Lagen som möts minst en gång i veckan gjorde så även i helgen.
Wolves-United är numera en match man tar för given ska finnas på schemat varje gång man vaknar en måndagsmorgon.
Det brukar inte vara veckans höjdpunkt och det var det sannerligen inte nu heller. United kan verkligen skatta sig lyckliga som snodde med sig alla tre poäng från Molineaux.
Magnifikt!
- Visst, cynikern kan tycka att det är oroväckande och en återgång till de “torra” åren när David De Gea är räddande ängel två veckor i rad, men kom igen: Visst är det härligt att se spanjoren återgå till det som var standard för honom förr om åren – och till och med överträffa det. Hans stelopererade handleder visade än en gång att stelopererade De Gea-handleder är #1 i ligan.
- Mason Greenwood. Det här blir hans säsong. Sanna mina ord. Okej, han missade till och med mål med ett par avslut i går, men man bara vet att han sätter något. Och det spelar ingen roll att Sa kanske borde ha gjort bättre. Det “borde” målvakterna tydligen rätt ofta när Greenwood avslutar i bortre. Det “borde” dom också när alla visste att Henry skulle skruva in den.
- Wolves ineffektivitet. Herrejösses, dom kunde ju ha gjort fyra-fem mål i den här matchen. Handen på hjärtat är det ju osannolikt att de lämnade planen med 0 gjorda igen.
- Wan-Bissaka är känd världen över för sin glidtacklingar. De brukar vara för att stoppa både spelare och boll, men den här räddningen var för att hindra bollen från att gå in och den gav United utrymme att faktiskt vinna den här matchen.
Jodå, det vore synd att klaga:
- Edinson Cavani kanske inte gjorde mycket väsen av sig, men det blev ändå en uppryckning i spelet när uruguayanen äntligen visade upp sig i Unitedtröjan igen (sista gången med #7?). United får en helt annan dynamik med Matadoren som spets.
- Apropå Cavani så får vi ge Solskjaer credd för att han för en gångs skulle gjorde ett med hans mått mätt tidigt byte. Redan efter sju minuter i andra halvlek, liksom?! Fortsätt gärna så!
Inget vidare:
- Det var mycket som inte stämde för United denna kväll. Men det som stack ut mest i mina ögon var än en gång bristen på spelplan. Igen. Det var lite, som sonen sa, “van Gaal-fotboll” igen. Presspelet funkade inte alls. Centralt mittfält funkade inte heller och anfallsspelet bestod mest i att någon bjöd på individuell briljans för att lösa upp knutarna. United var närapå utspelat första 30-35 minuterna av matchen.
- För att ha en spelplan av något slag förutsätter jag att spelarna ska skapa ytor med löpningar. Men rörelsen i United var åter alldeles för tafatt. Istället för att ha två-tre alternativ hade Unitedspelarna knappt ett. Det blev visserligen mer fart när Cavani kom in och drog isär Wolves, men allt var för lite, för sällan.
Nyförvärven:
- Jadon Sancho fick 70 minuter i sin första start. Han skapade i princip ingenting. Glöm och gå vidare.
- Raphael Varane. Fransosen spelade sin första match sedan Frankrike åkte ur i EM, men det syntes inte direkt någon ringrost. Han var följsam, irrade lite, aningen vek i luftspelet (á la Vigge) i duellen innan De Geas monsterräddning, men visade också sin pondus och rutin när han räddade upp ett par lägen då Maguire (som sett oväntat skakig ut i början av säsongen) gick bort sig.
Bedrövligt:
- Bruno fick gult för snack för andra matchen i rad. Oprofessionellt deluxe.
- Fred-Pogba som sittande mittfältare. Det kan inte ske någon mer gång, va?