Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Krönika
FA-cupfinal: En underdog med allt att vinna

Som CJ hade sagt: Ah, shit, here we go again.

På lördag smäller det – den andra FA-cupfinalen på två år.

Den andra FA-cupfinalen på två år med oddsen mot oss.

Den andra FA-cupfinalen på två år mot vår uppstudsiga lillebror.

För ett år sedan skrev undertecknad en krönika på samma tema. I ärlighetens namn hade jag kunnat publicera samma text en gång till för att spara både din och min tid.

Om du hellre vill läsa den kan du hitta krönikan här.

Också i år är känslorna följande:

Spänd förväntan, ångest, hopp, ångest, vördnad över att ha nått en final, ångest.

För ett år sedan stod oddset på 1.5 för City och dryga 6 för oss.

I en perfekt värld ska inget lag kunna vara sådana favoriter mot Manchester United.

Men när en klubb med 115 åtalspunkter riktade mot sig tillåts vinna titel efter titel är det tämligen enkelt att konstatera att världen inte är perfekt.

Fjolårets säsong pendlade mellan hopp och förtvivlan. Det som stundtals såg riktigt bra ut kunde i nästa ögonblick vara precis som under Rangnick.

Men innan FA-cupfinalen spelades hade vi redan plockat hem en ligacuptitel. Några liknande bedrifter i år har vi inte ens varit nära.

Följaktligen är det inte så konstigt att årets odds befinner sig på 1.31 för City respektive 7.6 för United.

Förra året hade grannen dessutom en hägrande Champions League-final. Förhoppningen då var att den skulle störa deras förberedelser inför matchen mot oss.

I år har visserligen City precis tagit sig ur en titelstrid, men då motståndaren var Arsenal bör de fortfarande vara utvilade.

Att de dessutom hinner samla pÃ¥ sig en veckas vila känns … inte bra.

Årets halmstrå får bli att samtliga cityspelare haft samma ölsinne under den gångna veckan som Jack Grealish.

DÃ¥ har vi kanske en chans.

Den givna frågan är om United kan kröna en urusel säsong med att bli tillintetgjorda och förnedrade i en derbyfinal.

Eller om de kan motbevisa oddsen och göra en Ole – utmanövrera en av världens bästa fotbollstränare.

Vad skulle respektive scenario innebära för ten Hag? För truppen?

En förlust – oavsett hur stor – borde ge INEOS den ammunition de behöver för att bryta nederländarens kontrakt i förtid.

Det kommer bli kronan på verket för Uniteds sämsta Premier League-säsong någonsin.

En uppsjö av skador kommer inte spela någon roll. Bildliga huvuden måste rulla och det flintskalliga blir det första.

Sannolikt borde en förlust befästa behovet av en trupprensning där det inte läggs några fingrar emellan.

En vinst, då?

Under Glazerfamiljens ledning hade det tveklöst inneburit att ten Hag skulle få sitta kvar.

Visst, van Gaal fick lämna trots en FA-cupvinst. Men med två titlar på två år för ten Hag hade de amerikanska iglarna kunnat motivera att klubben rör sig i rätt riktning.

På så sätt skulle de slippa betala ett avgångsvederlag; och i stället kunna låta punden dimpa ned i egna fickor.

Huruvida INEOS har en annan syn på långsiktighet och ledarskap återstår att se.

Två cuptitlar på två år skulle som sagt vara svårt att förringa.

Ett alternativ skulle därför vara att ten Hag får chansen att inleda nästa säsong, trots allt.

Eller så skickar den nya ledningen indikationer på att man är villig att bryta kontraktet med ten Hag om en annan klubb, säg Bayern München, skulle vara villiga att betala en symbolisk summa för hans tjänster.

Eller så har INEOS redan på förhand landat i att man ser en annan framtid för klubben.

Det skulle krävas ett starkt ledarskap att fatta ett sådant beslut, då även supportrar som lutat mot #tenHagOut tidigare under säsongen skulle börja vackla.

Vid det tredje alternativet bör en lärdom för eventuella framtida nederländska tränare bli att aldrig ta en FA-cuptitel med Manchester United.

Oavsett hur det går på Wembley ligger bollen, bollarna, onekligen på INEOS planhalva.

Så, spelar en cuptitel någon roll för hur det ser ut nästa säsong?

Det där, kära läsare, var ett skolboksexempel på en kuggfråga.

Självklart spelar det roll! Av en oändlig mängd anledningar.

En titel är alltid en titel.

De spelare som under säsongen eller genom åren försökt, kämpat, trots motgångar, förtjänar den.

Att se Bruno höja pokalen mot himlen borde rimligen tysta de som nu kräver att vi ovillkorligt ska skiljas från den enda spelare som alltid ger allt för klubben.

Vi supportrar, som trots en avgrundsusel säsong, fortsatt titta och hoppas, förtjänar den också.

Att finalen spelas mot City gör det bara ännu viktigare med seger; inte enbart för att det är ett derby.

Det skulle vara en kosmisk rättvisa. City – fuskande- lilla- supporterlösa- obetydliga- sport-washing-City – förtjänar inte framgångar.

Det skulle också vara viktigt för tränarstaben; oavsett om de är kvar i klubben eller arbetssökande i höst.

Klappusla insatser i ligamatcher glöms bort. Pokaler i troféskåpet är eviga.

Om du frågar mig förtjänar inte ten Hag att placeras i Unitedhistoriens papperskorg; även om han kanske inte är rätt man att leda oss in i den nya eran.

En titelvinst skulle dessutom ge hopp om framtiden, ett andrum under sommar och försäsong, en upprättelse för klubben.

På lördag smäller det.

Oddsen är emot oss. Ingen tror att vi kan vinna. Stora delar av fotbollsvärlden hoppas att vi ska förnedras.

En vinst skulle vara en bragd för oss. En förlust en skandal för City.

Vi har allt att vinna. City allt att förlora.

Visst är man svag för en underdog?

Blås igång matchen!

U-N-I-T-E-D

United are the team for me

With A knick knack paddy whack give adog a bone

Why dont City f*ck off home

Res med oss till Manchester!