The Ronaldo saga | Muss.se | Manchester United Supporters Club Scandinavia

Manchester United och vi fans är med rätta stolta över att ha haft en så välsignad och fokuserad fotbollsspelare som Cristiano Ronaldo att kalla vår egen. Vi fick sex år med honom och följa hela resan från supertalang till superstjärna. Men så kallade andra utmaningar på honom och vi som idoliserade honom kunde inte göra annat än att hjälplöst se honom bli tidernas dyraste fotbollsspelare.
Men inte vår egen.
Föreställ er det omvända: Ronaldo flyttar till Madrid som 18-åring, utvecklas till världens främste fotbollsspelare och får sin drömflytt till Manchester United. Och blir ÄNNU bättre. Hade vi varit lyckligare då? Att få ha honom som vår egen när han peakar och snittar mer än ett mål per match? Hade vi vunnit fler titlar då? Hade han utvecklats på samma sätt i Manchester?
Hypotetiska frågor som förstås är omöjliga att svara uppriktigt på hur uppriktig man än försöker vara. Om vi inte haft Ronaldo kanske vi inte hade vunnit i Moskva, men å andra sidan kanske vi hade vunnit i våras. Hade vi inte haft honom kanske vi inte tagit hand om ligatiteln 2007 och 2008, men kanske vunnit förra året.
Det enda vi kan konstatera är att han är en bättre fotbollsspelare i dag än han var när han fick igenom sin flytt 2009. Det är bortom allt tvivel. Han har allting som en fotbollsspelare ska ha och har egentligen alltid, ända sedan han fick Ballon d’Or 2008, varit världens mest kompletta offensiva fotbollsspelare. Visst, Messi är vassare på det han är bra på, men han är inte i närheten av att kunna lika mycket. Ronaldo kan allt och han kan det bättre än alla andra.
Låt oss titta tillbaka på åren 2008 och 2009 då Madeirapojken, aka Snorungen, jobbade hårt för att få lämna England för Spanien.
Det har snart gått ett halvt decennium.

En nyckelfigur i hans övergång till Real Madrid som inte ska underskattas är hans mamma. Efter att fadern dött misstänker jag – och spekulerar fritt – att banden till modern blev ännu starkare. Och när hon i januari 2008 yttrade detta kan jag tänka mig att CR9, som han blev först, inte tvekade länge när Marängerna came calling:
”Real Madrid are my favourite team, and they are the best club in the world. If Cristiano leaves England it’s clear in my mind that I would love him to join Real. I don’t want to die without seeing my son playing for them. But if he does then I can die happy, having fulfilled a dream.
”If he goes to Madrid then I will go over to live with him. It is a city that I love. Perhaps he may not be able to make the move right now. But maybe in a year or two’s time?”
När mamma säger så, då lyssnar man. ”Jag vill inte dö utan att se min son spela för dom” är ett tungt ok att bära för en grabb som blivit av med sin farsa. Om nu citaten stämmer, det är trots allt Daily Mail som använde dem, skapar det säkert ett oerhört ok på Ronnies axlar. De uttalandena kom i januari 2008 och under våren, samtidigt som United jagade en trippel, fortsatte ryktena att florare. Efter succésäsongen, som avslutades med den magiska natten i Moskva, slutade det inte. Det tog i stället ny fart.
I maj, innan Ryssland, sa dock Ronaldo att han var nöjd med sin tillvaro i United trots Reals påstående att de skulle sajna honom:
”I’m at the right club, playing with the right players, and I learn things all the time. That’s what great about being at United. I improve all the time and I want to improve every season.”

