Vi önskade oss något att tro på, det var precis vad vi fick. I en regnig match på Goodison Park såg Manchester United till att det nya året inleddes på bästa sätt genom en bortaseger mot Everton med 2-0. Målen stod Anthony Martial och Jesse Lingard för och det var inte vilka mål som helst. På framspelning av Paul Pogba, två gånger om, trädde de in varsitt skott i målvakten Jordan Pickfords vänstra kryss. Otagbart.
Första halvlek gav vibbar av de senaste tunga matcherna, där det gick trögt och skapades få målchanser. I andra halvlek kom United ut som ett helt annat lag och Paul Pogba dominerade i sin roll som offensiv mittfältare, frigjord av Nemanja Matic och Ander Herrera.
Efter att United legat på med en hel del farliga chanser, bland annat ett stolpskott från Juan Mata, kom det förlösande målet i 57:e minuten då Anthony Martial borrade in bollen i det bortre hörnet. Lättnaden av det målet var påtaglig och United kunde äntligen spela ut. Att 2-0 kom var långt ifrån orättvist men ack så viktigt, men det satte framförallt punkt på matchen.
Paul Pogba kom äntligen till sin rätt
Efter den senaste tidens bristande insatser var det många som ropade på förändring. José Mourinho verkar ha dragit samma slutsats och ställde i den här matchen ut laget i en 4-3-3-formation, vilket medförde en efterlängtad framflyttning i banan för Paul Pogba. Frigjord av Nemanja Matic och Ander Herrera kom fransmannen äntligen till sin rätt. Spelglädjen var påtaglig och det var precis den finurligheten som saknats. Tillsammans med tre rörliga offensiva spelare i Anthony Martial, Jesse Lingard och Juan Mata gjordes det mycket svårt för Evertons backlinje.
I sin favoritroll fick vi se Pogba blomma ut, med sin breda repertoar och två öppnande assist var han i högsta grad en avgörande faktor till att United tog tre poäng. Välförtjänt blev han sedan tilldelad pris som lagets bästa spelare i matchen, efter att fansen röstat fram honom på Uniteds twitter-sida.
Vi fick äntligen se något att bygga på och jag håller alla tummar jag kan på att laget i fortsättningen konstrueras vidare i det här spåret. Jag tar mig friheten och gör om ett citat som uttryckts av många; att köpa Paul Pogba och inte spela honom i hans bästa position är som att köpa en Ferrari men använda den som en Fiat.
Backlinjen
Efter beskedet om Ashley Youngs avstängning i tre matcher fick Victor Lindelöf chansen som högerback i dagens drabbning. Efter en si-så-där första halvlek stängde svensken, med hjälp av övriga laget, igen högerkanten och spelade enkelt men smart. Det är tydligt att positionen som högerback inte är hans bästa position, men lämnar ändå planen med godkänt i mina ögon.
Att Antonio Valencia saknas är dock påtagligt, han betyder mer för offensiven är många tycks tro. Med sin löpkapacitet och snabbhet bidrar han både med bredd i spelet och en rutin som annars inte finns på den positionen för tillfället.
Phil Jones senaste matcher är sannerligen värt att hyllas. Hårt, robust och viljestarkt styr han upp backlinjen trots att de olika mittbackskollegorna brustit i kvalité den senaste tiden. I mina ögon har 25-åringen tydligt tagit klivet upp som vår bäste mittback bakom den evigt skadade Eric Bailly.
Bredvid Jones för dagen spelade Marcos Rojo, som vackert men viktigt täckte Omar Niasses farliga läge i första halvlek. Rojo spelade upp sig efter senaste insatsen mot Burnley som han beundransvärt skakat av sig. Jag hoppas förvisso att någon säger till argentinaren att sluta skjuta från omöjliga avstånd, det faktum att Rojo hade tredje flest skott i United idag (tre stycken) understryker markant detta.
På vänsterbacks-positionen har Luke Shaw de senaste veckorna övertygat och bör till sist ha gjort den positionen till sin egen. I matchen mot Everton var han formidabel och satte knappt en fot fel. Det är väldigt kul att se Shaw göra gott ifrån sig och för hans egen del, samt fansens, behöver han nu fortsätta i den inslagna vägen och definitivt inte dra på sig någon mer skada.
Jesse Lingard, vilken form
Med sju mål och två assist på sina nio senaste matcher i Premier League, har Jesse Lingard varit Uniteds överlägset bäste spelare den senaste månaden. I matchen mot Everton ökade han på sin poängskörd med ännu ett mål (alltså det sjunde för säsongen) när han punkterade drabbningen i den 81:a minuten. Efter ännu en inspirerande insats börjar jag nu undra om 25-åringen nu nått sin peak, eller om vi har ännu mer att vänta. Av den nuvarande formen att döma vågar jag tro att vi ännu inte sett toppen. Efter att ha varit hårt ifrågasatt av såväl utomstående fotbollstyckare som klubbens egna supportrar, har han nu tystat kritikerna och etablerat sig som en av de absolut första José Mourinho skriver upp i startelvan.
Dont Even Talk Too Much 🤫🤭🤐 #NoWords pic.twitter.com/7DdjhJ4qsK
— Jesse Lingard (@JesseLingard) January 1, 2018
Efter matchen hyllades Lingard välförtjänt av sin manager (länk till citatet hittar du på MEN’s hemsida här);
”De här pojkarna, det är en sak att vara en ung talang och en annan sak att vara en mycket bra spelare och vissa kan inte göra det hoppet. De går från stor potential som unga spelare till vanliga spelare och jag tror att Jesse gör det hoppet.
Han är mer konsekvent, mer anpassningsbar, han förstår spelet och de olika positionerna. Han går i en bra riktning. ”
Nytt år, nya möjligheter
År 2017 lämnar vi med två pokaler i form av en Ligacup-seger och en vinst i Europa League. Med matchen mot Everton som en fin start på 2018 kan vi nu blicka framåt mot det nya året med vind i seglen. Förhoppningsvis har United tagit lärdom av den svaga december-formen och blivit både bättre och starkare. Med en andraplacering i ligan (för närvarande) och en åttondelsfinal i Champions League mot Sevilla framför oss, har vi alla möjligheter till ännu en säsong av framgång.
Res med oss till Manchester!