Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Krönika
Ännu en påminnelse om klubbens brist på kompetens

Cody Gakpo ryktades till Manchester United men hamnade i Liverpool – en övergång som säger mycket om nivåskillnaden mellan klubbarnas förmåga att sköta sina affärer. Nu stundar ett januarifönster. Jag hoppas verkligen att Manchester United åker till soptippen med det gamla matsalsbordet innan ett nytt bord köps in. 

Två dygn efter att ryktet började spridas var affären i hamn. Cody Gakpo har skrivit på för Liverpool och övergångssumman landade på cirka 470 miljoner svenska kronor.

Vi backar ett halvår. Manchester United var tydligt intresserad av Antony. Veckorna gick och till slut, efter en sommar full av spekulationer och ryktesspridning, stod brasilianaren i en Manchester United-tröja. Prislappen? Drygt en miljard svenska kronor.

I den här krönikan kommer jag inte jämföra dessa spelare och dra några som helst slutsatser om vem som kommer lyckas bäst i Premier League.

Det jag däremot vill belysa är skillnaden i hur Liverpool och Manchester United sköter sina värvningar ur ett ekonomiskt och strategiskt perspektiv. För Liverpool tog det två dagar (!) att göra klart med en av VM:s hetaste spelare, medan Manchester United behövde flera månader på sig att värva en spelare som säsongen 21/22 stod för tolv poäng i den nederländska ligan (att jämföra med svensken Jesper Karlssons 30 poäng i samma liga den säsongen).

Och vi betalade dessutom dubbelt så mycket pengar för vår värvning.

Att se Liverpool sköta affärer på det här sättet imponerar på mig och stärker sannerligen känslan att Manchester Uniteds klubbledning inte är i närheten för tillfället.

Att Manchester United inte gick hårdare på Gakpo känns faktiskt ganska logiskt och inget som stör mig nämnvärt. Vi valde Antony i somras och att värva en spelare bara för att det är ett hett namn i fotbollsvärlden vore direkt felaktigt.

Antony skrev till slut på för Manchester United.

Ett januarifönster väntar. Hur kommer Manchester United agera?

Att en anfallare står högst upp på önskelistan är för de flesta självklart – och så även för mig. Men jag tycker inte vi måste stressa fram något. Hittar ten Hag inte rätt striker under januari – välj då att avstå värvningen istället för att signa någon bara för att.

Jag utgår från att Erik ten Hag har en inköpslista där några namn skrivits upp. Om dessa namn inte är möjliga i januari hoppas jag verkligen att nederländaren lämnar affären, sätter sig i sin dyra bil, kör direkt till Carrington och jobbar med det han har. Ska vi värva något i januari ska det vara för att ten Hag tror att den spelaren kan tillföra något – och inte för att tysta den missnöjda supporterskaran. Jag har förtroende för vår manager och hoppas han har sista ordet vad gäller värvningar.

Även om en anfallare, och i viss mån även en värdig konkurrent till Dalot på högerbacksplatsen, bör prioriteras vill jag också lyfta fram vikten av att faktiskt sälja av spelare.

Om jag skulle köpa ett nytt matsalsbord till lägenheten borde ett rimligt steg vara att göra mig av med det gamla bordet – och inte bara ställa in det i förrådet och låtsas som att det inte står där och samlar damm. Manchester United har påbörjat trupprensningen men en fortsättning på det arbetet är av största vikt.

Hur kan exempelvis Phil Jones fortfarande finnas med på lönelistan? Är Aaron Wan-Bissaka tillräckligt bra för att spela i Manchester United? Behövs verkligen både Harry Maguire och Victor Lindelöf i truppen? Vad gör Donny van de Beek i en Manchester United-tröja?

Truppen är fortfarande för stor. Ett lag mår bra av en hierarkisk ordning och detta måste Erik ten Hag fortsätta att jobba för.

Till sist vill jag tacka alla Muss-läsare för ert engagemang och önska alla ett riktigt gott nytt år!