MUSS sångbok [VI]: The Flowers of Manchester

Det är den 6 februari 2009 och här på MUSS vill vi förstås hylla The Busby Babes. Att det nu har gått 51 år sedan olyckan i München betyder förvisso att den mediala uppmärksamheten är mindre i år än förra året men Matt Busbys lag har alltid en plats i våra hjärtan. Låt oss aldrig glömma.

Med detta i åtanke är det självklart så att den sjätte delen av MUSS sångbok kommer att handla om München 58. Unikt för den här delen av sångboken är att den inkluderar låtar som aldrig har varit påtänkta som läktarsånger, varken av textförfattaren eller bland Uniteds supportrar. Flera, mer eller mindre kända, artister har skrivit om en olycka som berörde så många på så många olika sätt. Dessa artisters texter förtjänar en plats i MUSS sångbok.

Geoff Bent, Roger Byrne, Eddie Colman, Duncan Edwards, Mark Jones, David Pegg, Tommy Taylor och Billy Whelan (spelare).
Walter Crickmer (sekreterare), Tom Curry (tränare) och Bert Whalley (tränare).
Willie Satinoff (supporter).
Alf Clarke, Don Davies, George Follows, Tom Jackson, Archie Ledbrooke, Henry Rose, Frank Swift och Eric Thompson (journalister).
Kenneth Rayment (pilot), Bela Miklos (reseledare) och Tom Cable (flygvärd).

Vila i fred.

Manchester United will rise again. Manchester United will never die.

[xxxi A] The Flowers of Manchester

[melodi: High Germany]

One cold and bitter Thursday in Munich, Germany,
Eight great football stalwarts conceded victory,
Eight men will never play again who met destruction there,
The flowers of English football, the flowers of Manchester.

Matt Busby’s boys were flying, returning from Belgrade,
This great United family, all masters of their trade,
The pilot of the aircraft, the skipper Captain Thain,
Three times they tried to take off and twice turned back again.

The third time down the runaway disaster followed close,
There was slush upon that runaway and the aircraft never rose,
It ploughed into the marshy ground, it broke, it overturned,
And eight of the team were killed as the blazing wreckage burned.

Roger Byrne and Tommy Taylor who were capped for England’s side,
And Ireland’s Billy Whelan and England’s Geoff Bent died,
Mark Jones and Eddie Colman, and David Pegg also,
They all lost their lives as it ploughed on through the snow.

Big Duncan he went too, with an injury to his brain, [1]
And Ireland’s brave Jack Blanchflower will never play again,
The great Matt Busby lay there, the father of his team,
Three long months passed by before he saw his team again.

The trainer, coach and secretary, and a member of the crew,
Also eight sporting journalists who with United flew,
And one of them Big Swifty, who we will ne’er forget,
The finest English ’keeper that ever graced the net.

Oh, England’s finest football team its record truly great,
Its proud successes mocked by a cruel turn of fate,
Eight men will never play again, who met destruction there,
The flowers of English football, the flowers of Manchester.

[1] Alternativt ”with an injury to his frame”. ”Frame” är mer korrekt än ”brain” men ”brain” är vanligare. Rapporterna efter Duncans död nämner ingen hjärnskada, däremot skador på många olika kroppsdelar.

#####

[xxxi B] The Flowers of Manchester (originalet)

[melodi: High Germany]

One cold and bitter Thursday in Munich, Germany,
Seven great football stalwarts conceded victory,
[1]
Seven men will never play again who met destruction there, [1]
The flowers of English football, the flowers of Manchester.

Matt Busby’s boys were flying, returning from Belgrade,
This great United family, all masters of their trade,
The pilot of the aircraft and the skipper Captain Thain,
Three times they tried to take her up and twice turned back again.

The third time down the runaway disaster followed close,
There was ice upon the wings and the aircraft never rose, [2]
It ran upon the marshy ground, it broke, it overturned,
And seven of the team were killed when the battered aircraft burned.
[3]

Roger Byrne and Tommy Taylor who were capped for England’s side,
And Ireland’s Billy Whelan and England’s Geoff Bent died,
Mark Jones and Eddie Colman, and David Pegg also,
Before the blazing wreckage went ploughing through the snow.
[4]

The trainer, coach and secretary, and a member of the crew, [5]
Also eight sporting journalists who with United flew,
And one of them was Big Swifty, we never will forget,
The greatest English ’keeper who ever graced a net.

