Tänk vad tillfälligheter gör att saker och ting utvecklas annorlunda.
Jonathan Evans var väldigt nära att lämna Manchester United för fyra år sedan.
Fergie lånade ut Jonny till Roy Keane ett par gånger och nordirländaren själv var 2008 halvt inställd på att skriva på för Rade Pricas gamla klubb:
”If the manager here wants to make it permanent, it is definitely something I want to talk about. I think he has always said he wanted me back. That was a real compliment to have Roy Keane say that.
”Since I have come to Sunderland, playing Premier League games has been tremendous for me. Even from the start, in my second or third game, against Spurs, I was absolutely tortured by [Dimitar] Berbatov. He is a top-class striker but I loved it. I really enjoyed it. It is a lesson you can’t learn unless you are playing.”
Sen smugglades en sabotör in på Carrington som gav sig den på att ge Evans chansen. Mittbackarna, nya som gamla, utrustades med glaskroppar och helt plötsligt blev Evans – out of the blue egentligen – ordinarie i världens coolaste fotbollsklubb. Förra säsongen spelade han 38 matcher totalt och han har stort förtroende hos den adlade gamle hamnarbetargrabben.
Han har själv drabbats av skador, förstås, men även delat fansen i två läger under några år. Själv har jag stått någonstans i mitten, lite som med Anderson (inte med Gibson och Kieran Richardson, där fanns det liksom inget mellanting). Efter en mardrömssäsong 2010/2011 kom han tillbaka starkare under förra ligaåret och under hösten har 24-åringen varit dels bofast centralt defensivt och dels stabil värre trots att vi släppt in en hel del mål.
Den kanske mest fantastiska statistiken hittills är att han tagit över Rio Ferdinands roll som den Unitedförsvarare som aldrig ger bort en frispark.
Hittills har han dragit på sig 0 i ligan.
Noll.
Fascinerande. Med den statistiken är han givetvis ”bäste” back i Premier League och av alla spelare som klarat 90 minuter eller mer är det bara de betydligt mer offensiva Danny Graham och Matt Jarvis som spelat fler minuter utan att fela.
Briljant. Speciellt eftersom han dessutom gjort tre mål redan i år efter att ha varit mållös i över 100 matcher.
Men frågan är vad han skulle ha för status i klubben om Rio, Vidic, Jones och Smalling samtliga var friska och i form. I min värld är han i dagsläget delad tredjehandsval med Smalling. Han är fortfarande lite väl övermodig och har förmågan att visa dobbarna i sina satsningar lite väl ofta. Fråga bara Stuart Holden.
Samtidigt är det underbart att se en egen produkt utvecklas på det här sättet. The Manchester United Way.
Vi köper inga superstjärnor. Vi skapar dom.
* Vasst av Arsenal att vända mot Reading i går.
Jag är säker på att Robin van Persie ångrar sitt klubbyte efter det.
Hoppas att han jävlas med sina gamla polare på det här sättet på lördag. I love it.
Sen smugglades en sabotör in på Carrington som gav sig den på att ge Evans chansen. Mittbackarna, nya som gamla, utrustades med glaskroppar och helt plötsligt blev Evans – out of the blue egentligen – ordinarie i världens coolaste fotbollsklubb. Förra säsongen spelade han 38 matcher totalt och han har stort förtroende hos den adlade gamle hamnarbetargrabben.
Han har själv drabbats av skador, förstås, men även delat fansen i två läger under några år. Själv har jag stått någonstans i mitten, lite som med Anderson (inte med Gibson och Kieran Richardson, där fanns det liksom inget mellanting). Efter en mardrömssäsong 2010/2011 kom han tillbaka starkare under förra ligaåret och under hösten har 24-åringen varit dels bofast centralt defensivt och dels stabil värre trots att vi släppt in en hel del mål.
Den kanske mest fantastiska statistiken hittills är att han tagit över Rio Ferdinands roll som den Unitedförsvarare som aldrig ger bort en frispark.
Hittills har han dragit på sig 0 i ligan.
Noll.
Fascinerande. Med den statistiken är han givetvis ”bäste” back i Premier League och av alla spelare som klarat 90 minuter eller mer är det bara de betydligt mer offensiva Danny Graham och Matt Jarvis som spelat fler minuter utan att fela.
Briljant. Speciellt eftersom han dessutom gjort tre mål redan i år efter att ha varit mållös i över 100 matcher.
Men frågan är vad han skulle ha för status i klubben om Rio, Vidic, Jones och Smalling samtliga var friska och i form. I min värld är han i dagsläget delad tredjehandsval med Smalling. Han är fortfarande lite väl övermodig och har förmågan att visa dobbarna i sina satsningar lite väl ofta. Fråga bara Stuart Holden.
Samtidigt är det underbart att se en egen produkt utvecklas på det här sättet. The Manchester United Way.
Vi köper inga superstjärnor. Vi skapar dom.
* Vasst av Arsenal att vända mot Reading i går.
Jag är säker på att Robin van Persie ångrar sitt klubbyte efter det.
Hoppas att han jävlas med sina gamla polare på det här sättet på lördag. I love it.
