Embed from Getty Images
Det var ett tag sedan.
Inte bara som United spelade utan som Watford Football Club inledde en säsong i den engelska högstaligan på liknande sätt.
När jag var en liten knodd och svÃ¥rmodig tonÃ¥ring och skulle slÃ¥ mig fram i mäktiga Krylbo IF pÃ¥ 1980 och 1990-talen hade föreningen som tradition att spela sommaträningsmatcher mot engelskt (och ibland annat) motstÃ¥nd. Jag minns att jag sÃ¥g Ruel Fox snurra med A-laget och göra sex-sju mÃ¥l för Norwich, jag minns att jag mötte bÃ¥de Stuart Pearce och Frank Clark pÃ¥ väg ut till träningen och att Stan Collymore svarade att han varit ”in a city called Avesta” när han i Tipslördag fick frÃ¥gan om han varit i Sverige nÃ¥gon gÃ¥ng.
Oturligt nog slutade dessa möten med engelska lag precis när jag tog en plats i A-laget.
Watford var också, om jag inte är helt ute och cyklar, en av motståndarna på 1980-talet.
I dag får Hornets en aningen tuffare opposition än ett division 5-lag från södra Dalarna. Jag drömde i natt att vi förlorade och att jag skrev att vi på allvar skulle få börja förbereda oss för en nedflyttningsstrid, men riktigt så illa tror jag inte att det blir nu när jag är i halvvaket tillstånd. Däremot lär det bli fascinerande att se hur United tar sig an den här fajten efter landslagsuppehållet.
Att påstå att klubben (inte företaget) upplever en stark harmoni vore lika sant som att påstå att Mourinho är rätt man för att leda den in i framtiden. Samtidigt kan det inte finnas något bättre lag att spela borta mot just Watford som i detta nu. Elton Johnnarna skuggar Liverpool i toppen, medan United skuggar the oh so mighty Arsenal i mitten av tabellen. Du får alltså dubbla pengarna på en Unitedvinst på Vicarage Road, och det är bannemej inte varje dag det händer.
Uniteds 2-0 mot Burnley senast var en hyfsat övertygande seger och kan man spela på ett liknande sätt även mot Watford bör det bli tre poäng, trots att spelarna varit ute och flängt över världen den senaste tiden. Men den allra viktigaste nyckeln till att kickstarta säsongen måste vara att få igång Alexis Sanchez. Chilenaren har nu upplevt snart en hel graviditet i klubben och det är dags för förlossning. Han får inte vara så medioker som han ofta är. Han måste vara så skicklig som han var när han serverade Big Rom mot Burnley – regelbundet. Det håller inte att – visserligen oavsett transfersumma – vara en spelare som bara springer och kämpar och sliter och blir nedsparkad. Då skulle vi kunna damma av vemfansomhelst från League Two för att göra samma insatser. Med tanke på att Paul Pogba mest surar omkring likt Cristiano Ronaldo 2008-2009 (även om portugisen levererade effektiva insatser även då på ett helt annat plan än fransosen) är Sanchez den enskilt mest viktiga spelaren för att Uniteds offensiv (remember that?) ska börja skjuta skarpt.
Bring it on.