They said that Duncan Edwards had an injury to his brain, [5] [6]
They said that Jackie Blanchflower would never play again,
Matt Busby he was lying there, the father of the team,
[7]
Six months or more did pass before he saw another game. [8]

Oh, England’s finest football team its record truly great,
Its proud successes mocked by a cruel turn of fate,
Seven men will never play again, who met destruction there,
[1]
The flowers of English football, the flowers of Manchester.

[1] Originalet säger sju döda, den moderna versionen åtta (Duncan Edwards avled den 21 februari 1958).
[2] Den tekniska undersökningen visade att det var skräp på landningsbanan, inte is på vingarna, som var orsak till olyckan.
[3] Åtta döda, inte sju, och ett delvis annorlunda ordval i den moderna versionen.
[4] Här är texten delvis ändrad i den moderna versionen. Noterbart är att ”blazing wreckage” används i båda versionerna men i olika verser.
[5] I den moderna versionen kommer vers fem före vers sex.
[6] Duncan avled till följd av skadorna han fick i samband med olyckan.
[7] Här är texten delvis ändrad i den moderna versionen.
[8] Busby återvände till England och såg United förlora FA-cupfinalen 1958 på plats på Wembley, knappt tre månader efter München. Originalet säger att det tog sex månader eller mer innan Busby såg en fotbollsmatch igen, sannolikt för att författaren (när han skrev texten) trodde att Busby som tidigaste skulle vara tillbaka till säsongsstarten 1958/59.

#####

Varje år den 6 februari samlas människor under Münchenplaketten vid Old Trafford för att sjunga The Flowers of Manchester. Sången skrevs av Manchesterbon Eric Winter en kort tid efter olyckan i München 1958, för att hylla och minnas The Busby Babes. Texten publicerades anonymt (det är vanligt bland folkmusiker att publicera texter anonymt, för att ge materialet ett större värde) i folkmusikmagasinet Sing, i oktober 1958, med en not om att melodin var High Germany. Länge förblev textförfattaren okänd för allmänheten. Strax innan han avled berättade emellertid Winter, som var redaktör för Sing, för Tony Davis (medlem i The Spinners) att det var han som skrev texten. Att den informationen har kommit allmänheten till känna kan vi tacka Red News Teresa McDonald för. McDonald träffade Davis på en jazzfestival i Italien och frågade Davis vem som skrev texten, svaret förmedlade hon senare via Red News.

Dagens version är, som ni ser ovan, inte identisk med originalet. Originalets text, framför allt informationen om Duncan Edwards och att texten nämner sju döda istället för åtta, vittnar om att The Flowers of Manchester måste ha skrivits en kort tid efter olyckan. Den moderna versionen arbetades fram av Liverpoolbandet The Spinners tillsammans med folksångaren Ewan MacColl. The Spinners blev också, 1962, det första bandet att spela in sången. Senare har sången spelats in av Salfordbandet Hanky Park, folksångaren Terry Mechan och Mick Groves.

Idag är antagligen Hanky Park det band som är mest förknippad med The Flowers of Manchester. Folkmusikduons version är den som har spelats på Old Trafford de senaste åren och de arrangerar även allsången under Münchenplaketten varje år (dels den 6 februari och dels inför den hemmamatch som är närmast årsdagen av Münchenkatastrofen).

Mick Groves, Unitedsupporter från Salford och medlem i The Spinners, spelade in en ny version förra året. Groves framförde den nya versionen i halvtid när United besegrade Portsmouth med 2-0 den 30 januari 2008. Det är också Groves förtjänst att The Spinners över huvud taget spelade in The Flowers of Manchester.

Melodin är High Germany, även om The Spinners använde melodin från Ewan MacColls The Ballad of John Axon. P.g.a. The Spinners samarbete med MacColl ryktades det länge att det var just MacColl som hade skrivit texten, men idag kan vi alltså konstatera att det ryktet var falskt. High Germany är en gammal brittisk folksång.


The Flowers of Manchester (Sir Alex Ferguson et al).


The Flowers of Manchester (Mick Groves).

[xxxii A] Manchester United Calypso

[melodi: Manchester United Calypso (Edric Connor)]

Oh Manchester, Manchester United,
A bunch of bouncing Busby Babes,
They deserve to be knighted,
When they’re playing in your town,
[1]
Get yourself to that football ground, [2]
Take a lesson, you will see, [3]
Football thought by Matt Busby.

