Carlos Tévez gjorde sitt första mål då han nickade in 1-0 i dödens minut. Då hade Chelseas John Obi Mikel redan varit utvisad i en kvart. Det blev för mycket. Louis Saha säkrade segern i slutminuten. Han slog in den straff han själv hade ordnat. Fem raka segrar vittnar om en stigande form. Keep up the good work, boys.
Sir Alex gjorde inga överaskningar i startuppställningen, utan ställde upp enligt min införrapport. Det innebar en 4-4-2 uppställning med Tévez från start tillsammans med Rooney.
Avram Grant valde Ferreira istället för Belletti vilket jag antog. Däremot spelade Ben Haim mittback medan Alex satt på bänken. Dessutom spelade man med fem mittfältare på plan. Makelele spelade tillsammans med Mikel och Essién centralt. Cole och Malouda fick därmed fria roller längs kanterna bredvid en central striker i Shevchenko.
Manchester United (4-4-2):
VDS
Brown, Ferdinand, Vidic, Evra
Ronaldo, Carrick, Scholes, Giggs (K)
Rooney, Tevez (Saha, 78)
Bänken: Nani, Piqué, O’Shea, Kuszczak
Chelsea (4-3-2-1):
Cech
Ferreira, Ben-Haim, Terry (K), A Cole
Mikel, Makelele, Essien
J Cole (Pizarro, 75), Malouda (Wright-Phillips, 68)
Shevchenko (Kalou, 59)
Bänken: Cudicini, Alex
Första halvlek:
Chelsea anlände till Manchester och steg ut pÃ¥ Old Trafford. Avram Grant stod öga mot öga med Sir Alex Ferguson. Ett Chelsea han coachat i syfte att vinna mittfältskampen mot Scholes och Carrick. En kamp pÃ¥ mitten som slutade i en tidig sorti för John Obi Mikel. Den norsknigerianske “forna Unitedspelaren” (Ja, han var trots allt kontrakterad – ett tag) agerade livsfarlig gentemot Evra och var ytterst nära att träffa i sin obehärskade satsning. Domaren valde att visa det röda kortet, detta med en halvtimme spelad. Utvsisning eller inte? En svÃ¥r bedömning för en neutral bevittnare. Själv var jag, tillsammans med Old Traffords publik, belÃ¥ten med domslutet. I och med utvisningen sprack Grants planer delvis, även om Essién och Makelele fortfarande fanns till hands. United kontrollerade dock den första halvleken pÃ¥ ett bra sätt.
Långt innan Mikels utvisning, i inledningen av matchen, skapade Wayne Rooney en farlig målchans. Detta efter ett hårt skott som Cech utmärkt räddade till hörna. Efter 20 minuter kokade Old Trafford då Evra utmanade Joe Cole i straffområdet. En duell som mycket väl kunnat sluta med en straff som utgång. Chelsea hängde för övrigt med bra i inledningen och matchen var jämnn. Men efter utvisningen blev det för svårt och United kunde spela ut sitt register.
United fortsatte att forcera. Anfallsduon, som gjorde sin första match tillsammans, samt Ronaldo var de som skrämde Chelseaförsvaret främst. Även Paul Scholes lyste klart och Ryan Giggs visade prov på goda lösningar och var mycket nära att göra det förlösande 1-0 målet.
United var totalt överlägset och var ett nummer större än Chelsea vad det än gällde i den första halvleken. Att inte målet kommit var bara ren oflyt och frågan var inte om det skulle komma, utan när. Svaret blev i den 45e minuten, dödens minut. Ett psykologiskt viktigt mål som till sist blev avgörande. Ryan Giggs slog ett fint inlägg med vänster yttersida från högerkanten. Inlägget nådde lille Tévez som kom flygande och nickade in 1-0. Detta blev Carlos Tévez första mål i Unitedtröjan. Ett mycket väl valt tillfälle.
1-0 i halvtid var rättvist, även om det kunde varit fler. Chelsea, utan Ballack, Lampard och Drogba, var förvånansvärt uddlöst. Kanske lyste även Mourinho med sin frånvaro. Londonlagets fans kommer aldrig glömma den frispråkige portugisen. Än mindre förlåta att han tvingades (?) avgå. På läktaren skrek fansen hans namn, gång efter gång.
Andra halvlek:
Ett decimerat Chelsea hade fortsatta problem i ösregnet på Old Trafford. United styrde och kontrollerade matchen på ett suveränt sätt. Det var en fröjd för ögat att se United så fruktansvärt stabila. Ända från försvaret till anfallet. Motståndarspelarna verkade desperata och Joe Cole borde visats ut efter en ful satsning på Ronaldo. Den förstnämnde klarade sig undan med en varning. Å andra sidan ska Rooney vara tacksam att han fick vara kvar då han, med en varning sedan tidigare, huvudlöst tacklade Ashley Cole.
United skapade inte lika många målchanser i den andra halvleken utan väntade klokt ut klockan då Chelsea inte alls var på samma nivå en dag som denna. Grant gjorde dock sitt då han försökte mana på en offensiv i slutet. Både Pizarro, Kalou och Wright-Phillips avslutade matchen. Sheva byttes faktiskt ut innan timmen var spelad.
Det var trots allt en annan inhoppare som fick det sista ordet sagt. Louis Saha ersatte en tröttkörd Tévez med ca 10 minuter kvar. Saha ordnade en straff i matchens näst sista minut. Detta var en omtalad situation då Saha föll alldeles för enkelt och stackars Ben Haim kunde nog inte tro sina öron när domarens pipa ljöd. Återigen tackade vi för det, vi Unitedfans alltså. Saha slog därefter in den straff han ordnat, mitt i målet. Inte speciellt bra, men den gick ju trots allt in.
Med facit i hand:
United gör en bra match och dominerar kraftigt. Försvaret var i vanlig ordning fruktansvärt stabilt. Detta trots att Gary Neville saknas. Brown är en fullgod ersättare, även om han egentligen trivs bäst centralt. Detta kryddat med VDS, Vidic, Ferdinand och Evra är i mina ögon världens bästa försvar – just nu. Mittfältet kändes för dagen mycket bra. Giggs och Ronaldo var vassa pÃ¥ kanterna och Scholes/Carrick lyckades bra pÃ¥ mitten. I anfallet rev och slet Rooney som vanligt medan Tévez äntligen gjorde mÃ¥l! Mycket skönt för denna och hoppet om att det ska lossna nu är stort. Även om argentinaren egentligen inte är nÃ¥gon utpräglad mÃ¥lskytt. Dominansen var mot Chelsea, men inte “det” Chelsea. Detta var ett lag utan bÃ¥de hjärta och hjärna. Det förlorade man den 19onde september dÃ¥ José Mário dos Santos Mourinho Félix inte längre tillhörde Roman Abramovitjs maskin.
En maskin som numera inte tycks fungera.
Gula kort:
Rooney
Brown
J Cole
Terry
Rött kort:
Obi Mikel
MÃ¥l:
1-0 Carlos Tévez, 45+3
2-0 Louis Saha, 89
Publik: 75.663
Av: Jimmy [Den här artikeln har importerats från en gammal version av Muss.se.]