Efter att Manchester United hade pulveriserat ett Tottenham, i en match som snarare var värd en större segersiffra än slutresultatet 2-0 kom snackisen inte att handla om att det var lagets bästa insats under ten Hag, istället skulle det handla om Cristiano Ronaldo.
Precis som ingressen antyder lyckas vår käre Cristiano att få något som skulle handla om laget att handla om sig själv och dennes ego. För ingen av oss har väl missat att Ronaldo rusade ut genom spelartunneln innan matchen ens var slutsparkad. Ett beteende som numer tänder gnistan som i sinom tid kommer att bränna ner hela det historiska arvet han har byggt upp i vår klubb.
Säga vad man vill om människan Cristiano, däremot fotbollsspelaren Cristiano är en av de största genom alla tider. För mig är han också det som gjorde att jag ens hamnade hos Manchester United, för att göra en lång historia kort så blev han min idol i EM 2004, jag som redan hade en smygförälskelse för det Portugisiska landslaget, i spelare som Figo, Nuno Gomes och Rui Costa fick öppna ögonen för något helt annat. Genom att maniskt följa Ronaldo likt en Zlatanista eller i det här fallet Ronaldoista, ledde det mig till Manchester United. Manchester United blev naturligtvis mer än Ronaldo för mig, och sedan dess har jag alltid stått bakom honom i vått och torrt. Samtidigt börjar den här förälskelsen blekna desto mer han tar jaget för laget.
“Du kan inte leva pÃ¥ gamla meriter i all evighet”
Dels så rusade han ut likt en barnunge, dels så ska han ha vägrat att bli inbytt enligt uppgifter, så vad är det han vill? Jag har mindre frustration och problem med min 1-åring. Kanske vill han starta varje match, kanske bör han då se över sina senaste insatser och rannsaka sig själv litegrann. Du kan inte leva på gamla meriter i all evighet, ibland måste prestation matcha ambition. Och hans senaste prestationer har inte varit bättre än andras, du kan ha vunnit hur många troféer du vill, och slagit hur många rekord du vill men vi andra lever här och nu och inte i det förgångna.
Ronaldo kanske inte lyssnar på ten Hag, han kanske inte lyssnar på någon annan än sig själv, men vi vet att han såg upp till en person, och det var Sir Alex. Finns det något motto som borde ha nått fram till Cristiano Ronaldo efter alla dessa år är att ingen är större än klubben. Inte ens Herr Ronaldo. Sir Alex sitter förmodligen hemma och skäms, skäms, svär och tuggar tuggummi mer frenetiskt än någonsin. Om ilska hade ett ansikte vill jag sträcka mig anta att det är Sir Alex när han ser sin adept, som han nästintill kallar som in son, ströva upp till den här skitstormen som nu träffar oss och särskilt han själv.
“Ronaldo brÃ¥kade med fel person”
Nu har det ju visat sig att Ronaldo brÃ¥kade med fel person, och det känns oerhört betryggande att Manchester United som klubb, stÃ¥r bakom vÃ¥r tränare i beslutet av att “bannlysa” Ronaldo inför Chelsea pÃ¥ lördag. Det kanske ger honom lite betänketid och reflektion, för det kan han inte ha anammat när hans tämligen usla ursäkt nÃ¥dde ut. Till er som inte läst den, var det snarare en hyllning till sig själv än nÃ¥gon ursäkt för sitt beteende. Poängen kanske är att brÃ¥ka sig bort men det verkar ju som att ingen vill ha honom? Ett utfall som inte kan vara särskilt smickrande för honom själv eller hans nya framtida arbetsgivare. För kommer vi verkligen se sÃ¥ mycket mer av honom den här vintern?
I vilket fall som helst så kan han faktiskt ta sin ursäkt och sticka den långt in där solen inte skiner.