Down on Maine Road’s greasy pastures, [4]
Play a load of dozy bastards,
Colin Bell, the city ace,
A ruptured duck has got more pace,
Oh Manchester, Manchester United…

Now football is a funny game, [4]
Played in the sun, played in the rain,
And the team that gets me excited,
Is Manchester, Manchester United…

They’ve got a player who can tackle and run, [4]
Well he goes by the name of Tony Dunne,
Oh Manchester, Manchester United…

They’ve got a player who can run for miles, [4]
Well he goes by the name of Nobby Stiles,
Oh Manchester, Manchester United…

They’ve got a player who can beat all the rest, [4]
Well he goes by the name of Georgie Best,
Oh Manchester, Manchester United…

[1] Alternativt ”Whenever they’re” eller ”If they’re”.
[2] Alternativt ”Be sure to get” eller ”You must get”.
[3] Alternativt ”come and see”.
[4] De fem verserna presenterade här hörs sällan idag.

#####

[xxxii B] Manchester United Calypso (originalet)

[melodi: Manchester United Calypso (Edric Connor)]

Now football is a pleasant game,
Played in the sun, played in the rain,
And the team that gets me excited,
Manchester United,

Manchester, Manchester United,
A bunch of bouncing Busby Babes,
They deserve to be knighted.

If ever they’re playing in your town,
You must get to that football ground,
Take a lesson come to see,
Football taught by Matt Busby, and,

Manchester, Manchester United…

They are the greatest team today,
If you don’t believe me go and see them play,
A type of football second to none,
Now they’re at the top of Division One, who?

Manchester, Manchester United…

If ever they’re playing in your town,
Get yourself to that football ground,
Take a lesson come to see,
Wizardry by Matt Busby, and,

Manchester, Manchester United…

It’s the greatest team you’ve ever seen,
They are almost a soccer machine,
They are the best there is no doubt,
So raise a cheer and give a shout, for,

Manchester, Manchester United…

If ever they’re playing in your town,
Get yourself to that football ground,
Take a lesson come to see,
Wizardry by Matt Busby, and,

Manchester, Manchester United…

They are the Busby Babes from Lancashire,
Oh that’s Manchester, Manchester United, Manchester United, who?
Manchester United, Manchester United, Manchester United.

#####

Den här sången är idag mycket populär bland United supportrar, framför allt på bortaplan även om den hörs allt oftare även under hemmamatcher. Originalet skrevs 1954 av den trinidadiske musikern Edric Connor. Den version som hörs på läktarna har arbetats fram allt eftersom tiden har gått, även om små skillnader i texten förekommer beroende på vem som sjunger. Under några månader förra året, i samband med 50-årsdagen av Münchenkatastrofen, syntes sångens refräng på Old Traffords östra fasad, tillsammans med en bild på Uniteds laguppställning i bortamatchen mot Röda Stjärnan den 5 februari 1958 (The Last Line Up).


Manchester United Calypso.


Manchester United Calypso (Edric Connor).

[xxxiii] Forever and Ever

Forever and ever we’ll follow the boys,
Of Manchester United the Busby Boys,
[1]
For we made a promise to defend our faith,
In Manchester United the Busby Babes.

We’ve all sworn allegiance to fight till we die,
To stand by United and the red flag we fly,
There’ll be no surrender we’ll fight to the last,
To defeat all before us as we did in the past.

For we’re Stretford Enders with United we grew,
To the famous Red Devils we’re loyal and true,
To part-time supporters we’ll never descend,
We’ll never forsake you we’ll be here to the end.

For we all remember that ’58 day,
And the plane that once stood on the Munich runway,
As it tried to take off for the third fatal time,
The immortal young Babes were cut down in their prime.

In the cold snow of Munich they laid down their lives,
But they live on forever in our hearts and our minds,
Their names are now legend for the whole world to see,
Why this club’s a religion spelt MUFC.

So bow down before them and lift up your eyes,
For Old Trafford’s glory will always survive.

[1] Idag sjunger vi ”Of Man United the Busby Babes”.

#####

Forever and Ever är en dikt av John Fisher. Dikten publicerades i Uniteds matchprogram i januari 1976. Den första versens två första rader, med en justering enligt noten ovan, har på senare tid blivit en mycket populär läktarsång, som hörs i samband med samtliga Uniteds matcher.


Forever and Ever.

[xxxiv] The Red Flag

[melodi: The Red Flag]

Division One can kiss my arse,
We’re in Division Two at last,
We don’t mind and we don’t care,
We’ll keep the Red flag flying there.

