Could've, would've, should've | Muss.se | Manchester United Supporters Club Scandinavia

Embed from Getty Images
Manchester City were there for the taking. Utan två av de bästa spelarna i världen i gästernas startelva var båda klubbarna ytterst medvetna om detta faktum.
Men Manchester United valde att istället fokusera på att kontrollera matchen och då blev det som det blev.
Pellegrini fixade den poäng han garanterat hade tagit på förhand och vad Louis van Gaal egentligen tycker vet bara han och hans närmaste.
Själv tycker jag att det är skönt att vara förbannad igen över bara en poäng mot city. Det var inte alltför länge sedan man hade varit nöjd med att undvika utklassning.
Enastående:

Martials lyftning till Lingard som bara var centimeter från att göra ett av de vackraste derbymålen i mannaminne. Så oerhört begåvat på så många plan av båda spelarna. Värt ett bättre öde, som det heter.
Martials bröstmottagning sekunden efter att han ramlat. Givetvis en förmåga han fått i välkomstpresent av Phil Jones. Det gäller helt enkelt att anpassa sig till de mest märkliga lägen ens kropp kan hamna i.

Högklassigt:

Kontrollen i andra halvlek. City var i princip oförmöget att gå till anfall. United gav Schweinsteiger utrymme att försöka dyrka upp och tysken lyfte sig efter en blek första halvlek, men det var ett svårlöst problem till och med för en sådan högkalibrig spelare som Basti.
Mittlåset Smalling-Jones var skoningslöst. Jones hade för ovanlighetens skulle bara en brain-freeze som jag noterade (när han fick panik och nickade till hörna trots att han var helt ensam på ett område motsvarande en fjärdedels fotbollsplan). Och Smalling var Smalling igen.
Morgan Schneiderlin städade formidabelt. Och när han för ovanlighetens skull (han hade förstås flest brytningar av samtliga på planen) kom på efterkälken plockade han rutinerat fram kvasten och tog ett gult. Verkar verkligen ha bestämt sig för att inte riskera en petning i en toppmatch igen.
Marcos Rojos koll på Kevin De Bruyne. Argentinaren fick övertaget direkt och släppte det inte sen. #RojoIsRed verkar vara inne i ett varannan-match-spelar-jag-starkt-stim. Suverän mot Everton, kass i Moskva och så nu åter förträfflig.
Martial överlag – igen. Fransmannen var den ende som gång på gång utmanade, som satte fart på anfallen och som dessutom har kapaciteten att lyckas med det svåra. Det ultimata vore att ha honom både på kanten och centralt. Martial har en fenomenal förmåga att få med sig bollen även när han inte får med sig den, om ni förstår vad jag menar. Käkade upp Sagna utan att röra en min och ens se ut att förta sig. Men han ser å andra sidan alltid lika cool ut.

Allright:

En poäng mot City är en besvikelse med tanke på matchbilden, men det är ingen katastrof med tanke på hur det sett ut mot dom de senaste säsongerna. Vi är fortfarande bra med i toppen och det har stabiliserat sig bra sedan Emirateschocken. Kanske är United fortfarande mer försiktigt sedan den smällen?

Inte bra nog:

Anfallskvalitén hos båda lag. Visst, försvaren stod för riktigt vassa insatser, men med tanke på de namnen på planen borde det inte gå att försvara sig mot allt. I stället var framförallt första 45 lite som en karatematch där man står och studsar framför varandra och bara väntar på att få hitta en blotta hos den andre. Inte ett avslut på mål förrän i slutet av matchen, liksom?! Hallå!?

Spörsmål:

Vare sig Michael Carrick, Memphis eller Daley Blind har startat en match sen 0-3-debaclet på Emirates. Okej, det må så vara, men hur i hela fridens namn kan då Van Gaals kapten komma undan gång på gång på gång på gång med att vara så oerhört medioker? Just nu har det gått över från att vara frustrerande till parodiskt. I dag var han än en gång Uniteds sämste spelare totalt sett och faktum är att om man skulle göra ett highlightcollage från hans höst skulle det mer handla om hans insatser vid defensiva fasta situationer, och det, mina vänner, är inte riktigt var fokus hos en självskriven anfallare i Manchester United borde ligga. Så jävla tröttsamt är vad det är.
Borde vi ha haft straff när Sterling hakade omkull Herrera? Jag hade inte protesterat mig blå (no pun intended) i ansiktet om Clattenburg blåst. Sett mängder med mer orimliga avblåsningar än den hade varit.
Varför plocka Mata? Den enda som träffade någon med crossbollar, den enda som skapade fler än en målchans. Visst, han väger lätt i vissa lägen – både framåt och bakåt – men det fanns åtminstone en person på planen som hade gått före där på min byteslista. Och Mata har bevisligen fortfarande kvalité nog att stå för det man förväntar sig av honom.

Finally:

Herrera, Schweinsteiger, Valencia, Martial, Rooney och Rojo slog tillsammans 17 crossbollar utan att träffa en medspelare (Mata satte 2 av 5 på en medspelare). Och bortsett från några riktigt usla, var det ofta så att det berodde på alldeles för få medspelare i straffområdet. Återigen var kontroll viktigare än att chansa med att trycka upp fler?
Efter fyra raka segrar har United nu en vinst på fyra senaste. Det är läge att knäcka både Boro och Palace i veckan som kommer. Kanske kan James Wilson då få chansen att påbörja en Lingard-resa och gå från persona non grata till startspelare i CL?