Utlovade lite mer positiva vibes i bloggen senast, men United just nu gör det inte enkelt alltså.. Hade det inte hällregnat på Mourinho igår som något slags bevis på att detta är den bistra verkligheten hade jag nästan trott att hela grejen var en kass hallucination orsakat av min nya hostmedicin, eller möjligtvis ett jävligt taskigt practical joke. Men nej då. Det regnade på Mourinho som det regnade på oss alla. Jag vill mest säga.. att man skulle ju kunna förlåta José Mourinho för detta defensiva, trista, ett skott på mål per match-United om det faktiskt gav någon form av utdelning, och då helst poängmässig sådan. Men noll poäng mot Huddersfield är inte okej. Det. Är. Aldrig. Okej.
Man kan, oavsett man gillar det eller ej, se poängen med det jag hoppas är vad Mourinho försöker göra; forma laget med någon form av disciplinerat försvarsspel som grund, och sedan bygga upp offensiven steg för steg. Problemet med detta är att det nu snarare känns som att vi går bakåt i den utvecklingen än framåt. Vi inledde säsongen med en väldigt anfallsglad och pepp offensiv, utan att för den sakens skull bjuda på baklängesmål till höger och vänster. Och de senaste matcherna har vi slagit av på takten och tempot, antagligen i ett försök att täppa till eventuella möjligheter för spelare som Coutinho och andra läskiga motståndare ute i Europa. Tyvärr är det som hänt att vi istället totalt gett bort initiativet i matcherna, vilket lett till att vi skapar mindre framåt samtidigt som vi blivit väldigt mycket mer sårbara bakåt. Se på de mål vi släppte in igår. Man kan absolut hävda att det är individuella spelares enskilda misstag, men vid en närmare titt så är båda målen resultat av misstag som sker i flera led, även om det såklart är lätt av beskylla exempelvis nu då Mata och Lindelöf för den mest akuta idiotin. För det var bara med Guds försyn och ren jävla tur som inte Smalling eller någon annans misstag inte fick samma katastrofala följder. Min poäng är att jag tror man missar anledningen till att vi släpper in de här målen om man väljer att bara se dem som individuella misstag som hade undviktis om Matas ben eller Lindelöfs huvud bara varit 5cm längre och kommit åt de där bollarna som nu istället hamnade bakom De Gea. Detta är inga tillfälligheter. This is the work of the Special One.
Tidigare i veckan argumenterade jag för att det enda som kan bidra till att vi någonsin kommer vara i närheten av att vinna ligan är att börja ta de viktiga poängen mot topplagen. Då utgick jag såklart ifrån att vi även kommer vinna mot mindre namnkunnigt motstånd (så som nykomlingarna i ligan till exempel..) men jag inser nu efter att ha sett lagets och managerns agerande mot Huddersfield att konsekvenserna av The Mourinho Way kan ge oss större problem än en utebliven ligatitel. Men jag kanske bara drar för stora växlar av en förlust mot ett skitlag, vad vet jag.
Hiss
- Tänkte göra en poäng av att Valencia (trots det sinnessjuka målet han gjorde för ett tag sedan) inte är så bra som han var förra säsongen. För det är han inte, men faktum är att han tillsammans med Matic i mitt tycke var en av få som får godkänt i gårdagens insats. Nej, Valencia blir aldrig någon konstnär men när mer än halva gänget beter sig som att de skiter i vilket är det skönt med någon som visar lite driv och hjärta.
- Martial inledde med att vara otrevlig. Sen fortsatte han att vara otrevlig. Det gillar jag! Finns inget så uppfriskande som en ärligt förbannad uppsyn. Mer sånt!
- På begäran av Muss-bloggens fina läsare ska vi självklart hissa De Geas tekniska nummer, som för övrigt numera är min favorit-gif. Hiss hiss hisseli hiss.
- Alla classy reds som trots frustration och tyngre tider än vi kanske är vana vid historiskt står ut med eländet och stöttar sin klubb. Som sitter på Old Trafford, på puben eller hemma i soffan i 90+ minuter varje match och bryr sig till 110% varenda gång. Ni är de riktiga hjältarna.
Piss-diss
- Vill rådissa hela grejen med att komma i Unitedtröja och en månadslön på ett par hundra lax och vara initiativlös mot Huddersfield. Eller vilket annat motstånd som helst. Kan bli så sjukt ledsen och lack på hela situationen. Fan, man går och ser fram emot detta hela veckan. Nej, man går hela livet och ser fram emot helgen när ens United spelar. Och så får man 2-1 i röven av Huddersfield och sen ska man gå vidare och längta efter nästa match. Förlåt men jag tycker det är orimligt. Som supporter känner jag mig sjukt besviken. Det kan, och ska kanske, vara tungt att vara fotbollssupporter ibland, men den likgiltighet och trötthet United ingjutit i mig de senaste åren ploppar upp direkt vid sådana här matcher. Min relation till United just nu är den mest ojämlika någonsin. Kan inte vara annat än ledsen. Fan.
Vi hörs.