We’ll never die, we’ll never die,
We’ll never die, we’ll never die,
We’ll keep the Red flag flying high,
Cause Man United will never die.

The city fans came out of school,
Manchester was theirs to rule,
But they found to their despair,
That the Red flag was still there.

We’ll never die, we’ll never die…

The Football League should listen well,
Of what United have to tell,
Macari, Doc and Sammy Mac,
Division One we’re coming back.

We’ll never die, we’ll never die…

So when you’re down and feeling blue,
Because we’re in Division Two,
Don’t you fret and don’t you cry,
We’ll keep the Red flag flying high.

We’ll never die, we’ll never die…

United’s flag is deepest red,
It covered all our Munich dead,
Before their limbs grew stiff and cold,
Their hearts blood dyed its ev’ry fold.

We’ll never die, we’ll never die…

So keep United’s banner high,
Beneath its shade we’ll live and die,
So keep the faith and never fear,
We’ll keep the Red flag flying here.

We’ll never die, we’ll never die…

#####

Refrängen på den här sången hörs i slutet av alla Unitedmatcher, oavsett resultat, som en hyllning till The Busby Babes och är en av klassisk Unitedsång. Sången blev populär under mitten av 1970-talet, men somliga hävdar att den hördes redan i slutet av 1960-talet. De två sista verserna, som skrevs av John, adderades betydligt senare och hyllar de som dog i München. Idag är det tyvärr sällan som verserna hörs och när de väl hörs tenderar det att vara på en obskyr pub i samband med en bortamatch i Europa.

Sången är en variant på irländaren Jim Connells låt The Red Flag. Connell ville att melodin skulle vara The White Cockade, men normalt sjungs låten till melodin från den tyska visan O Tannenbaum (i Sverige är antagligen den engelska versionen O Christmas Tree mer känd). The Red Flag förekommer i flera satiriska versioner.


The Red Flag.

[xxxv] All Those Years Ago

Fifty-one years ago, [1]
A team lay in the snow,
Battered and bloodied and some of them died,
And some of them survived.

Charlton and Matt Busby,
They took us to Wem-ber-lee,
We beat Benfica by four goals to one, [2]
All those years ago.

[1] I år sjunger ”Fifty-one years ago”. Texten uppdateras förstås varje år, beroende på antalet år som har passerat sedan München.
[2] Alternativt ”We beat Benfica when we won the cup”.

#####

En sång som fick ett ordentligt lyft förra året. Den har tyvärr inte blivit en läktarklassiker även om många försök att starta sången görs. Texten, som skrevs för många år sedan, uppdateras varje år.


All Those Years Ago.

[xxxvi] The Greatest Team

[melodi: The Wild Rover]

From the dark snows of Munich back in ’58,
I remember a team that was once so great,
Their memory it still lingers on in my mind,
So I’ll follow United ’till the end of my time.

And it’s Man United,
Man United FC,
They’re by far the greatest team,
The world has ever seen.

They fought all their battles in Manchester’s name,
So surrender you bastards you’ll all die in vain,
Other may rise and others may fall,
But the great Man United stay greatest of all,

And it’s Man United…

It’s Glory and Honour the great man he said,
For there’s nothing on Earth like being a Red,
So I’ll follow them far and I’ll follow them near,
I’ll follow United on whisky and beer.

And it’s Man United…

From despair to silverware the great man has brought,
Success to Old Trafford like Matt Busby taught,
First humble beginnings then glorious days,
It just goes to show that sometimes patience pays.

And it’s Man United…

Many Reds doubted those barren first years,
When heroes like Norman were out on their ears,
For they did not realise Sir Fergie’s own plans,
To once more make United the best in the land.

And it’s Man United…

The cup win over Palace was the turn of the tide,
The Rotterdam glory epitomised Manc pride,
The league still went begging for a couple more years,
But the League Cup was captured to silence some fears,

And it’s Man United…

We finally landed the league in the end,
A twenty-six year wait for the old Stretford End,
An occasion so special we’ll never forget,
But as we said then you ain’t seen something yet,

And it’s Man United…

The following year Sir Matt passed away,
We then won the Double a tribute we say,
For he was the father and Fergie’s the son,
For we’ll never relent ‘til the Euro Cup’s won,

And it’s Man United…

The season that followed was hid by a dark cloud,
When Eric jumped feet first and into the crowd,
The press and our haters hoped that he’d go down,
But we knew he’d bounce back to reclaim the crown.

