Embed from Getty Images I serien klassiska matcher ska vi idag kolla pÃ¥ en drabbning mellan Manchester United och Liverpool. Vi blickar tillbaka till 1985 och semifinalerna i FA-cupen. Det kom att bli ett möte som bjöd pÃ¥ dramatik i 210 minuter och där United till slut gick vinnande ur striden. PÃ¥ den här tiden var FA-cupen fortfarande stor. Det vill säga stor pÃ¥ riktigt och inte som idag mest en turnering för ”Arsenal”. Den engelska fotbollen dominerades pÃ¥ den här tiden av Liverpool, även om de just den här säsongen inte ens var bästa klubb i sin egen stad. För all sin dominans kunde Liverpool emellertid aldrig sätta United pÃ¥ plats. Klubbarna möttes 25 gÃ¥nger pÃ¥ 1980-talet, med bara fyra vinster för Liverpool (varav tvÃ¥ i ligacupen) medan United vann tio gÃ¥nger. Ja, sÃ¥ sent som ett par veckor före semifinalen hade United vunnit med 1-0 pÃ¥ Anfield i ligan. Jag har inte lyckats komma över hela matcherna, men väl halvtimmeslÃ¥nga sammandrag. En anledning till att jag valde de här matcherna var för att jag ville studera Bryan Robson. Det hade jag inte mycket för. Baserat pÃ¥ höjdpunkterna (som givetvis inte är optimala för att studera en central mittfältare) var Captain Marvel inte överdrivet involverad i spelet, även om han stundom spelade huvudrollen. Laguppställning Uniteds manager Ron Atkinson valde samma startelva i bÃ¥da matcherna. Inte nog med det, den enda avbytaren – ja, fortfarande bara en avbytare – Mike Duxbury blev kvar pÃ¥ bänken i 210 minuter. Sedan nÃ¥gra veckor tillbaka hade Atkinson flyttat ner Norman Whiteside som vänsterytter. Den unga nordirländaren Whiteside hade dessförinnan petats som anfallare till förmÃ¥n för Frank Stapleton. När mittbacken Kevin Moran därefter gick sönder flyttade Paul McGrath ner som mittback och dennes lucka pÃ¥ mittfältet fylldes av Gordon Strachan. DÃ¥ öppnades en lucka pÃ¥ kanten och den fylldes av Whiteside. PÃ¥ högerbacken spelade John Gidman medan Graeme Hogg tog platsen bredvid McGrath i mittförsvaret. Gary Bailey (mÃ¥lvakt), Arthur Albiston (vänsterback), Jesper Olsen (högerytter), Bryan Robson (mittfältare) och Mark Hughes (anfallare) var givna startspelare. Liverpool: Grobbelaar, Hansen, Lawrenson, Neal, Beglin, Lee, MacDonald, Wark, Whelan, Dalglish, Rush. Nicol och Walsh ersatte Lee och Rush till match tvÃ¥. Första mötet FA-cupens semifinaler spelas pÃ¥ neutral plan. PÃ¥ den här tiden var det geografin som bestämde spelplats, varför Goodison Park i Liverpool och Maine Road i Manchester var de tvÃ¥ aktuella arenorna. Det blev United som fick resa till Liverpool men vi fick Ã¥tminstone spela i rött. Det var en väldigt blÃ¥sig dag i Liverpool, sÃ¥ blÃ¥sigt att det tvivelsutan pÃ¥verkade spelet. Liverpool tar kommandot frÃ¥n avspark men ganska snart tar United över. Med vinden i ryggen skapar vi hörna pÃ¥ hörna utan att fÃ¥ utdelning. Den första stora chansen faller till Norman Whiteside, sedan Liverpools mÃ¥lvakt Bruce Grobbelaar missbedömt ett inkast. Tyvärr är Whiteside inte medveten om hur mycket tid han har pÃ¥ sig och det blir inget av det hela. Hur Grobbelaar tog sig igenom de bÃ¥da matcherna utan att bjuda United pÃ¥ nÃ¥got mÃ¥l begriper jag inte. GÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng kliver han ut för att ta hand om inlägg bara för att helt missbedöma bollen. Efter paus dominerar United och nu börjar spelövertaget mynna ut i mÃ¥lchanser. Hughes och Strachan fÃ¥r fria lägen men skjuter svagt mitt pÃ¥ Grobbelaar, som senare gör en stark räddning frÃ¥n Hughes. Embed from Getty Images Liverpools första chans