I juni 2008 sa Ruud van Nistelrooy att Real skulle vara en perfekt klubb för hans gamla antagonist. För er som inte vet vad jag menar med det så handlar det om att Ruud brukade reta Ronaldo för dennes nära kontakt med Carlos Queiroz i United. Ruud sa hånfullt saker i still med ”go cry to your daddy” till Crille på träningarna. Men när det handlade om transfers in till Ruuds nya klubb blev han mer professionell:
”He’d be an important signing for Madrid because this is a club which signs the best players in the world, and that’s what Cristiano is. Cristiano could bring a lot of things to this club. He’s young, he has everything and a long sporting career ahead of him. For Madrid he would be a great signing.”
Samma dag ska Ronaldo ha sagt följande:
”I want to play for Real Madrid, but only if it is true they are eager to pay me and Manchester United what they have been saying they will. However, it does not depend on me.”
Sen lovade han att hålla tyst till efter EM och vi minns med vämjelse hur tjatet pågick om Ronaldos framtid under mästerskapen.
Efter dessa var han, till skillnad från i dag, överens med Sepp Blatter om att spelare borde vara fria och välja var de vill spela, den minnesvärda I am a slave-rubriken slog till, och gnällde om sin situation:
”You know what I said, what I want and what I would like. I agree completely with the president of Fifa. At the moment there is no agreement with Real Madrid. Now I have to wait and see but I do not know where I will begin the season.”
Månaden senare hade dock ingenting hänt och David Gill var bestämd när han sa att Ronaldo skulle stanna och att han inte skulle erbjudas något nytt kontrakt eftersom han nyligen förlängt:
”Ronaldo has got a contract that lasts until 2012, he’s a valuable member of the team and that’s the situation. Obviously there are some issues there, but that’s for Alex and it’s why Alex had the meeting with the player; to discuss things and put his point of view and hopefully we can move forward. But without doubt, there could have been clarity earlier on, shall we say.
”All we were doing, effectively, is saying we clearly have a player who is one of the best in the world. He entered into a new contract, which is his third contract with us and was only signed 15 to 18 months after his previous contract. He did this freely of his own will in April 2007.
”It was a long-term contract and with that, we believe, go some responsibilities and obligations. There was an increased salary within it and we clearly feel there was to be some commitment and loyalty and he can’t just say ’I’ve entered into it, but I’ll leave a year down the line’. It’s a two-way street and contracts are entered into with a view to getting that kind of commitment.”
”There will be no new contract. He only entered into the previous contract 18 months before and in terms of wage hierarchy, he’s doing pretty well.
”It was suggested that Ronaldo’s aim was a new deal, but I don’t think it was necessarily that and if the figures bandied about that Real Madrid are talking about are true, we wouldn’t go anywhere near that. That would be lunacy.”
På den tiden anade vi cyniker dock att det var skitsnack. United skulle aldrig prata så här om en spelare om det inte fanns en möjlighet att spelaren ville bort, alternativt var på väg bort. I dag, med Rooney, har vi sett att det tack och lov ser lite annorlunda ut. Som vi alla vet lyckades Alex Ferguson, precis som med Cantona, övertala Ronnie att spela vidare för United och för att mota bort sura reaktioner från supportrarna försökte Ronaldo förklara sig:
”It’s no sacrifice for me, it’s a great honour to stay. I will give everything I have to Manchester United. I want to defend the European title and help United become world champions. I’m very aware of what this club have done for me and I’ll be eternally grateful, come what may.”
”After we’d won the Champions League I felt that in five years I had helped win everything there was to win. So I felt that maybe I needed a new challenge. I never hid the fact that I wanted to play in Spain, at Real Madrid in particular, and I thought this could be the right moment.”
”Apart from the challenge, everyone realises that Spanish and Portuguese culture and lifestyle are more similar. Those were the reasons that made me consider the change. I also have to recognise that my family would welcome the change. The chance of being an hour’s flight from my mother and the rest of my family was very attractive, even more so playing for a club like Real Madrid. What I said publicly, which was maybe a little naive, I take total responsibility for. People have to understand one thing: at the age of 18 I arrived at a dream club like Manchester United. It was a dream come true. But, even at that moment, I was thinking about playing in England for some years and then going to play in Spain. People can’t be upset about me fulfilling a childhood dream.”

Han fick ett löfte att han skulle få flytta 2009 om Real bjöd en rekordsumma. Säsongen 2008-09 blev som väntat inte samma enorma succé för Ronaldo, som inte lyckades upprepa föregående fotbollsår fenomenala resultat med 42 mål på 49 matcher.
Han var inte heller glad. Han stannade, oavsett vad han sa, motvilligt i United. Samtidigt gick Ferguson ut och sågade Real Madrid med de berömda orden: ”You don’t think we’d get into a contract with that mob, do you? Jesus Christ. I wouldn’t sell them a virus. So that’s a no — there is no agreement between the clubs.”
Ronaldo själv var också kritisk mot Reals agerande när det i december 2008 framkom att det fanns ett avtal om att han skulle lämna för Spanien sommaren därpå:
”What people are saying now is simply not true. Who is saying that is a liar. I’m very happy at the club. I want to stay here. I feel at home here.”
Ronaldo var inte oroad över vilket mottagande han skulle få av fansen:
”I wasn’t worried [about their reaction] because people do not forget quickly what you do for the club. When I arrived at the stadium to play my first game of the season I felt a little pressure. But the fans were very good and this is why I feel Manchester United supporters are amazing.”
”I love the fans – they have been brilliant with me, not just this season but every season I have been here.”
Så han stannade, surade (därav mitt smeknamn Snorungen) och firade inte målen med särskilt stor övertygelse i början (från cirka 35 minuter i klippet) men blev lite gladare ju längre säsongen led.
Han ledde laget till ligaseger och gjorde 26 mål på 53 matcher. I snitt ett mål varannan match alltså. Ett så lågt snitt har han inte varit i närheten av sedan dess när han förvandlats från superstjärna till megastjärna. Och med ligatiteln i hamn började snacket om Real Madrid igen, precis som året innan.
19 maj 2009, David Gill: ”Ronaldo is going nowhere”.
22 maj, 2009: Ronaldo: ”At the moment I’m only thinking about the Champions League final independently of what will happen to me or my team-mates next season. I’m sure Perez would create an incredible team at Madrid but at the moment I’m at United and I don’t care about what happens there. I only care about what will happen next season at Manchester United.”
24 maj, 2009: Ronaldo: ”Manchester United is my home. My heart is here. This is where I want to play. The boss believes in this team and so do I. Ever since I joined United, he has been like a second father to me. People are still going to speak and make things up. But this is where I want to play. Manchester United is now my house.”
6 juni, 2009: Florention Perez: ”If I had to choose between the friendship with Manchester United and the signing of Ronaldo, I would choose the friendship.”
11 juni, 2009: Manchester United: ”Manchester United have received a world-record, unconditional offer of £80m for Cristiano Ronaldo from Real Madrid. At Cristiano’s request – who has again expressed his desire to leave – and after discussion with the player’s representatives, United have agreed to give Real Madrid permission to talk to the player.”
Tre veckor senare var den största transfern i fotbollshistorien ett faktum. Jorge Valdano bekräftade då att det fanns ett avtal sedan tidigare om när Real skulle köpa Ronaldo. Alltså tvärtemot vad Fergie och Ronaldo sagt tidigare.
Dessförinnan hade Ronaldo förklarat varför han valt att lämna Manchester:
”After we won the European Cup [Champions League], I began to think that there was nothing left for me to achieve in Manchester. I realised that when you achieve everything, it is time to seek a new challenge. I stayed another year and enjoyed it, but my dream was to play for Real Madrid.”
”Of course I did not move for money. What I want is to be the greatest player in the world. I know I need to work a lot, but that is my goal. And it is clear that if you become the best player of Real Madrid, you will become one of the best in history.”