And it’s Man United…

Eric returned to prove the fans right,
And lead in the charge of the mighty Red fight,
The ultimate accolade much warranted price,
The very first team to do the Double twice.

And it’s Man United…

The King has now gone for a role on the screen,
To many Red fans he’s the best that there’s been,
The club’s since moved on to uphold a just cause,
With Manchester United there’s no time to pause.

And it’s Man United…

The nineties a decade forever so Red,
Just who could forget Ole and old Ted?
United’s brave troops looked right out of steam,
When up popped the subs to fulfil Fergie’s dream.

And it’s Man United…

The Champions of Europe greatest of them all,
With Alex’s own brand of breathtaking football,
We’ve now won the lot it’s a glorious tale,
Especially the Nou Camp our own Holy Grail.

And it’s Man United…

#####

Alla lag har en egen version på den här sången. Det är emellertid föga troligt att någon annan klubb har lika många verser (de tio sista verserna är skrivna av Pete Boyle) som United. Trots det är det idag sällan vi hör Uniteds supportrar sjunga den här sången, delvis beroende på att den är så pass populär hos andra lags supportrar.

Melodin är förstås The Wild Rover, en mycket populär folksång med omdebatterad historia. Den anses vara skriven i samband med måttfullhetsrörelsen, vilket daterar sången till 1829 eller senare. Det är förstås ironiskt att den idag används som en dryckessång. Många artister, däribland U2, The Seekers, The Dubliners och The Pogues, har framfört sången.


The Wild Rover (The Pogues).

[xxxvii] There Is a Plaque at Man United

[melodi: What a Friend We Have in Jesus]

There is a plaque at Man United,
It’s underneath the old Main Stand,
It bears the name of Duncan Edwards,
He was the finest in the land.

But he died on Munich’s runway, [1]
Without a tear, without a sound,
His strong body battered and broke,
As he lay helpless on the ground.

From Salford hailed Eddie Colman,
He’d been a Red for all his life,
For the team he’d played for and supported,
Our dear Eddie Colman died.

The oldest Babe was Roger Byrne,
He was the captain of the team,
He gave his life for Man United,
With his best friend Liam Whelan.

The Barnsley boy was Tommy Taylor,
He cost nearly thirty thousand pounds,
He too died on Munich’s runway,
As the plane sleighed on the ground.

But one man survived the aircrash,
And he lived to tell the tale,
Of the boys who played in Red,
For they did not know how to fail.

So we’ll drink a toast to Matt Busby,
And we’ll drink one to that team,
They were acclaimed the whole world over,
They were the finest ever seen.

[1] Duncan Edwards dog på Rechts Der Isar-sjukhuset i München, den 21 februari 1958, 15 dagar efter olyckan.

#####

Plaketten i den här sången är inte den vi idag ser på Old Traffords södra fasad. Sången berättar istället om den ursprungliga Münchenplaketten, som idag är gömd i Old Traffords betong, en del av det gamla Main Stand (det vi idag talar om som South Stand). Plaketten ansågs vara i för dåligt skick för att kunna flyttas i samband med en ombyggnation och en ny plakett framställdes.

Det här är inte den kompletta versionen. Med tidens gång har flera verser förlorats, rimligtvis har det funnits verser om Geoff Bent, Mark Jones och David Pegg.

[xxxviii] If You Know Your Football History

If you know your football history,
If you know the fucking score,
You will know, now realise,
Frank Swift also fucking died,
And you won’t be singing Munich anymore.

#####

En sång som finns representerad på Pete Boyles skiva Bidet Drawn Boyle – United We Sing 6.

[xxxix] We Are Supporters of United

We are supporters of United,
Matt Busby is our King,
Duncan Edwards is our hero,
Eddie Colman is our wizard on the wing,
Tommy Taylor’s centre forward,
They’re the best you’ve ever seen,
For we are the Champions of England,
We are the boys, who play in famous Red and White,
We are supporters of United.
 

[xl] Munich Air Disaster 1958

[melodi: Munich Air Disaster 1958 (Morrissey)]

We love them,
We mourn for them,
Unlucky boys of Red,

I wish I’d gone down,
Gone down with them,
To where Mother Nature makes their bed,

We miss them,
Every night we kiss them,
Their faces fixed in our heads,

I wish I’d gone down,
Gone down with them,
To where Mother Nature makes their bed,

They can’t hurt you,
Their style will never desert you,
Because they’re all safely dead,

I wish I’d gone down,
Gone down with them,
To where Mother Nature makes their bed.

