MUSS.se / blogg

Femte raka, olé olé.. Ännu en seger i Oles regi. Kan knappt förstå det, känns lite som i en dröm. Matchen var i sig kanske inte speciellt drömmig, men å andra sidan blev den väl ungefär vad man kunde vänta sig med så många förändringar från senast. Lite rörigt, ganska osammanhängande, men trots allt klasser bättre än Reading och en fullt rättvis seger.

Bra:

• Först och främst, igenkänningsfaktorn på den här typen av vinster är underbar. Det var sådana här matcher vi alltid spelade mot typ Tottenham förr; inte speciellt roligt, spännande eller inspirerande men tryggt, ganska stabilt försvarsmässigt och trots allt säkra segrar. En av de styrkor som finns i Uniteds DNA, att vinna fastän man inte spelar särskilt bra eller kanske ens med sina bättre spelare mot motståndare som är bra, men inte jättebra. Dagens United har väl inte direkt gjort sig kända för att kassera vinster i den här typen av matcher, men nu känns det som om vi är tillbaka på riktigt, men samtidigt börjat något nytt. Underbar känsla.
• Otroligt gött att Lukaku fick göra mål igen, men matchen igår handlade nog snarare om hans fysiska prestation. Han var inte planens gigant, långt ifrån, men att få spela 90 helt okej minuter var en bra början på vägen tillbaka för honom, och som Ole sa innan matchen så vill han ha Lukaku med och i form att konkurrera om en startplats. Sen var målet som sagt en härlig bonus och viktigt för hans självförtroende.
• Och så kom den äntligen, dagen då Tahith Chong fick göra sin debut i Uniteds a-lag. Efterlängtat! Han blev för övrigt den 229:e spelaren att göra just detta. Det blev såklart ingen Rashford-liknande debut men klart godkänd och ett inhopp som gav mersmak. Mer Chong åt alla!
• Carrick skrattar och ler! Har någon på riktigt sett Carrick se lite glad ut på bänken en enda gång under Mourinhos ledning? Tycker bara man har sett honom sammanbiten och allmänt brooding, men så har ju visserligen varken han eller vi haft så mycket att glädjas åt på ett tag.. Well, Happy Carrick är tillbaka. Ole får oss alla att le <3
• Viktigt att få hålla nollan igen. De Gea stod för ett fint clean sheet senast och nu Romero mot Reading. Och alla som själva spelat fotboll vet hur viktigt det är för självförtroendet även för försvararna att lyckas hindra motståndarna från att göra mål. I synnerhet igår när vi inte hade en särskilt ordinarie backlinje känns det skönt att få hålla nollan. Ett extra shoutout till Darmian som gjorde ett utmärkt jobb som mittback också.

Buu:

• Finns egentligen inte mycket att klaga på i en sådan här match som trots att den inte var så underhållande faktiskt innehöll många glädjeämnen. Blev aningen besviken över att Mason Greenwood inte togs med i matchtruppen, men vad jag hört var han lite småskadad? Hade såklart också gärna sett att Garner fick ett inhopp, men eftersom Alexis linkade av halvskadad han också så blev det inte av oavsett.
• Och på tal om Alexis. Den stackarn har verkligen inte sina bästa månader i karriären just nu. Först ett låångt uppehåll med en envis skada och andra privata angelägenheter att tampas med, och nu höll han inte matchen igenom. Likt Lukaku gjorde han inget större avtryck den tiden han var på planen bortsett från assist till Lukakus mål, men det var trots allt desto viktigare att få 90 minuter från start. Tyvärr blev det inte så, och det är jäkligt synd för jag längtar ihjäl mig efter att få se den riktiga Alexis i hela sin prakt. Förhoppningsvis kommer det.
• Jag ser fortfarande inte det som alla andra verkar se i Fred. Jag har ett förslag; ni som ser massa skills i Freddan och tycker han är så hyvens, hör av er till mig och Mats så kör vi en Fredbingo nästa match! Priset blir äran i att ha fått mig att se vad som egenltigen är grejen med honom, för just nu gör jag det verkligen inte.

Allt för denna gång mina vänner. Nu tycker jag att ni ska ladda upp inför damlaget som möter London Bees vid 15.00. Visas på MUTV. Gör det!