Det har inte gått riktigt som han tänkt sig under de här snart sex åren som Realspelare, mycket på grund av en liten argentinsk pojke i Katalonien. Han har inte vunnit Ballon d’Or igen, han har inte vunnit Champions League igen. Han har en ligatitel till sitt namn jämfört med tre i Manchester.
Så han lär stanna i Real tills han har ”achieved everything” vilket lär ta ett tag om Messi vägrar lämna innan.
I Manchester är han dock fortfarande en ikon, trots hans enträgna försök att få lämna klubben. Det är både förståeligt och lite märkligt. Givetvis har han den status han har tack vare sina enorma prestationer, när han väl fick igång effektiviteten var han plötsligt världens bäste spelare. Men likväl: Både han och Fergie ljög ju glatt och brett om situationen. Fergie skulle inte ens ”sälja ett virus” till Real och Ronaldo sa flera gånger att ”Manchester är mitt hem” och lovade att han skulle stanna.
Redan 2006, efter VM och blinkningen efter Rooneys utvisning, berättade dock Cristiano om sina mål med fotbollslivet och kanske är det därför vi fans är mer förlåtande. Han sa aldrig, till skillnad från Rooney, att han ville stanna i United resten av karriären och han gjorde ingen hemlighet av att Spanien var en dröm.
”I should get out of Manchester as the circumstances are not right. Nobody stood up for me and my desire is to play in Spain. Will it be Real or Barcelona? It will be one of them”
Samtidigt är vi mer kluvna till Rooneys legendstatus i United, trots att han gjort snart dubbelt så många mål för klubben och fortfarande är kvar, om än motvilligt. Märkligt? Dubbelmoral? Tja, jag vet inte. Det är inte det lättaste att vara fotbollssupporter dessa dagar.
En viktig fråga i sammanhanget är om United/Fergie/Glazyrerna hade gjort samma sak i dag. Med tanke på klubbens vägran att sälja Rooney, hade man haft samma inställning med C-Ron också? Han ”tvingades” vara kvar i ett år till – Rooney har varit i United tre år efter sin första transferbegäran. Ronaldo var och är en bättre spelare än Rooney, men ändå gick klubben med på att låta en av de stora konkurrenterna om Europatronen ta hand om honom.
Fortfarande sjungs hans namn på både Uniteds hemma- och bortamatcher. Han fick ett enormt mottagande i CL-åttondelen, med hyllningsvideos som den här som följd, i våras och när det i somras spekulerades att han skulle kunna göra en sensationell comeback till United var det många fans som satt med tungan hängande utanför munnen. Men det var förstås osannolikt, dels på grund av kostnaden och dels då Fergie valde att avgå. United har inte heller för vana att köpa tillbaka spelare som lämnat (fler än Markarna Bosnich och Hughes?) även om det givetvis hade gjorts ett undantag om den här affären varit möjlig.
Jag älskar det Ronaldo gjorde för United.
Jag älskar att se honom spela, han är en helt oefterhärmlig spelare med ett register jag aldrig skådat tidigare.
Men faktum är att han ville inte stanna i United. Han ville bort, han ville inte springa ut på Theatre of Dreams med en Manchester United-tröja på sig längre. Det är en känsla som jag aldrig kommer att förstå och anledningen till att jag aldrig varit förälskad i honom efter hans val att lämna klubben. Som ni vet hade jag inte haft några som helst problem med att se honom fira sitt mål på Old Trafford i våras. Det hade inte känts märkligt överhuvudtaget.
Han är ju inte vår längre.
Och vi hyllar de våra.