####

Morrissey skrev den här låten och inkluderade den som en b-sida på sin singel Irish Blood, English Heart, år 2004. Indiepoplegenden Morrissey är född i Manchester och är förstås en Unitedsupporter. Moz har framfört låten live vid ett flertal tillfällen och den är inkluderad på hans liveskiva Live at Earls Court, från 2005.


Munich Air Disaster [live] (Morrissey).

[xli] Fifty Years

[melodi: Fifty Years (Pete Martin)]

It’s fifty years, since you were taken, the pride of football, our Busby Babes,
We’ve shed our tears, and watched the newsreels, whilst you have slumbered, in your graves,
Though life’s moved on, the Reds continue, we’ve plumbed the depths, we’ve touched the sky,
Our mem’ries of, the Flowers of Manchester, like Man United, will never die.

Roger Byrne, our worthy captain, Geoff and Eddie, Salford brave,
David Pegg, and Tommy Taylor, Mark and Liam, such pleasure gave,
For all you men, you football stalwarts, death was instant, life was gone,
For fifteen days, of pain and struggle, mighty Duncan, lingered on.

We don’t forget, the other victims, United players who survived,
Some played on, achieving glory, some too injured to make the side,
Our thoughts now turn to all non-players, this tragedy, was theirs as well,
The wretched grief, for friends and families, so far removed from where they fell.

You are the strength and inspiration, for those who play your roles today,
We look for flair and pace and passion, to play the game United’s way,
Though life’s moved on, the Reds continue, we’ve plumbed the depths, we’ve touched the sky,
Our mem’ries of, the Flowers of Manchester, like Man United, will never die.

Will never die, will never die, like Man United, will never die,
Will never die, will never die, like Man United, will never die.

####

Hanky Park-medlemmen Pete Martin skrev den här låten som en hyllning till The Busby Babes i samband med femtioårsminnet av olyckan i München.

Fifty Years (Pete Martin).

[xlii] News and Tributes

[melodi: News and Tributes (Futureheads)]

Cut down in their prime,
In silence, on that day,
February 58, they got what they need,
From Belgrade and back home to sleep.

More than a name, to millions,
What could have been changed,
By all the boys leaving Munich on that day,
The snow came and sent them to sleep.

(This, fall, was, greater than them all,)
News and tributes come leaking (in),
As all eyes turn to Rome,
I forgotten the sadness (feel),
Voices turn us towards.

Cut down in their prime,
In silence, on that day,
February 58, they got what they need,
From Belgrade and back home to sleep.

(This, fall, was, greater than them all)
News and tributes come leaking (in),
As all eyes turn to Rome,
I forgotten the sadness (feel),
Voices turn us towards.
They’re still singing despite the (years),
Sending them back into Rome,
There’s a ringing in the (ears),
That lasts them here to war.

News and tributes,
(Leaking in,
Leaking in,
Leaking in.)


News and Tributes (Futureheads).

#####

The Futureheads är ett indiepopband från Sunderland. Deras album News and Tributes (2006) är namngivet efter en rubrik i Daily Mirror, titelspåret hyllar de som dog i olyckan i München 1958.

[xliii] Busby’s Babes

[melodi: Busby’s Babes (Iain Matthews)]

I’ll see you again my red devil friends,
I’ll hear you around my door,
Touching my life like so many memories before.

I was a child and so easily led,
You were the leaders of men,
Now I doubt in my life if this ever happens again.

Oh how I cried when my mama said,
Busby’s Babes son, they’re dead.

Oh how I remember that miserable day,
When something was taken from me,
Out on a snow covered runway in West Germany.

#####

Den engelska folksångaren Iain Matthews spelade in sången Busby’s Babes a cappella. Sången handlar om hur han som ung reagerade på olyckan.

Tack till Red News för publikationen Great United Songs och till Red Issue för Pete Boyles återkommande artiklar.


MANCHESTERGUIDE
Manchester United Supporters Club Scandinavia är Manchester Uniteds officiella supporterklubb i Skandinavien. Muss.se är supporterklubbens svenska kanal. Vi producerar redaktionellt innehåll på och informerar om supporterklubbens aktiviteter.
© 2019 MUSS.SE   |   OM MUSS & MUSCS   |   HJÄLP MUSS   |   OM MUSS.SE   |   BLI SKRIBENT   |   INTEGRITETSPOLICY   |   KONTAKTA OSS