”normalt”. Men att spanjoren fortfarande brinner för både nollor och United märktes när han räddade Cantwells (som överreagerade som om De Gea gjort en utomjordisk insats) och Norwichs enda riktiga chans i slutet av första halvlek.
  • Maguire var som genom Guds försyn tillbaka på planen, och trots en del tveksamma insatser, såg han och – framförallt – Lindelöf till att hålla Norwichs tonåriga anfall kort.
  • Okej, det var inte på en direkt hörna, men det var ändå i samband med en sådan som United gjorde mål. Höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag såg Martial gå upp och nicka in bollen.
  • Arbetsinsatsen var härlig att skåda, och att den verkligen höll i sig matchen igenom. Spelarna ville fortsatt framåt och låg på Norwich och pressade, trots den stora ledningen. Härligt!

Tveksamheter:

  • Jag kan inte hjälpa att fortfarande vara tveksam till Andreas Pereira. Visst, han hade sina stunder i går, med fina framspelningar (minns när han gav Williams tom kasse), men han väljer så ofta fel alternativ.

Sist:

  • Ingen Young i truppen. Ingen Lingard i truppen. Nu ska vi inte dra enorma växlar av det, men det minskar ju knappast sannolikheten att kaptenen de facto är på väg bort från klubben. När det gäller Lingard återstår det väl mer att se, först och främst om uppgifterna om att Raiola och han skakat tass stämmer.
  • Missnöjet med ägarna och herr Woodward vädrades högt och tydligt världen över på Old Trafford denna gång. Och detta i stor Unitedledning, vilket gav sångerna extra emfas.