kommer pÃ¥ frispark sedan Ian Rush filmat. Kenny Dalglish skjuter lÃ¥ngt utanför. Till slut fÃ¥r United utdelning pÃ¥ en hörna. Strachans boll skarvas av Hogg till Robson och Uniteds lagkapten avslutar med ett skott som Hughes omedvetet styr i mÃ¥l. Utan Hughes styrning hade Grobbelaar eller en försvarare mest troligt räddat. Detta till trots stÃ¥r Robson noterad som mÃ¥lskytt i historieböckerna. MÃ¥let väcker Liverpool till liv men gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng stöter de pÃ¥ patrull i form av giganten McGrath. NÃ¥gra minuter frÃ¥n slutsignalen inser emellertid Ronnie Whelan att det är lönlöst att försöka i straffomrÃ¥det. Istället för att ge sig i kamp med McGrath sätter han helt sonika bollen i krysset frÃ¥n 25 meter. Därmed gÃ¥r det till förlängning. Där fÃ¥r Strachan första läget men Grobbelaar räddar. Strachan ligger sedan bakom Uniteds andra mÃ¥l, dÃ¥ han vinner boll och drar upp anfall. Bollen vidare till Stapleton, som väggspelar med Hughes och sedan placerar bollen i nät. Stapleton borde ha punkterat matchen, dÃ¥ han fÃ¥r friläge efter inspark frÃ¥n Grobbelaar, men avslutet rakt pÃ¥ mÃ¥lvakten. Liverpool har nÃ¥gon halvchans men United är spelförande och gÃ¥r mot seger. Med nÃ¥gon minut kvar kliver domarna in i handlingen. PÃ¥ en lÃ¥ngboll vinkar linjedomaren för offside. Det ser inte domaren och spelet fortsätter. DÃ¥ drar linjedomaren ner flaggan. Kenny Dalglish mÃ¥ttar en perfekt krossboll och Ian Rush hoppar högst. Bailey gör en fantastisk räddning men Walsh fÃ¥r öppet mÃ¥l pÃ¥ returen. Det oavgjorda resultatet en stor besvikelse för United, som var det klart bättre laget. Uniteds spelövertag borde ha fört med sig en klar seger. Uniteds mittback Paul McGrath var matchens gigant. PÃ¥ mittfältet imponerar Gordon Strachan, även om han fÃ¥r avdrag för svaga avslut. Manchester United – Liverpool 2-2 (0-0) [e. förl.] FA-cupen, semifinal, 13 april 1985 1-0 ( 69) Bryan Robson (Hogg) 1-1 ( 87) Ronnie Whelan 2-1 ( 98) Frank Stapleton (Hughes) 2-2 (119) Paul Walsh Uniteds lag: Bailey; Gidman, McGrath, Hogg, Albiston; Olsen, Robson, Strachan, Whiteside; Hughes, Stapleton Omspelet För omspelet, fyra dagar efter den första matchen, flyttar vi till Maine Road. Nu är det United som mÃ¥ste byta tröjor. De yttre förutsättningarna är bättre och det blir en intensivare match. Grobbelaar gör förstÃ¥s misstag och bjuder Strachan pÃ¥ en jättechans. Phil Neal räddar pÃ¥ mÃ¥llinjen. United är inte lika bra i den här matchen, samtidigt som Liverpool spelar betydligt bättre. Det ger ett stort spelövertag och United tvingas till desperat försvarsspel. De stora chanserna uteblir länge men till slut öppnas en lucka. Liverpool vinner nickduell efter egen inspark och Steve Nicol snurrar med Uniteds försvar i straffomrÃ¥det och lyfter in en lyra. Där hoppar McGrath högst men pÃ¥ nÃ¥got obegripligt vis nickar han bollen i eget nät. Nicol fÃ¥r sedan en jättechans för 2-0 men drar avslutet precis utanför. I pausen – vilket bÃ¥de Atkinson och Robson berättar efter matchen – inspireras United av semifinalen 1983, dÃ¥ underläge förvandlades till seger mot Arsenal. DÃ¥ var det Bryan Robson som kvitterade och sÃ¥ blir det nu ocksÃ¥. I matchens stora stund fÃ¥r han bollen pÃ¥ mittplan och via ett snabbt väggspel med Stapleton blir Robson fri, dÃ¥ Liverpool som vanligt har flyttat fram för att ställa offside. I höjd med straffomrÃ¥det känner Robson motstÃ¥ndarna i ryggen och han avlossar dÃ¥ ett mäktigt skott som lämnar Grobbelaar chanslös. ”Det var trevligt att se den gÃ¥ in,” säger Robson efterÃ¥t och