Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Squeaky bum time light coming up

Embed from Getty Images
6
Ibland har han en märklig förmåga att få rätt fastän han gör fel. Efter att Angel Di Maria plockats av – och Ashley Young som gjort bort sig på matchens största chans fick stanna kvar på planen – skapade United i princip ingenting mer än sin “pointless possession football” som Paul Scholes uttryckte det.
Men en ensam kapten mot fem Newcastlespelare, en galen hemåtpassning från en mittback och ett öppet mål senare var ingen annan än Ashley Young matchvinnare.
Louis van Gaals näve i ansiktet på Ryan Giggs efter vinstmålet sa väldigt mycket.
Nu är det upplagt för en makalös vårrysare. Squeaky bum time lurar runt hörnet.
Fick en lavin med snöbumlingar att lossna från hjärtat:

    • Det där målet alltså! Det är inte ens en målchans. Men med en stånkande, frustande och frustrerad Wayne Rooney är det mycket som är möjligt med ett i övrigt underpresterande United. Helt underbart!

Manchester United-klass:

  • David De Gea. Inga monsterräddningar, men är man ett monster behöver man inte svara för det heller. Så följsam, så självsäker, så oerhört hög nivå. Han kan för min del helt sluta prata med van Gaal det närmaste årtiondet, bara han stannar i Manchester.
  • Beslutet att låta Wayne Rooney spendera flera veckor på Uniteds mittfält, till och med som defensiv fältare, ter sig allt knäppare ju mer vi får se honom trivas framåt. Hans touch verkar automatiskt ha blivit några procent bättre och även om han borde satt sitt friläge i första halvlek är han ju som en annan spelare längs fram.
  • Chris Smalling. Växer vidare och nu verkar till och med van Gaal övertygad då han för första gången lät bli att direkt sätta tillbaka Jones i startelvan efter frånvaro.

Positiva tendenser:

  • Första halvlek. Tycker att det var en av Uniteds bästa halvlekar – visserligen mot ett undermåligt motstånd – med flera olika typer av anfallsspel. Det var knappast champagnefotboll, men det var inte heller galet uselt som det varit så ofta. Man får gripa de halmstrån man kan när man tittar på anfallsspelet. Det enda som saknades, precis som det saknats under stora delar av säsongen, var spelet på sista fjärdedelen. Men hjärtat som inte klappat hårt så ofta för Uniteds briljans gladde sig åt kombinationer som exempelvis Di Maria-Young-Rooney (som smekte bollen utanför i friläge, men det är en annan femma).
  • Angel Di Maria. Hans första halvlek innehöll kanske ännu fler galenskaper än senast, då han blev utbytt i paus, men han hade samtidigt mer att säga till om framåt. Han inledde även andra halvlek piggt med flera fina lyftningar, till Rooney och Fellaini. Förstår att han blev förbannad när han plockades av.
  • Antonio Valencias överlappande på kanten i första halvlek! Var i korta episoder som i fornstora dagar!
  • 4-2-3-1 eller 4-1-4-1-uppställningen kan (borde?) vara det LvG satsar på framöver. Det ger utrymme för flexibiltet både framåt och bakåt. I första halvlek hade Herrera utgångsposition högre upp än Blind och United kunde använda sig av ett lite rakare spel.
  • Jonny Evans. Lite försiktig uppgång på hans kurva också. Säker i luftspelet och tog än en gång det säkra före det osäkra. Kan bara vara bra att få ytterligare en nolla bakom sig för honom.

För dåligt:

  • Ander Herreras bolltapp i andra halvlek. Brrr. Tack och lov sköt Cissé världens sämsta skott i omställningen.
  • Vidhåller min ståndpunkt att det är så märkligt att spela Fellaini före Mata i den här typen av matcher då United har 70 procent av bollen. Fellaini med boll – förutom i brösthöjd och över – är inte någon bollartist. Om jag skulle försöka argumentera emot mig själv så skulle jag säga: Fast United kanske inte skulle ha 70 procent av bollen om inte Newcastle var rädda för Fellaini. Fast det skulle dom säkert ändå.
  • Andra halvlek. Newcastle föll ännu längre bak och United visste inte riktigt vad dom skulle göra. Framförallt inte efter Di Marias buttra avsked från planen. Oavsett hur många bollar han tappar så sätter han dels fart på United och dels griller i huvudet på motståndarna. Ett märkligt byte, i klass med Falcao förra veckan.

Innan sängfösaren:

  • Chris Smallings helt feltajmade satsning på Riviere i första halvlek. Given straffspark till Newcastle.
  • Juan Matas Canada Goose-uppsättning bör växa. Spanjoren har inte startat en ligamatch sedan mitten av januari.
  • För att inte tala om Rafael da Silva. Jag tror nu på fullaste allvar, om inte både Valencia och McNair går sönder, att vi sett honom starta sin sista Unitedmatch. Sorgligt men sant.
  • Wilson och Shaw inte ens på bänken?
  • Evans vs Cissé var en märklig situation. Både kom helt fel in i situationen, Cissé följde upp med en eftersläng som en annan dag faktiskt skulle kunna ha gett rött och så fick Newcastle frispark?
  • Den märkligaste statistiken från matchen var ändå att Gabriel Obertan vann dubbelt så många offensiva nickdueller som någon annan spelare på planen. Det var inte direkt vägvinnande, men det är likväl sant.