Äntligen, ÄNTLIGEN dags för FA-cup. Som ni frekventa läsare känner till är det min personliga favoritturnering, så jag blir alltid lite extra sprallig när det börjar dofta Wembley. Och nu när United har lyft på ett sätt jag inte trodde var möjligt, då är man ju nästan euforisk. Och som det perfekta lilla körsbäret på toppen av min chocolate and raspberry sundae kan det även bli så att vi får se en liten preview av Uniteds framtid då både James Garner och Tahith Chong finns med i truppen idag. Lite besviken då jag trodde att Mason Greenwood och Angel Gomes var de som skulle få chansen i första hand. Men är överlag nöjd, även om jag tror att varken Chong eller Garner startar idag.

Ole hintade på presskonferensen tidigare i veckan att han ville ge ett par starter till både Alexis och Lukaku, och detta gläder mig något oerhört. Vad Alexis beträffar har vi ju inte ens sett en bråkdel av fotbollsspelaren vi köpte från Arsenal. Jag anser att en Alexis i form är den bästa utespelare vi har i klubben, efter Pogba givetvis och strax före Martial, och det skulle vara en förbannad fröjd att få se honom blomma ut igen. Det är ju lite det som är spännande med de här äldre herrarna, som vi i vår trupp får räkna Alexis till. Hos unga spelare ligger spänningen i att inte veta vad man får, men att se en potential och följa dess utveckling. Hos de äldre vet man kanske i och för sig inte alltid heller vad man får (och här har vi Lex Di María..) men man vet någonstans ändå vilka de är och vad de kan. Därför känner jag enbart spänning och förväntan när jag tänker på vad Ole skulle kunna göra för att få Alexis att bli Alexis igen.

Och angående Big Rom.. Jag vidhåller fortfarande att Lukaku är den bästa målskytten vi har i klubben. Men som med alla andra (här har vi Lex Fellaini igen) är ju detta under förutsättning att han används på det sätt och i den roll han är absolut bäst. För Lukaku är ingen targetspelare, detta är något Mourinhos spelstil verkligen bevisat. Många frågar sig nu var och hur det ska finnas plats för Lukaku, i synnerhet sedan Ole tog över och Rashford fått chansen och gjort så utmärkt ifrån sig centralt, och hur Lukaku ska passa in i Oles United. Jag tänker dock att det enbart kommer göra livet lättare för Rom. Istället för att med en halvdan första touch behöva ta ner långbollar från De Gea, med ryggen mot mål och fyra försvarare bakom sig tror jag han kommer få använda sina styrkor på ett mycket bättre sätt sett till hur vi spelar nu. Med ytterbackar som ligger högt, kantspelare som utmanar och vågar driva framåt och in i banan kommer Lukaku förhoppningsvis få de bollar som han utifrån sina styrkor kan förvalta bättre. Korta svaret: jag tror inte Oles spelstil kommer ligga Big Rom i fatet, tvärt om. Det är nu han kommer få självförtroendet tillbaka, och då kommer målen som vi alla såklart vet att han har i sig.

I skrivande stund är det lite drygt en och en halv timme tills elvan släpps, och jag måste säga att det känns lite extra kittlande idag med den trupp vi har med oss. Jag tror vi startar med Romero i mål. Backlinjen är något skadeskjuten, så tror inte Lindelöf (som på sistone varit ett djur btw) får sin välbehövliga vila idag, utan att han startar tillsammans med Jones i mitten, och att de får Dalot och Shaw till höger, respektive vänster om sig. Bailly är som bekant avstängd, Rojo och Smalling är skadade, liksom Pogba. Sjukt svårgissat innermittfält med tanke på den trupp som är med, men gissar ändå på Fellaini, Fred och Mata, under förutsättning att Fellaini känner sig 100% fit. Det snackades lite i veckan om att han inte ens skulle vara aktuell att åka med, men nu är han det. Har svårt att se Ole spela Mata på högerkanten så där går eventuellt Pereira in, med Lukaku centralt och Alexis till vänster.

Nu tycker jag att ni liksom jag drar på er den röda tröjan (kanske Giggs är ett passande val idag?) och kickar igång denna underbara lördag. Party like it’s 99!