Manchester United Ã¥kte till sydkusten för säsongens näst sista ligamatch och lät Brighton & Hove Albion göra som de ville. Att det börjar gÃ¥ mot slutet av säsongen har troligen ingen missat, inte minst sett till hur United uppträder för tillfället. Det finns liksom ingenting kvar av det här laget och det mest frustrerande är att ingen vill ta ansvar eller bryr sig. Den här klubben är sÃ¥ fruktansvärt sorglig att man inte längre vet vad man ska tycka eller säga.Â
Semester på sydkusten
Det var ungefär vad det såg ut som att Manchester United hade under lördagskvällen. Ralf Rangnick har ju studerat i Brighton och fan vet om inte tysken borde ha tagit grabbarna på lite sightseeing i staden i stället för att skämt ut sig på Falmer Stadium.
Eller var det någon som såg till spelarna idag? Vi kan i alla fall konstatera att samtliga har checkat ut och tagit mental semester.
Idag fick vi uppleva en ny – vad som i dessa tider kan kallas – Unitedklassiker. Kanske minns ni Watford i höstas? Ganska mycket idag pÃ¥minde om den skräckupplevelsen. DÃ¥ var det massvis med känslor som rann över och det faktum att det var mitt under säsongen gjorde att man inte visste var man skulle hamna.
Här. 4-0 i röven mot ett “expected goals-projekt” till lag. Förväntade mÃ¥l? Ja, räkna med en handfull sÃ¥na mot ett lag som United. Idag bjöds det pÃ¥ fyra stycken riktiga mÃ¥l och pÃ¥ sättet de tillkommer gör bara att man vill gräva Unitedgraven ännu djupare.
På något oförklarligt sätt lyckas detta lag alltid att överträffa sig själva i uselhet. Förlusterna och alla håglösa insatser avlöser varandra i rasande takt just nu, vilket gör att jag faktiskt inte längre vet vilka vi mötte för typ tre matcher sedan.
Man har blivit ganska bra på att förtränga matcherna men den här blir fan svår att gnugga bort från näthinnan.
Vem tar ansvar?
På den frågan torde Rangnick vara det enkla svaret men när det fallerar så här känns det svårt att peka med hela handen mot tränarstolen. Det här är något av ett kollektivt självmord, initierat av spelargruppen. Inte en jävel tror på Rangnick. Inte heller tror man på varandra. Ingen tror på någonting längre.
Men vem ska då ta ansvar för det här haveriet? Ingen gör det uppenbarligen ute på planen. Det är så tydligt att det här laget saknar allt vad ledare heter. Cristiano Ronaldo är en fantastisk pådrivare när det går bra och allra helst hans väg målmässigt. När det går emot är han fullkomligt oduglig. Landsmannen Bruno Fernandes ägnar sig mest åt att lipa och spela fult. Raphaël Varane kan vara fantastisk om han har en Sergio Ramos bredvid sig. Inte en Victor Lindelöf.
Vad gäller svensken stod han möjligen för sin sämsta insats i Unitedtröjan idag. På Cucurellas mål tror han att han försöker blocka men gör sig i stället bara mindre genom att vända ryggen till. På det tredje målet ger han upp innan bollen ens är nära mål.
Det är så klart inte bara Lindelöf som ska utpekas idag. Samtliga borde skickas till giljotinen. Men det får kanske bli efter nästa omgång. För tyvärr ska vi behöva genomlida 90 minuter till av det här laget om två veckor men därefter är det över. Därefter behöver vi inte längre bry oss om fotboll på ett par månader och fy fan vad skönt det ska bli.