“You saw how much Manchester United missed him last season, and you have seen what a difference he has made when he has come back this year.” Orden är Thierry Henrys och de får också sammanfatta varför undertecknad tycker Paul Scholes är säsongens spelare i hela PL.
Paul Scholes är en virtuos. Göran Bolin skrev följande i Dagens Nyheter den 25 november 2006: ”Viasat Sports expertkommentator Glenn Hysén använder med förkärlek uttrycket ´han var bättre för två-tre år sen´ och i fallet Scholes stämmer det verkligen.” Nej, det stämde inte den här gången heller för de svenska tabloidexperterna. Det blev alldeles galet. Rent åt helvete för att tala klarspråk. I det lilla landet Sverige har tabloidexperterna länge ignorerat Scholes storhet, det enda de vill lyfta fram är engelsmannens något brutala tackling mot Håkan Mild en het junidag på Wembley 1999. Pajaser och pellejönsar, mer finns inte att säga.
För mig är det en nästan oförståelig insats engelsmannen från Salford gör denna säsong, fullt jämförbar med den han gjorde under säsongen 2002/03, då han tillsamman med Ruud van Nistelrooy sköt ligaguldet till United. Att komma tillbaka efter ett halvårs uppehåll från fotboll och vara bättre än Frank Lampard och Steven Gerrard vittnar om en viss kapacitet. Undertecknad har alltid älskat Scholes förmåga att sprida passningarna över banan. Det kan vara både de patenterade yttersidorna till kanterna, en långboll på 60 meter eller ett pass som den mot Milan på Old Trafford. Vidare är Scholes positionssäker, tacklingsvillig och duktig i defensiven. Hans skott och nickar är oöverträffliga. Målet mot Aston Villa den 23 december 2006 är bara ett mål i mängden. Vem minns inte målet mot Bradford borta säsongen 2000/2001 eller det mot Everton hemma säsongen 2002/03?
I dagens trupp är kanske Wayne Rooney den som påminner mest om Scholes. Denne sade efter matchen mot Milan på Old Trafford: ”I see him do it every day in training. He’s brilliant. He is a joy to play with, a genius.” Scholes framgång står att finna i disciplinen. Aldrig har några skandaler uppdagats. Istället ligger hemligheten i att han, precis som Ryan Giggs, ständigt tränat passar och övrigt på The Cliff eller Carrington. Så föds genier. Tack Eric Cantona för att du visade vägen.
Det har gått en tid sedan jag först fick upp ögonen för Scholes. Det var tidigt nittiotal och match borta mot Queens Park Rangers på Loftus Road. Sviker inte minnet nickade han in ett patenterat nickmål. Över 13 år senare håller han samma höga nivå och är en av de två främsta katalysatorerna (Nej, jag har inte glömt Ronaldo!) bakom ligaguldet. Så tack Paul Scholes för den fina säsongen och att du berikat vår klubb med ännu flera oförglömliga händelser! Du är säsongens spelare!
Av: Jesper [Den här artikeln har importerats från en gammal version av Muss.se.]