Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Sorgeresan fortsätter

Embed from Getty Images
Manchester United avslutade ligasäsongen redan mot Arsenal förra helgen.
José Mourinhos pragmatism har sedan några veckor tillbaka knockat alla tankar på att spela “The United Way”.
Jag hoppas verkligen att han vet hur han ska trycka igång on-knappen på spelarna till finalen på Friends.
För det vi fick se på Spurs var bara för sorgligt att se större delen av matchen.
Han spelar högt, Mourinho. Så mycket hänger på matchen i Stockholm och det räcker med ett tidigt rött eller en skada på Pogba för att förstöra så mycket.
Högklassig:

  • Den ende som spelade på tillräckligt hög nivå var också den ende som inte kunde påverka spelet ute på planen. David De Gea fick göra skäl för lönen flera gånger om. Jag kan inte förstå att Mourinho inte spelar sin överlägset bäste målvakt i Europa League.

Behövde inte skynda sig igenom den mixade zonen:

  • Eric Bailly. Ivorianen har haft en mixad (inte bara därför han kan gå lugnt i zonen) debutsäsong i United. Topparna har varit höga och dalarna lika låga. I kväll var han, trots att han petats ut som högerback, Uniteds bäste i defensiven och många gånger även i offensiven. Känns obehagligt att han är avstängd mot Ajax med tanke på hur hans kollegor uppträtt under våren.
  • Anthony Martial sprudlade inte av fantasi och snurrade knappast upp spelare på läktaren en masse. Men han var i alla fall en av få som var på tårna och skapade några lägen, framförallt där han skar in och försökte borra in bollen i bortre. Förarbetet till Rooneys 1-2 var finfint.

Ovärdigt:

  • Alla vet att José Mourinho är så pragmatisk som man kan bli som manager. Och han bestämde sig för länge sen att det är Europa League som gäller och då får det bli som det blir i ligan. Men att mot både Arsenal och Tottenham uppträda på det här sättet är ingenting annat än ovärdigt och så långt ifrån “The United Way” man kan komma. Rent teoretiskt fanns chansen till fjärdeplatsen kvar, medan Spurs “bara” hade andraplatsen att säkra. Ändå gick ett fullkomligt håglöst, oinspirerat och uttråkat United ut på White Hart Lanes gräsmatta för sista gången. Pragmatism kan vara effektiv ibland, men den kan också vara så här osexig.
  • Som alla också vet är United i princip helt ofarliga framåt, men den här gången var även uselt på defensiva fasta. 1-0 kom på hörna, 2-0 kom på frispark. Med Smalling och Rooney som lyktstolpar. Defensiven var som den var i dag.
  • United har vunnit 1 av de 6 senaste matcherna. Självförtroendet kan inte vara på topp inför finalen om det inte hinner bli lite mer klang- och jubelföreställningar mot Southampton och Palace.

Sist:

  • När nu Mourinho valde att lägga ned ligan, varför spelar han inte med fler ungdomar?
  • Varför slänger han in både Herrera och Henrikh i en match som tydligen var förlorad redan på förhand för att sen klaga över att det är för tätt matchande? Jag förstår inte.
  • Mål borta mot ett topp 5-lag! Äntligen! Och mål i open play! Det var det andra på de senaste nio timmarnas spel …
  • White Hart Lane är nu ett minne blott för ligaspel. Och det slutade på samma sätt som det gjorde när jag som 12-åring såg min första Unitedmatch live på arenan. Då var det Gary Lineker som sänkte våra pojkar.
  • Mycket inre styrka ska uppbådas för att kunna med genuin glädje se fram emot matcherna mot Southampton och Palace. United kan som bäst bli femma och då får inte Arsenal slå Sunderland i veckan … Nej, den där sjätteplatsen som varit vår så länge är nog det också vid den här tiden om en vecka också. Och det är som alla vet alldeles för dåligt.