pekar pÃ¥ att han inte haft siktet rätt inställt den senaste tiden. Liverpool tar sedan över igen men utan att skapa sÃ¥ värst mycket. Svettigast blir det för Bailey när Hogg sÃ¥när gör oprovocerat självmÃ¥l pÃ¥ en lÃ¥ngboll. Istället är det United som tar ledningen. Robson, McGrath och Olsen hjälps Ã¥t för att vinna bollen pÃ¥ mittplan och bollen faller till Strachan som drar upp anfall. Skotten lurar ett par motstÃ¥ndare och smeker sedan fram bollen till Mark Hughes som avslutar distinkt. Embed from Getty Images Offside tycker Liverpool men inte domaren. ”De pushade för offside betydligt oftare idag än i första matchen,” kommenterar Atkinson efter matchen. ”Om du spelar pÃ¥ offside riskerar du [att det blir sÃ¥].” Därefter dominerar Liverpool tillställningen. De skapar hörnor och halvchans pÃ¥ halvchans men Bailey behöver bara göra en avancerad räddning, dÃ¥ han tippar Kevin MacDonalds skott till hörna. Ã…t andra hÃ¥llet hinner Grobbelaar förstÃ¥s med ytterligare ett misstag. (Jag har lÃ¥ngt ifrÃ¥n noterat alla misstag Grobbelaar gjorde i de här matcherna. Att han gjorde 628 matcher för Liverpool är fullkomligt obegripligt.) Embed from Getty Images Efter att ha misslyckats med att sparka bollen i mÃ¥l försöker MacDonald istället sparka hÃ¥l pÃ¥ Jesper Olsen. Sträckt ben och dobbarna i lÃ¥ret men bÃ¥da spelarna klarar sig, Olsen frÃ¥n skada och MacDonald frÃ¥n en solklar utvisning. NÃ¥väl, snart tar matchen slut och Unitedsupportrarna invaderar planen för att fira. ”Ja, det är [en fantastisk stund]. För Liverpool är laget att slÃ¥. De har gjort det i Ã¥ratal. De ger dig aldrig en lugn stund när du spelar mot dem, sÃ¥ det är ett fantastiskt resultat för grabbarna,” förkunnar Bryan Robson efterÃ¥t och hyllar sedan Uniteds supportrar, som stöttar laget i framgÃ¥ng och motgÃ¥ng. I United är det ingen spelare som verkligen sticker ut. Det är mer av en solid insats mot en bra motstÃ¥ndare. Manchester United – Liverpool 2-1 (0-1) FA-cupen, semifinal, omspel, 17 april 1985 0-1 (39) Paul McGrath (självmÃ¥l) 1-1 (47) Bryan Robson (Stapleton) 2-1 (60) Mark Hughes (Strachan) Uniteds lag: Bailey; Gidman, McGrath, Hogg, Albiston; Olsen, Robson, Strachan, Whiteside; Hughes, Stapleton I kontext Inte tu tal om att fotbollen var annorlunda dÃ¥. Tempot lägre och misstagen betydligt fler. Kontroll och bollinnehav är ingen prioriterad taktik. Det var en hel del tacklingar som vi sällan eller aldrig ser idag. Spelet var emellertid ingalunda brutalt, MacDonald pÃ¥ Olsen undantaget. Tillbaka i spel tar Kevin Moran plats bredvid McGrath i FA-cupfinalen mot favoriten och den överlägsna mästaren Everton. I övrigt är laget oförändrat. Moran blir historisk dÃ¥ han blir första spelare att bli utvisad i en FA-cupfinal. Idag skulle ingen ifrÃ¥gasätta domslutet. Tacklingen som sÃ¥dan är värd ett rött kort och det är dessutom en solklar mÃ¥lchans. Där och dÃ¥ tyckte emellertid alla att domaren gjorde fel. Ja, alla. Peter Reid var Evertonspelaren som fälldes av Moran. ”Det finns inte en chans att han skulle ha Ã¥kt ut. Det var en orättvisa,” kommenterade Reid, som efter matchen dyker upp under Uniteds segerintervju. Trots segern är Ron Atkinson mäkta upprörd över utvisningen. För ja, seger blev det. Trots en man mindre i förlängningen trollar Norman Whiteside fram segermÃ¥let. Säsongen 1985/86 stormar United mot ligatiteln. Det blir seger i de tio första ligamatcherna och den första förlusten kommer först i omgÃ¥ng 16. Sedan gick Bryan Robson sönder. United kollapsade till en fjärdeplats i tabellen och i november 1986 sparkas Atkinson.